Paliswe

Forgus31; Du är i gott sällskap när det gäller idiotförklarade käpphästridare. Men jag ska inte dra min standardlösning denna gång. 1) Nej det hjälper inte med större generator, som Forgus31 skriver så är det ytterst sällan man utnyttjar generatorns fulla kapacitet och då bara några få minuter. Sedan sjunker laddströmmen till mera mediokra värden som generatorn klarar utan problem. Det förutsätter naturligvis att generatorn är frisk. Det kan löna sig att få en översyn på den. 2) Satsa på solpanel och en bra regulator. Köp så stor du får plats med. 3) Tja, ibland är det extra molnigt men om du ändå går in i hamn så ha en bra laddare i beredskap och tanka upp dina batterier. Då får du mest bang for the bucks.

På skissen har du ritat två utgångar på diodbryggan. Start2 ska vara ansluten till den lediga utgången, då dras inte Start2 ut när du använder ström från förbruknignsbatteriet.. Generatorns spänningsavkännare D+ ska då vara ansluten till start2, dvs på andra sidan av diodbryggan. Du måste också koppla bort kabeln som går direkt mellan generatorn och startmotorn och låta generatorns B+ gå till diodbryggan och startkabeln till startmotorn ska gå direkt från batteri till startmotor (via huvudströmbrytare). Då löser du dina problem, du får full laddning av båda batterigrupperna, och du behöver inte köpa något skiljerelä.

Kapten_Cook har bestämt vem och vad man får tala om i detta forumet. Jaja....

Ojojoj, värsta påhoppet jo, jag jobbar i branschen i ett väldigt litet företag med att reparera båtar, laga motorer och ibland säljer vi en ny motor och installera den. De elsystem jag ser på dessa båtar är oftast hopplöst dåliga då ägarna har mycket dålig kunskap om hur saker och ting fungerar. Varför de lösningar jag presenterar här skulle vara felaktiga och varför Ctek betraktas som skit vet jag inte, de kunder som fått det installerade är över hövan nöjda och den informationen delar jag gärna med mig . Om man vill ha andra lösningar står det var och en fritt att söka sådana. Jag tjänar inga pengar på att göra reklam här, men jag vet att dom fungerar.

Den befintliga lösningen fungerar inte bra och det blir på detta sätt en usel laddning av förbrukningsbatterierna. Det kan man inte lösa med hjälp av några lösa batterikablar. Den lösning jag presenterat är inte besvärlig att lägga in och man får en helautomatisk lösning där man inte behöver tänka på nånting annat än huvudströmbrytarna när man går iland och det gör man ju ändå alltid. Man får dessutom laddat förbrukningsbatterierna till en aldrig tidigare skådad nivå!

Fred, det fungerar inte som du tänkt, man måste koppla ihop batterierna ändå om den ena gruppen ska hjälpa den andra. Då hjälper det inte att korskoppla batterierna.

Dioden gör att man inte tar ström från start2 när man använder förbrukningsbatteriet (FB). Spänningen sjunker dock 0,7V på vägen vilket gör att man aldrig laddar FB fullt, det blir inte mer än halvladdat. Man bör använda den andra utgången på diodbryggan till start2 och då ska man koppla D+ på generatorn till start2 om man ska använda diodbrygga. Jag hade emellertid byggt om det hela och satt in 2 st Ctek D250S som laddar FB båda två. Startbatterierna används enbart till start och ankarspel och bogpropeller läggs över på FB. Det finns nämligen en fara i att använda startbatterierna till stora förbrukare som bogpropeller och ankarspel och det är att om man får dålig kapacitet på batteriet och man tar ut stor ström sjunker spänningen och elektroniken i motorn slår av denna. Detta har jag råkat ut för på en båt. EDIT: ser nu att jag skrivit fel i första meningen, som det är kopplat i skissen drar man ström från startbatteriet när man använder förbrukningsbatteriet, vilket trådskaparen påpekar i ett inlägg längre ner. /Paliswe

Tänk dig radarn som en strålkastare istället. Står du då på akterdäck och lyser föröver kommer masten att skugga föröver (samt att ljuset reflekteras åt sidan och tillbaka av masten). Står du för om masten och lyser förbi förstaget får en liten skuggning. Blir precis samma med radar. Problemet minskar med större antenn då den lyckas lysa förbi hindret (mast eller stag)

Motorn ska alltid placeras så lågt som möjligt på bultarna, inte för att de riskerar att böjas utan för att motorn ska stå så stabilt som möjligt. Om nödvändigt ska därför motorelementen placeras på rostfri plåt eller på en träbit som höjer upp dessa så att motorn hamnar endast en gänga eller 1½ upp med muttern. Enklast gör man grundinställning med en jigg men det är inte alltid man har tillgång till en sådan. Har man ingen jigg får man räkna och planera så gott det går. Att justera in motorn så den hamnar i linje med propelleraxeln är ett svårt men viktigt moment. Man kan sätta fast klämkopplingen på motorn och ha propelleraxeln lös. När allting är rätt injusterat ska man kunna dra proplleraxeln in och ut genom klämkopplingen utan att den fastnar. Står motorn snett eller är felvinklad går axeln inte alls in, eller bara en liten bit innan det tar emot. ett annat vanligt sätt är att sätta fast klämkopplingen på axeln och sedan se hur den passar mot motorns fäste. Båda sätten ger bra resultat.

Jag har väldigt god erfarenhet av Jotun Aqualine. Det ska man först måla med en grundfärg (som Jotun tillhandahåller) och sedan lägger man på två lager med Aqualine antifouling

Jag fick min båt inplastad när hallen jag hade båten i rasade och man fick flytta ut båten i snöyran. Dels fick jag betala rätt mycket tycker jag, kostade omkring 5000:- (fast jag fick tillbaka pengarna för hallförvaringen), dels blir det helt tätt och det bildades en del kondens i båten. Tilläggas kan att jag hann inte sätta in någon fuktslukare, vilket kanske hade löst det problemet.

VP:s gröna färg är förvisso dyr men det är bra, man avfettar metallen och målar på och det blir ett tjockt hållbart lager. Jag har provat med andra färger och sprayburkar men ingen fungerar så bra som originalfärgen. Inget tunt blask här inte. Den burk jag sett är på 0,75 liter.

Jodå, det finns fler faktorer. En är att den gamla motorn var trött och inte speciellt bränslesnål, motorer från 70-talet är törstigare än moderna motorer. Den nya motorn i detta fall har Common-rail-teknik och ett helt annat spann på vridmomentet än den gamla, vilket gör att man kan dra ner på varvtalet och ändå få samma vrid. Genom att den då är starkare får jag ut den behövlig effekten vid lägre varvtal, utnyttjar bränslet mycket mer och blir på så sätt betydligt bränslesnålare. Med samma fart gick turen från Göteborg till Strömstad och tillbaka, det var en tankning mindre på uppvägen och en mindre på nervägen med den nya motorn. Yterligare en parameter är att propellern byttes och hur stor inverkan det har är omöjligt att säga. Nya proppar är mer effektiva än de som tillverkades för 30-40 år sedan och bidrar också till lägre bränsleförbrukning.

Albin Motor & Fashion i Fiskebäck har (eventuellt) reservdelar men de utför inte några verkstadsarbeten. De kan dock ha kontakt med någon verkstad som kan laga dessa produkter.

Aldrig hört talas om en motor som skulle lida av att användas lite försiktigt. Kör man exvis 2000 varv istället för 2800 så förbrukar man mindre bränsle och det sliter mindre på motorn. Som jämförelse kan man ta en långtradarmotor som kanske är på 300 hk och som går på motorväg timme efter timme, inte tar man ut mer än 75hk-100 hk där. Det blir dessutom tystare i båten med lägre motorvarv. Enda nackdelen med en alltför stark motor är att man får häftigare manövrar i hamnen. En snipa på 25fot som är byggd för 125 hk och som fick en motor på 185 blev lite besvärlig i hamnen. Å andra sidan gick den väldigt tyst i 12 knop och drog bara hälften av bränslet jämfört med den gamla motorn.