Paliswe

Blev inte speciellt imponerad av programmet, var rätt långa inslag som var rätt ytliga och mycket bilder på båtar som skvalpade runt på stockholmsfjärden eller i hamnar. Långa bilder på de som intervjuades i st f att visa båtar och båtdetaljer. Hade man klippt ner inslagen och gjort de lite rappare hade man kunnat hinna med mycket mer.

Verkar vara lite överkurs att sätta skymningsrelä på en ankarlanterna som har lysdioder. Lysdioder drar inte mycket ström, torde vara 2-3 W i bästa fall. Skymningsreläet kommer att dra lika mycket ström som lampan.

Nä, det gjorde jag inte, men då är vi överens då om att den är bäst

Ledande i Sverige när det gäller epoxi och epoxi-kunskap är Nils Malmgren AB i Ytterby utanför Kungälv http://www.nilsmalmgren.se/

En viktig faktor är att stag och vant är ordentligt satta, jag brukar skoja med att säga att det ska vara stämton a när man knäpper på vantet. En bra tumregel är att under en hård seglats ska vantet i lä inte slacka det minsta, utan vara väl spända. Akterstaget ska tas hem så att förstaget står så rakt som möjligt och inte buktar. Om vanten/stagen är för slacka får man en svajande mast som ger oönskade seglingseffekter.

Ser ut så här. 250 ml räcker inte länge, ska du ändå offra porto från England så köp 2 liter om du ska härja runt i din båt. Det går alltid åt när du upptäcker hur bra den är resten använder du på altanmöblerna! Se bara till att det inte är någon fernissa eller lack under när du lägger på den. Det gillar den inte. Däremot kan du lacka ovanpå Danish Oil, lämpligen med Rylard-lacker, de som Rivabåtarna i Italien använder för att få det att se ut som en glasskiva. Senast ändrad av Paliswe | 06 januari 2012 | 18:24

Som du ser på bilden ovan har jag haft DO på mitt balkongbord och det står utomhus. Jag har den på min rorkult och grabbräcken. Det finns en träfolka som har ett teakdäck som har DO och det såg ut som nytt fortfarande efter 3 år. Man ska bara se till att man har ett tillräckligt tjock lager, sen funkar det utmärkt. Den Danish Oil jag talar om är tillverkad av Rustin's, om det finns fler fabrikat känner jag inte till något om dem. Rustins Danish Oil är tillgänglig i 250ml, 500ml, 1 Liter, 5 Liter Jag har inte testat med att betsa men om betsen bara har torkat så borde det inte vara några problem. Det viktiga är att Danish oil får gå in i träet för att kunna skydda ytan. Senast ändrad av Paliswe | 06 januari 2012 | 18:15

Jag vet bara var man kan köpa den i Göteborg. Enligt Google har Kreatima och Byggfabriken den i Stockholm. Bilden är på mitt balkongbord som stått ute nu i 1,5 år, dvs 2 vintrar, den förra med mycket snö och is, denna med mycket regn.

Danish oil heter visserligen olja, hanteras som olja men blir som en seg fernissa, helt torr. Förbättringar är störtenkelt, lite fins sandpapper och på med ny olja, blir perfekt. Vill man ha en perfekt yta lägger man på ett tunt lager varje vår och stryker ut det med hushållspapper. Fungerar perfekt på teak, senast idag la jag på sista lagret med Danish oil på ett träarbete som var penslad med 4-5 lager först. Hur det funkar på ek återkommer jag om.

Skillnade för Danish Oil mot andra kinesoljor är att det blir bra resultat, den är lättarbetad, och den VARAR. Alla andra oljor jag provat har flagat av och det har gulnat och blivit svart trä. Jag har provat Benarolja, Ovatrol och några kinesoljor. Ser ut som skräp efter 1-2 år. Visst, det är kineiska hartser i Danish Oil också men i den blandning som den har så gör den jobbet och det bra. Prova får du se! Du kommer att bli överraskad!

Danish Oil är mitt förslag, diskuteras också i många trådar här på MG. http://www.maringuiden.se/forum/;thread=386929 samt i http://www.goteborgsmarincenter.se/produkter/danish-oil-1218331 Jag har använt det nu utomhus hela sommaren på grabbräcken och rorkult och det ser fortfarande som helt nybehandlat. På balkongen har jag ett träbord som stått ute två vintrar nu och det ser fortfarande helt ok ut.

Ok, då är det bara att börja om från början. Men några länsrör till andra utrymmen borde finnas kvar som kanske kan utnyttjas.

JAgj har en bild på hur det ser ut i min båt, (inte lätt att fotografera ner i ett djupt kölsvin men det finns en kran för inkommande sjövatten och strax efter sitter ett t-stycke med ytterligare en kran. Båda är i detta läget stängda. Normalläget är att den undre kranen är öppen för sjövatten. GLykol häller jag ner i nippeln och har då sjövattenintaget stängt och öppnar för nippeln. En modern motor som är färskvattenkyld har ett stort flöde på sjövatten så det är många liter i minuten när man gasar på som pumpas ut i det läget. Min motor är en VP MD2010 på 10 hk

Gör ett t-kors vid sjövattenintaget så du kan stänga av kylvattnet från havet och suga vatten inne i båten istället. På flottans språk kallas det för stormläns. Sen är det bara att gasa på och båten länsas. Givetvis är det i extrema nödfall som sådant används men det är en effektiv metod. Jag använder dessutom t-kopplingen för att köra glykol igenom utan att behöva söla på utsidan eller att koppla loss slangar.

Det sitter en länslåda i maskinrummet med rör till samtliga utrymmen, kopplad till länspump, varför inte använda den. Sedan kan du ställa kranarna hur du vill. Om du inte vill använda pumparna kan du iaf använda rören så att du suger från en plats från alla utrymmena. Det finns också brandsläckarsystem ombord men det får vi väl hoppas att du inte ska behöva...

Jag hade satt dit 4 pumpar av den anledningen att jag då vet vilken pump det är som går och således var det kommer in vatten. I ditt fall hade det säkert varit bra med indikering på bryggan om vilken pump det är som går. Storleken behöver säkert inte vara så stor för varje sektion är ju bara 5-6 m. Kanske en kraftigare modell i motorrummet där propelleraxeln och intagen brukar sitta och mindre pumpar förut. Sen beror storleken på om det är en plastbåt, träbåt eller stålbåt. Träbåtar har en tendens att läcka lite mera.

Har du någon bild på hur det ser ut? Normalt är det en axel som går genom en packbox (axeltätning) som håller tätt utåt. Längre ut mot propellern brukar det finnas en axellagring, kutterslag (eng: cutless) som är gjort av gummiflänsar där vattnet ska komma in och smörja. Har du problem med tätningen ut genom skrovet kan man byta axeltätning. PSS axeltätning tätar på ett annat sätt vilket gör att små slitskador på axeln inte spelar nån roll. Senast ändrad av Paliswe | 03 januari 2012 | 12:02

Finns lite mer info om Danish Oil på http://www.goteborgsmarincenter.se/produkter/danish-oil-1218331 Jag har den bl a på min rorkult och för första gången i dess historia (>35 år) ser den nylackad ut även på hösten.

Jag har ett Isotherm med kylmagasin som fungerar mycket bra. Den har ASU-styrning vilket innebär att när man kör motorn så tok-kyler den med 75% mer kapacitet. Sedan håller kylmagasinet kallt hela dagen tills man kör motorn igen på kvällen. Denna modell rekommenderas även om den kostar mycket mer. Strömförbrukningen är helt beroende på hur isolerat kylutrymmet är och går inte att beräkna i förväg för individuella båtar. Det finns en modell som kyls genom att man låter kylmediet gå genom rör runt en skrovgenomföring, det blir då sjövatenkyld. Fungerar säkert jättebra men man får byta genomföring och jag har inte funnit att det är några problem med den luftkylda. Mycket tyst. Har du AGM-batterier i båten ska du ha en ASU som är anpassad till detta batteri.

Kolla strömförsörjningen till tändsystemet. Det drar mycket ström och vid högt vartal drar den ännu mer. Koppla en startkabel mellan batteriplus och tändsystem för att prova. Går den då perfekt har du hittat felet. Det ska vara en grov elkabel till tändsystemet som inte används till nånting annat. Se också till att jord är ordentligt ansluten alternativt att du också har en grov elkabel till minus. Mät med voltmeter och kolla att spänningen till tändsystemet är nära nog konstant. oavsett varvtal. Går strömförsörjningen via tändningen, sätt in ett relä emellan och tag spänningen från startplus vid startmotorn. Jag råkade ut för en Mercruiser 5,7 liter som gick knackigt när man varvade upp. Det visade sig att man hade anslutit tändsystemet via en tunn elledning och dessutom hade andra förbrukare på samma kabel. När jag mätte spänningen dök den långt under 8 volt när man drog på. Senast ändrad av Paliswe | 25 december 2011 | 14:46

Den gör vad den kan för att ta hand om strömmen från solpanelen och stoppa ner det i batteriet. Mer effektivt än så kan det nog inte bli.

Jo, därför bör spänningsskiljande relä kopplas så att dess avkännare blir spänningslös när man bryter huvudströmbrytaren. Den ska alltså kopplas på generatorns 12V före huvudströmbrytaren. Annars drar den ut batteriet även om det kan ta nån månad eller två. I ett inlägg ovan står att skiljerelä är det enklaste och effektivaste lösningen. Den är enklast men inte effektivast. En generator laddar ofullständigt och långsamt, den behöver därför hjälp med laddningen som beskrives i den länk jag har i ett inlägg ovan. Då blir det både mera och snabbare laddning, men den är dyrare. Har man segelbåt eller ligger mycket i naturhamn är Ctek-lösningen mycket mer effektiv. Senast ändrad av Paliswe | 18 december 2011 | 15:34

Finns en enkel mätare som ger bra indikationer på om det är ingen, liten, mera eller mycket fukt. Fungerar alldeles utmärkt för att hitta var det finns fukt i plasten http://www.exotek-instruments.se/Fuktmatare/Fuktindikatorer/baatar-husvagnar/MC550.htm Är det grönt eller lite gult (dvs under sifftan 4-5 så går det att epoxibehandla. Slipa rent hela botten nu i vinter och låt den stå helt öppen tills du ska göra behandlingen i maj-juni. Då hinner vattnet i plasten avdunsta. Ju torrare desto bättre.

Finns beskrivet på http://www.goteborgsmarincenter.se/produkter/elsystem/batteriladdare-2872354 Batterierna går inte sönder av det.

Det finns många trådar som avhandlar detta och minst lika många åsikter som det finns inlägg. Själv förfäktar jag idén med Ctek D250S dual som tar hand om både solcell och ger ordentlig laddning av förbrukningsbatteriet, vilket inte generatorn klarar av själv att göra. Mer info om detta finns på http://www.maringuiden.se/forum/;thread=397115&highlight=D250s Kabelarena kan beräknas med 1 mm2 per 20A och meter. Med en panel som ger 80W är det ca 6A som max. Det ger 0,3 mm2 per meter (fram och tillbaka. Har du 5 m kabel (dvs 10 m fram och tillbaka) blir det 3 mm2 men en 2,5 mm2 duger alldeles säkert också.