ArneRadar

Här en 62-fots ketch jag gick styrman på också för några år sedan med destination Västindien. Vi kom inte längre än Southampton. Det berodde dock inte på flaggan, men jag tycker den sitter aningen lågt är. Inte heller är flaggan ca 2 meter.

Här ett exempel på en båt jag hyrde i Kroatien för några år sedan. Tycker flaggan sitter lite högt redan på denna.

Lägg gärna upp en bild, jag kan få för mig att det ser lite knasigt ut eftersom den hamnar rätt långt in över aktern på båten. Du har ju inte gaffelrigg. Långseglare har ofta nationsflaggan mer eller mindre permanent fäst i akterstaget, men vad jag sett i mina nedslag i sån kretsar sitter den ofta lägre.

Respect.

Med mindre långsam motorbåt hade jag valt Strömma-vägen. Bra tips att kolla kanalbåtens turlista. Annars oftast inte så mycket trafik denna väg. Gillar man TV-serien solsidan passerar man som bonus Ingarö Kyrka där Alex o Annas bröllop spelades in om jag minns rätt.

WTF elsnurror... fusk! Så här gör man förstås: ...och vänta med ankardrammen tills du ligger förtöjd

Det beror lite på hur du känner dig ovan eller osäker. Vägen via Strömma är jättemysig, bitvis väldigt smal och grund samt till stora delar hastighetsbegränsad så det går långsamt. Dock kortast och huvudsak i lä. Är det segel- eller motorbåt som gäller? Större farlederna är skvalpiga och trafikerade. framförallt den södra vägen via Nämdöfjärden kan vara guppig om det blåser mycket. Norra vägen via Vaxholm och Grinda rätt hårt trafikerad i högsäsong. Båda ungefär lika långa beroende på exakt startpunkt och mål.

Kul. Berätta hur det funkar när du installerat.

Det finns absolut hemmabyggen. Det finns också en hoper pyttesmå företag som bygger watermakers, typ professionella hemmabyggen. Gemensamt för det flesta lösningar är dock den högre energiåtgången vilket är ett dilemma om man skall köra på 12V. RO-membranen är dyra men håller väldigt länge om de sköts rätt. Det stämmer att de inte tål mycket föroreningar. I princip alla små watermakers som säljs för marint bruk är kompletta system för installation i båt. Då ingår "allt" (slangar, förfilter m.m.) utom skrovgenomföring och kulventil. För de mindre enheterna brukar det vara ett förfilter. Vattenkvaliteten in avgör vad som krävs. Man kan bygga på med fler förfilter, men då krävs återigen oftast ytterligare en matarpump vilket ökar på energiförbrukningen. Något som dödar membranen är klor. Därför sitter ibland kolfilter i systemen som ett "efter"-filter. Det används när man backspolar watermakern med färskvatten från tanken. Om man inte har separata vattentankar så blandas ju RO-vatten med klorerat landvatten i tanken. Det här sista är dock överkurs för en installation av den typ TS tänker sig.

Dessa billiga modeller är oftast vattenrenare för sötvatten. RO-processen används även för sötvattenrening vilket rent konstruktionsmässigt blir mycket enklare och billigare bl.a. eftersom det inte behövs de höga tryck (typ 60 bar) som krävs för avsaltning av riktigt salt vatten (30.000 ppm eller mer).

Kan absolut vara värt lite experimenterande. Men destillation kräver väldigt mycket energi, så omvänt ger de kostnadsfria/termiska varianterna inte så mycket. Borra är väl kanske inte rimligt om man inte har tillgång till 230V? Sen är det ett stort problem med inträngning av bräckt vatten i borrade skärgårdsbrunnar. Det är ett skäl till att marknaden för RO-anläggningar ökar i Östersjöns skärgårdar trots att de är väldigt dyra och relativt serviceintensiva. Finns en del ruskprickar som bl.a. här på MG brukar gnälla över att de får betala för vattnet på en del håll i skärgården, något jag tycker kan vara självklart med tanke på hur knapp resursen är och hur dyrt det kan vara att framställa rent dricksvatten.

Jo, destillation är ju absolut ett alternativ. Man kan hitta massor med varianter om man surfar runt, bl.a. i prepper-sammanhang. Att göra det termiskt på våra breddgrader blir väl kanske en smärre utmaning om man vill ha vatten till mer än tandborstning? Den där lerkrukan har det varit mycket buzz om i några år, men jag vet inte om den verkligen finns eller levererar det den lovar. Skall bara tillägga angående det jag skrev tidigare att kan man hitta en mindre 12V-watermaker för bräckt vatten så får man bättre verkningsgrad. Membran för bräckt vatten behöver inte alls lika högt tryck för att RO-processen skall fungera, vilket alltså kan betala sig i lägre energiförbrukning och/eller högre produktion. Finns en firma i Stockholm som heter Afflux Water som jag tror gör nån variant som ev. kan gå på 12V, de håller annars mest på med större system.

Det är inte helt ovanligt i Finland, där skärgården är mer vidsträckt och sämre elektrifierad än i Sverige, att folk använder små 12V båt-watermakers till att göra färskvatten. Den maskin som det länkas till i förra inlägget är den minsta elektriska som finns, Katadyn gör även handjagade watermakers men dessa är främst att betrakta som nödhjälpmedel. Vill man köra på 12V batteri skall man hitta någon energisnål maskin vilket i princip innebär att den måste återanvända det tryck som går ut med reject-vattnet för att driva högtryckspumpen. Brukar kallas energy recovery och liknande. Åtminstone Spectra, Schenker och Katadyn har sådan teknologi. Att tänka på är hur man kan placera watermakern. De små maskinerna orkar inte dra vatten vertikalt utan extra matarpump, och med extra matarpump så krävs mer energi. Tumregel för de små maskinerna är att inte ha de högre placerade än 1 meter över vattennivån för att slippa att de tappar för mycket i effekt. De är ju ursprungligen framtagna för låg placering i en båt. Lite större maskiner levereras ofta med extern matarpump, men ju större maskin desto högre pris och energiförbrukning. Dessa är inte heller ursprungligen tänkta för hög placering. Hur mycket färskvatten en watermaker levererar beror - förutom på placering - av hur salt vattnet är och hur varmt vattnet är. Låg salthalt ökar produktionen. Låg temperatur sänker produktionen. Vad jag hört från Finska installationer är att med östersjöförhållanden (låg salthalt och låg temperatur) blir produktionen summa summarum ungefär vad tillverkarna anger (dessa data är baserade på högre salthalt och högre vattentemp).

Ruskpricken, du gör helt rätt. Det är väl bara såna där gamla båtklubbsgubbar med mössmärken d.v.s. riktiga ruskprickar som krampaktigt håller fast vid SXK's daterade tramsregler. Båt i bruk skall självklart föra nationsflagga oavsett tid på dygnet och oavsett om den går eller ligger för ankar.

Brunsåpa kallas väl även kristallsåpa. Någon som vet om stensåpa är samma sak som brunsåpa? Den ser man ju lite oftare i handeln.

Är sälar välkomna som besökare?

Origonol, Multinol och Tenol är alla blandningar av etanol och metanol som sotar mindre. Skulle inte förvåna mig om det är Kemetyl som gör alla tre, det är bara distribution och marknadsföring som skiljer. Ren etanol t.ex. T-röd (som saknar metanol) sotar men är ofta billigare än "specialbränslena". Man kan späda etanol med upp till 15% vatten så sotar det mindre, men effekten sjunker då också.

Har du flyttat till baksidan? Eller t.o.m. till paradiset?

Jo nerköp var ordet. Extra lustigt i denna tråds sammanhang kan vara att ordet nor i Kräkångersnoret (alltså nor i bestämd form) betyder......trångt sund.

Det spelar ingen roll, åtminstone inte i geografiska namn. Och om det gör det borde Danziger Gatt döpas om till Nåttarösund. Med tanke på hur stort avståndet mellan Mällsten och Danzig är känns namnet fullkomligt missvisande och felplacerat. Att ändra geografiska namn kan visa sig svårt. De boende i Fjuckby ville ju byta namn till Fjukeby eftersom de läste in snusk i ortsnamnet. Trots att de led illa av sin skenande fantasi fick de nej. Ett exempel på en by som lyckats är Kräkångersnoret som fick byta namn till Södra Lövsele på 50-talet.

Är Östersund ett sund? Eller ett gatt öster om Frösön? Eller ett avtag på riksvägen mellan Sunsvall och Trondheim? Språkhistoriskt ser det ut så här:

Det är soppan så man kan se när den tar slut Och när du kommer upp emot 3000 rpm och turbon börjar vina sådär extra muntert på högre frekvens, då är det riktigt härligt drag i de där soppakokarna. Grattis till båten!

Lustigt att du siktar säl just vid Gålö. På Gålö låg under 40-talet en topphemlig sälstation där försvaret tränade säl till att hitta torpeder och ubåtar med blandad framgång. Stationen skall nu rustas och bli besöksmål.

Gasugn värmer bara underifrån. Blir jätteviktigt att bottenplattan som hjälper till att fördela värmen ligger rätt. Somliga tror att den är en plåt och flyttar runt den.

Ok, jag gör ett försök. De olika bränslen jag prövat i olika spritbrännare är helt privata försök så det finns inga referenser. Du får helt enkelt lita på att jag prövat. Att jag tycker att blandningar av metanol och etanol är bäst får du också lita på och du får även lita på att E85 - som innehåller 15 % bensin - skiljer sig från de övriga. Samma med Origospisen (egen erfarenhet), jag har aldrig fått den att sota. Att lite vatten i spriten minskar sotningen borde gå att hitta något som styrker. Jag återkommer om intesse finns. Att jag inte tycker att spritkök luktar illa får du också lita på. Att familjen klarade sig på 3 dl sprit per dygn får du också lita på. Att jag har för mig att finsprit inte luktar när man eldar den blir också svårt att styrka. Du skriver att ofullständig förbränning är orsaken till att spritkök luktar.Stämmer verkligen det? Det skulle vara intressant att få lite mer info om detta. Jag har som sagt för mig att finsprit brinner luktfritt i spritbrännare och då måste det ju vara något annat som ger lukten. Om det är så att orent bränsle eller kräkmedel är orsaken till lukten så finns det ju möjlighet att få bort lukten, men är det verkligen ofullständig förbränning blir det ju svårare. Mackey Om du forskat om förbränning i 20 år borde du veta att man får en bättre förbränning av flytande bränslen när dessa förbränns i gasform?? När man bränner dem i flytande form blir förbränningen ofullständig och (oavsett bränsle) ryker eller sotar det ofta. Jag ser inte att jag i övrigt ifrågasatt dina erfarenheter och val av olika typer av spritbränslen, men du kanske riktar ditt svar mer allmänt. Lukt är lite subjektivt. I slutna utrymmmen (t.ex. ruff) tycker jag sprit är riktigt obehagligt p.g.a. lukt men också att avgaserna sticker i ögon och luftvägar. Sprikök som bränner spriten i gasform har inte samma mängd oförbrända avgaser. Det görs kolmonoxidmätningar i samband med förbränning, för gasolkök är det en del av CE-certifieringen. Jag har även för andra typer av kök varit inblandad i några militära projekt där detta mäts, och värdena är inte bra för spritbrännare. (Sen finns annat, bl.a. kokkärlens utformning, avstånd mellan kokkärl och låga som också påverkar.) 666D3: Gasköksolyckor är extremt ovanliga, men när de väl händer blir det en jävla smäll. Luftblandningen måste vara inom ett exakt intervall för att blandningen överhuvudtaget skall vara antändbar. Detta kommer upp då och då, och jag har i flera tidigare trådar länkat till en Engelsk film där man just försöker provocera fram en gasexplosion i en båt, vilket visar sig mycket svårt. Se denna https://youtu.be/Yxm3uMy6MPI Jag var delägare och aktiv i Sveriges förmodligen (åtminstone då) mest välkända båtkökstillverkare som tillverkade kök både för gas ovh flytande bränslen (inklusive sprit) under ett decennium. Vi hade relativt ofta kontakter med försäkringsbolag i samband med olyckor eller stölder. Spritköksolycker var vanligast, men jag har ingen som helst statistik ifråga om andel av s.k. installed stock så att man kan göra siffran relativ och mer relevant. Rent subjektivt tror jag att andelen nybörjare som har/väljer spritkök är högre vilket också kan bidra till statistiken i form av handhavandefel. I friluftslivet går i princip alla vidare till gasol eller bensin efter att ha tröttnat på usel effekt och hög bränsleförbrukning. Det är helt enkelt dumt att släpa på syret. Vikt/volym är ett problem i ryggsäck, men inte ofta i båt.