ArneRadar

Jo, jag är ju själv inne på det. Men skylten blir med största sannolikhet oläslig från sjön om man inte skall göra väldigt stora skyltar. Blir intressant att se vad som händer med de nuvarande hastighetsgränserna.

En utvärdering är nog en relativt begränsad utgift för staten. Jag kan själv inte tänka mig annat än att framföra båt nykter. På så sätt stödjer jag beteendet till 100%. Tror väldigt många av de som i båtlivsundersökningar anger sig nöjda med lagen tänker likadant. Sen har vi de juridiska aspekterna. Träffar "nya" lagen rätt? Finns belägg för att brottet utgör ett reellt problem? Står påföljd i proportion till brottet? I dessa avseenden tycker jag kritiken mot lagen - när inte tonläget är för uppskruvat - har poänger. Så varför inte få det genomlyst en gång för alla. Om slutsatsen sedan skulle bli att en skärpning behövs så fine - då har man i alla fall gjort en utvärdering.

Nu är det visserligen inte CU som utvärderar... Men bortsett från det så är nyheten glädjande för oss som gärna ser en utvärdering av lagen. Det man kan drömma om är att det s.k. båtfolket nu håller sig undan och inte stör en eventuell utvärdering med sitt mailbombande och förvirrade trams om KBV, DDR, Stasi och alla felaktigheter kring lagen i sig samt rättspraxis. Men det är nog att hoppas för mycket. Vore bra om båtlivsorganisationerna SBU, SXK, Sweboat etc. i och med att frågan nu kommer upp på den politiska dagordningen kunde kliva fram och vrida initiativet ur händerna från de s.k. fåntrattarna.

Med tanke på hur vanligt det är med differentierad hastighetsbegränsning så förstår jag inte riktigt varför skylten skulle vara så dåligt genomtänkt. Skepp har väl varit ett entydigt begrepp i evigheter enligt sjölagen? Texten blir kort vilket gör att man har hyfsat god läsbarhet (textstorlek) av tilläggsskylten från sjön (det är inte alltid tilläggsnoten är med i sjökort vare sig på papper eller digitalt). Vi får väl se vad som händer. Om föreskrifterna ändras till följd av den nya definitionen av skepp kan man ju undra hur detta kommer att ske och formuleras framöver. - Gäller fartyg med längd över 12 m och bredd över 4 m? (Enklast kanske att bara begränsa till längd). - Gäller registreringspliktigt fartyg? - Bruttotonnage > XX (okänt/irrelevant för i princip alla ägare av fritidsfartyg)? - Deplacement eller vikt > XX?

Då missförstod jag ditt första svar angående kompetenskrav Bhemac. Även fortsättningsvis gäller alltså längd 12 och bredd 4 som krav för skepparn (eller motsv). Jag undrar fortfarande vad som blir konsekvensen rent konkret av den ny definitionen av skepp när det gäller t.ex. hastighetsbegränsningar. Jag har svårt att tro att det kommer att bli fri fart för alla båtar (upp till 24m) i hårt trafikerade farleder som tex Halvkakssundet, Lindalssundet. Där är idag skyltat med 12 knop med tillägget "gäller skepp". Det är väl Länsstyrelsen som efter samråd utfärdar hastighetsbegränsningar. Någon som vet om det blir förändringar till följd av ändringen i sjölagen?

OK tack, förstår det som följer: - "Kompetenskravet" kommer att gälla för båtar längre än 15 meter. Blir i praktiken en marginell förändring, det finns väl massor med båtar som är längre än 12 meter men strax under 4 meter i bredd. - Regler och/eller undantag i sjövägsreglerna där gränsen är 12 meter kommer att vara oförändrade (dessa tar ändå bara utgångspunkt i fartygets längd). Frågan som kvarstår - eller som jag missat - är då föreskrifter (t.ex. om hastighet) där det idag på tavlor och i sjökort anges "gäller skepp" och liknande. Verkar orimligt att dessa i ett slag skulle gälla endast för fartyg längre än 24 meter. Finns det någon ny term som lite kortare och enklare beskriver "registreringspliktig fritidsbåt"?

Riksdagen antog i förra veckan en ny lag i syfte att förenkla bl.a. registrering av mindre fartyg. Gränsen för skepp höjs till fartyg vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter (från den tidigare längd 12 och bredd 4). Registreringsplikt inträffar vid 15 meters längd. https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartygsregistret-sjofartsregistret/enklare-registrering-av-fartyg/ Lagen träder ikraft 1/2 2018. Vad får den nya definitionen av skepp för konsekvenser för fritidsfartyg i olika avseenden - tänker t.ex. på: - Krav på skepparexamen/kustskeppare för befäl på fritidsskepp: Inträder detta nu först vid 24 meters längd? - Lokala trafikföreskrifter som t.ex. hastighetsbegränsningar. I Stockholms inre skärgård är det ofta begränsad hastighet för skepp, men inte för båtar (eller olika hastighet beroende på skepp/båt)? Kommer man att kunna döna på i 28 knop med en 20 meters Princess i Lindalssundet nästa år...? - Andra regler som t.ex. undantag från förande av dagsignal på svenskt inre vatten (minns inte om detta utgår från nuvarande skeppsdefinition eller enbart längd 12 meter). Finns även andra regler. - Eller har jag missförstått lagändringen, handlar den bara om registreringsfrågor?

Fungerar avluftningen dåligt kan man ju i värsta fall försämra den genom ett kolfilter om det bygger in ett motstånd i luftflödet. Aktivt kol verkar bara i ca 6 månader, så man måste byta granulat varje säsong. Kan vara värt att tänka på vid placering av filtret.

Ett tips är att skaffa en instruktionsbok om du inte har en. Tror det går att hitta på nätet och ladda ner. Här är avsnittet som beskriver oljebyte.

Någon som funderat på att maila till transportstyrelsen och fråga hur de ser på det här med dörrtrycket? För det heter givetvis trycke och inte handtag oavsett typ av sjöfart, eller?

Sjövattenfiltret sitter på trycksidan åtminstone på de första årsmodellerna av D6 (tror VP ändrade detta senare). Det blev väl en del katastrofer till följd när det för klena svarta skruvlocket gav vika och fyllde motorrummet med vatten.

Bortsett möjligen från det gyllene snittet så är skönheten subjektiv, även den inre... Det som stör mig i fråga om design på många moderna båtar är att de med sina kantiga former, platta skrov, raka stävar etc inte ser ut att vara designade för de element de är tänkta att användas i. Det känns som att designen kämpar mot vatten och vind istället för med. En slags visuell dissonans.

Jo räckvidden imponerar på den båten. Men man kanske skulle ha något litet hjälpsegel när man slörar över Atlanten? Den är dock inte vacker, vare sig med eller utan skrovfönster.

Har du tur får du med dig Raol som paying crew på en tur till Arktis med den där. Jag stannar hemma denna gång

Nu skrev du iofs ursprungligen att skrovfönstren skulle vara starkare än skrovet vilket är en annan sak. Oavsett så måste en skarv i en i övrigt homogen massa utgöra en klar risk. Finns många långseglare som plastat igen sina små skrovfönster. Jag skulle aldrig ge mig ut med de vertikala fönstersprång som TS skissat, men du vet säkert bättre.

Intressant. Det får du väldigt gärna förklara och utveckla.

Bella Falcon 26? Om ja, vilken motor? Ser ju jättefin ut.

Skrovfönster är designmode just nu. Tittar du på HR 64 ser du att de är få, små och högt placerade. Sannolikt en motvillig designeftergift.

Snygg båt, kul! Skrovfönster är modernt och säkert bra för ljusinsläpp, men det hör inte hemma på en långseglare av säkerhetsskäl. Skrovfönster är en för svag punkt.

Var ligger båten? Där jag har båtplats långt in i Stockholm hade jag hellre köpt en båt som var epoxybehandlad och utan bottenfärg, allt annat lika.

Naturligtvis är det störtlöjligt. Polen är dessutom världens femte största producent av fritidsbåtar med en stor exportandel. Om allt bara var fusk i landet skulle nog näringen havererat för länge sedan. Eftersom det är ett båtland finns säkert båtorganisationer man kan ta kontakt med för att få tips om register och annat.

Exakt vad jag menade. Om dessa vore mina insikter skulle jag låta bli.

Exakt hur man gör just i Polen vet jag inte, men det går säkert att ta reda på. Det går säkert att köpa juridisk hjälp. Minns jag rätt har Polen ett båtregister där de flesta båtarna är införda, vilket är mer än vad som är fallet i Sverige. Men om man inte känner att man kan lita på de uppgifter man kan få fram är det väl bäst att låta bli.

Köper man en nyare båt är man nog korkad om man inte kollar att säljaren äger båten och att den är betald. Det är inte något unikt för Polen, gäller även i Sverige. Fusket med motortimmar var väl fall ifrån Tyskland f.ö.

Billigare från Polen med "alla kostnader" - det beror väl på var man har hemmahamn. Från Simrishamn är det närmare till Polen än till Kalmar. Gissar att en besiktning inte kostar mer i Polen än i Sverige. Även om man har lång transportsträcka kan resan i sig bli kul. För egen del ser jag inte avsåndet som ett problem utan kanske ett roligt sätt att börja tiden med en ny båt.