ArneRadar

Jag tror du blandar ihop godkännande av biociden och tillåtna gränsvärden med testmetod. Testmetoden för att mäta t.ex. utfällning kan ju mycket väl vara gammal även om användningen av biociden som sådan är föremål för ny lagstiftning.

Under övergångsperioden, innan ett verksamt ämne blivit godkänt enligt de nya EU-gemensamma reglerna som EU's biociddirektiv tar sikte på så kan ämnena ändå vara godkända i olika EU-länder enligt tidigare regler. När granskningen (mot den nya lagstiftningen) är färdig tar den över, och gamla godkännanden gäller inte längre. Så att CC varit godkänt i decennier är inget konstigt i sig, men som jag skrivit några gånger kan då olika regler gälla i olika länder. Det var här jag trodde CC befann sig. Här kan man se att koppar är godkänt i produkttyp 21 sedan vad jag förstår 1/1 2018: https://echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/biocidal-active-substances?p_p_id=dissactivesubstances_WAR_dissactivesubstancesportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column-1&p_p_col_pos=2&p_p_col_count=3&_dissactivesubstances_WAR_dissactivesubstancesportlet_javax.portlet.action=dissActiveSubstancesAction Sök t.ex. på "copper" i fältet substance name.

Det jag med begränsad framgång försökt beskriva var hur granskningen av verksamma ämnen går till mot EU's biociddirektiv. Eftersom koppar fortfarande granskas för de flesta användningsområden (produkttyper) förutsatte jag att det även gällde antifoulingprodukter (produkttyp 21) och att koppar alltså ännu inte var godkänt enligt den "nya" EU-gemensamma lagstiftningen. Under granskningstiden råder lite vilda västern mellan olika EU-länder kring vad som är godkänt eller ej. Men jag hade fel. Koppar till antifoulingprodukter är ett av de relativt få verksamma ämnen där processen faktiskt är färdig och ämnet alltså är godkänt enligt den nya EU-gemensamma reglerna. I ljuset av detta håller jag med om att KEMI's hållning angående CC är lite märklig om det stämmer som CC säger att man bedömer på annat sätt än övriga EU.

Jag har aldrig trott att företaget missförstått något. Jag har bara försökt ge en bild av vad som är på gång i processen inför en framtida EU-gemensam biocidlagstiftning. Vad ECHA godkänner idag är just inget annat än det ECHA godkänner idag. Företaget beskriver annars bra i sitt svar hur processen funkar bortsett för lite dimridåer angående förseningarna. Utvärderingsrocessen är helt enkelt inte klar ännu, något man kan tycka vad man vill om.

Det är EU's över 20 år gamla biociddirektiv de hänvisar till där det nu pågår en utvärderingsprocess av de biocider som listats för utvärdering. Biocider som inte listats är redan totalförbjudna. Innan utvärderingsprocessen av en biocid är klar på EU-nivå kan det av olika skäl göras olika bedömningar mellan olika länder kring vad som är tillåtet respektive inte. Det varierar också mellan olika produkttyper. Sen har jag för mig att det inte kommer att bli unionsgemensamma regler för produkttyp (PT) 21 (antifoulingprodukter), men det har kanske att göra med att olika vattenmiljöer kräver/tål olika produkter på samma sätt som vi idag har skillnad i vad som är tillåtet mellan ost- och västkust. Om CC's produkt nu avviker rejält i egenskaper mot annan antifouling kan de säkert ha en utmaning i fråga om lobbying för att få test/mätningar etc att "passa" deras produkt när EU väl är färdiga med sin process med PT 21. Tillägg: Om CC är godkänt i övriga EU idag innebär inte detta automatiskt att det är godkänt när biociddirektivet efter alla utvärderingsprocesser övergår till EU-gemensam lagstiftning.

Blir inte detta lite semantik? Coppercoat lär väl vara en antifoulingprodukt även om man inte tycker epoxi och kopparbitar utgör en färg? Om det är en antifoulingprodukt lär den nog kategorieseras i samma PT (produkttyp) enligt biociddirektivet som det vi dagligen kallar båtbottenfärg, och isåfall gäller samma regler som för båtbottenfärg. Biociddirektivet klassar biocider och bekämpningsmedel utifrån användningsområde. Det finns t.ex. biocider som säljs i fast, flytande eller pulverform men man gör ingen åtskillnad på detta utan klassar utifrån vad det skall användas till.

EU's biociddirektiv går ut på att vi skall få en harmoniserad lagstiftning i EU kring vilka biocider som skall tillåtas för vilka ändamål. Det gäller allt från myggmedel till båtbottenfärger samt allt däremellan. Det är en gigantisk utvärderingsrocess som görs för olika så kallade produkttyper. Förenklat funkar det så här: Under utvärderingsprocessen, dvs innan en aktiv ingrediens (biocid) godkänts centralt för hela EU, kan enskilda länder göra egna tolkningar om vad som är tillåtet eller ej, vad som krävs för ett eventuellt lokalt godkännande etc. Det finns flera exempel på biocider som bedöms eller utvärderas olika l olika länder. I vissa fall kan tex företag A få sälja en produkt som innehåller biocid X eftersom den fanns på den lokala marknaden före ett visst datum. Företag B får dock inte sälja en identisk produkt som innehåller X eftersom kommit ut med den efter det angivna datumet. Osv. Etc. Så det är lite rörigt kan man säga.

Hej Flipper909, Aktivt kol har begränsad verkanstid efter att det tagits i bruk, det är därför det står att filtret skall bytas varje år. Det är också begränsat till antal liter, i ditt fall tappar det aktiva kolet sin effekt efter 4500L ELLLER 12 månader. Aktivt kol i granulat brukar hålla i 6 månader. I block ca 12 månader. Antalet liter beror gissningsvis på hur mycket kol filtret innehåller. Sen är det viktigt att komma ihåg att kolfilter enbart är ett komfortfilter som tar bort dålig smak. Det kan även reducera vissa kemikalier och tungmetaller om det nu skulle förekomma i vattnet, men aktivt kol tar inte bort skadliga mikroorganismer såsom bakterier, virus eller protozoer.

Jag minns inte var jag lärt mig detta, men nog brukar man se den under BB spridare eller motsvarande i handelsflottan som ju ofta går mellan länder och för destinationsflagg om SB. Sist jag hyrde segelbåt i medelhavet förde alla kaptenens nationalitetsflagg under BB spridare. Utom de som inte hade något snöre löpande under BB spridare men däremot under SB.

Kaptenens nationalitetsflagga förs väl under BB spridare??

Det är väldigt många år sedan jag seglade i Ålands skärgård så jag vet inte alls hur det är med detta, men om det är som du skriver så finns det tyvärr risk att en del Ålänningar då känner sig respektlöst behandlade alldeles i onödan.

Jag tycker den är en hiskelig styggelse. Jag blir också illa berörd när man ser båtar som för unionsflaggan. Även om båten är från tiden före unionsupplösningen så är unionen just inget annat än upplöst sedan 115 år.

Detta är väl SXK's egna flaggreglemente, och gäller som högst som rekommendation till de egna medlemmarna? Observera att SXK inte skriver något överhuvudtaget om att föra flagga vid ankring/förtöjning mellan 21:00 - 08:00, de skriver bara att man skall föra flagga vid ankring/förtöjning mellan 08:00 och 21:00. Jag sällar mig till de som tycker man för flagga när båten är i bruk, oavsett tidpunkt på dygnet och förtöjningsform eller om båten är på väg. Det gäller väl på många håll internationellt och långseglare fäster ofta flaggan permanent i akterstaget en bit upp. Tapto till sjöss känns väldigt gubbigt och hitte-på. På land och i försvarsmakten är det däremot en tradition.

I så fall hade väl det enda rimliga varit att just påpeka att förslag till beslut 2015 ligger i linje med den beslutade formella ståndpunkten från 2012? Det kanske snarare bara är ett gäng båtklubbsgubbar med mössmärken som tycker och minns varken mer eller mindre än det som de tycker och minns just i den stunden då de sitter där och skall formulera styrelsens förslag till svar och hantering av motionen. Istället för en mer systematisk beredning av frågan...

He he... Skillnaden är kanske att SBU försöker bli bättre med åren medan andra aktörer står still...? Svaret från 2015 är förvisso tydligt. Den motionen är också tydligare. Däremot kan man undra varför man inte berör beslutet från 2012 i sitt resonemang fram till svaret (man nämner beslut från tiden före lagens införande). Är det underförstått så att eftersom ingen uttryckligen krävde att lagen skulle avskaffas vid 2014 års båtriksdag ("Några krav på att lagen skulle avskaffas framfördes inte från åhörarna.") så gäller inte längre besluten från 2012? D.v.s. frågan självdör utan nytt beslut? Eller så har jag missat något.

Jag tänker absolut inte någonting angående eventuella ändringar, jag vill bara se helheten. Och tack till Abbe2 som fiskat fram lite mer. Både motionen och protokollet är ju ganska taffliga och det bidrar nog till röran och möjligheter till missförstånd eller missnöje. Motionen är ju snarare en debattinlaga än en framställan att rösta si eller så. Samtidigt föreslås motionen antas... Och man skriver en pressrelease som skall vara Båtriksdagens formella ståndpunkt (vad är då antagandet av motionen? En informell ståndpunkt?) i vilken man kräver utvärdering och anpassning till övriga länder det vill säga 0,5 (!) (inget om att kraftfullt agera för att få bort lagen - däremot utvärdering och anpassning till 0,5 som alltså är något annat). Jag tror inte funktionärerna i SBU har ont uppsåt, men man besitter ingen större briljans i att vare sig skriva motioner, fatta beslut eller protokollföra beslut.

För helhetsbilden är det intressant att förstå vad som protokollfördes även 2012. Jag har egentligen ingen åsikt om SBU's ståndpunkt utan försöker förstå turerna samt upphovet till denna tråd. Gissningsvis är det som så många gånger förr halmstrån som Ljungbergarn griper efter.

Ja, det vore intressant att läsa protokollet från Båtriksdagen 2012. Har man bestämt sig för att: a) "SBU agerar med kraft för att 02-lagen ska bort" och/eller b) "båtriksdagen beslutade kräva en översyn av lagen" och/eller c) "samt en anpassning till övriga nordiska länder." Och har de beslut som fattades 2012 förändrats genom senare beslut i Båtriksdagen? Och vad innebär en anpassning till övriga nordiska länder....🤔 (citat från artikeln i Skärgården 2015 som refererade till Båtriksdagen 2012)

OK - intressant. Det finns sannolikt många potentiella orsaker till att det blir diffust här. SBU verkar inte vara överdrivet duktiga på att formulera beslut i protokoll, dessutom är artikeln i Skärgården varken mer eller mindre än just en artikel där en skribent återger något med alla de småfel som då kan uppstå. Exakt vad menar SBU med "agerar med kraft för att 02-lagen skall bort" kontra "översyn" kontra "utvärdering". Tre helt olika saker i min värld. Att man i den egna tidningen Båtliv skriver att lagen "ska anpassas till gällande lagar för övriga nordiska länder, det vill säga 0,5 promille" gör förvirringen total.

Den helhetsbild som motståndet mot lagen förmedlar är något mer diffus bl.a. då det påstås att det finns beslut från båtriksdagen 2012 att med kraft arbeta för att lagen skall bort. Det är inte detsamma som att arbeta för en utvärdering. Om det nu är så att linjen (från 2012) var att arbeta för en utvärdering och den linjen legat fast hela tiden så har jag svårt att se var skandaler och stadgebrott m.m. kommer in (motionen 2016 var då dessutom tämligen överflödig). Gissningsvis är det som vanligt lösryckta brottstycken som ligger till grund för olika påståenden. Om man läser inledningen på denna tråd är det lite svårt att förstå vad Ljungbergarn i sak försöker föra fram angående SBU.

Det är osannolikt att en styrelse (unionsstyrelse) kan ändra ett stämmobeslut (båtriksdag) på eget bevåg. De står ju tydligt att det kan fatta beslut inom ramen för båtriksdagsbeslut. Det skulle i detta fall (om det föreligger ett båtriksdagsbeslut att driva promillefrågan) faktiskt innebära att man kan fatta sådana operativa beslut som behövs för att driva just promillefrågan, inte gå tvärtemot ett stämmobeslut. Om styrelsen kan agera helt självsvåldigt i frågor som högsta beslutande organ fastställt är det riktigt illa rent principiellt. Om det däremot är som Abbe2 säger, d.v.s. att det endast föreligger stämmobeslut om att verka för en utvärdering, så är det en annan sak när utvärderingen gjorts. Det är ju sen upp till nästa båtriksdag att bevilja dem ansvarsfrihet eller ej samt välja om ledamöter eller ej. Hursomhelst - Vore som sagt kul om någon vet de lite mer exakta turerna inom SBU i denna fråga.

Jag är inte själv med i någon båtklubb och har dålig koll på SBU, men enligt Ljungbergarn m.fl. har SBU's styrelse begått stadgebrott och en massa annat hemskt. Vore kul om någon med lite insyn faktiskt kunde klarlägga vad som verkligen sagts och gjorts samt hur och när beslut fattats. Utan att känna till SBU så har jag svårt att se att en styrelse kan gå emot beslut fattade av ägarna på en årsstämma. Om båtriksdagen är unionens stämma och det där senast fattade beslutet (man kan ju ändra sig från år till år) har varit att driva frågan så begår nog styrelsen fel om den egenmäktigt ändrar beslutet. Som sagt - är inte insatt i detaljerna kring SBU, men det vore kul med ett "nyktert" klarläggande av eventuella turer.

Jag tror säkert det hade gått att få till en justering av lagen om man lyckats samla båtsverige till ett konkret rimligt förslag, t.ex. sänka gränsen på båtar till 7 meter och 7 knop samt höja promillenivån till t.ex. 0,5. Jag tycker det är orimligt att i en rättsstat kriminalisera redan vid 0,2, och HD har ju på sätt och vis underkänt argumentet att man kan jämföra väg- och sjötrafik. Men - oavsett vad jag eller andra tycker är rimligt eller orimligt kan jag inte förstå hur både Ljungbergarn och Båtfolket kan vara så fördömt enfaldiga och oförmögna till att reflektera över sina egna argument som i så många fall har uppenbara brister. Det är som om man trodde att antalet argument är viktigare än kvaliteten i dem. Varför skulle man annars försvara, men aldrig underbygga, dumheter som att lagen är världsunik, kostar samhället stora belopp, att KBV står för all ondska i världen och dessutom fått miljardanslag för att jaga båtfolk, att domstolarna dränks i sjöfyllerimål osv. Man missar även helt det avsiktligt normativa inslaget i lagstiftningen genom totallåsningen på antal dödsfall inom "avgränsningen". Och varför säger man inte vad man vill ha istället??? Att det s.k. Båtfolket dessutom totalt friskriver sig från att delta i debatten (eftersom alla som inte tycker som dem är skickligt manipulerade av nykterhetslobbyns desinformation) gör att jag fortfarande kiknar av skratt.... Jösses vilka klåpare!

Ja man kan verkligen tvivla på att de önskar uppnå något annat än att få böla. Det mesta som läggs upp i ryggdunkargruppen på FB handlar om hur dumma KBV är, väldigt lite har koppling till opinionsbildning mot lagen. Båtfolkets talespersoner har mycket att lära, tyvärr tror jag inte de vågar komma ut och ta till sig, städa bort tramset, ta fram ett konkret förslag och vässa argumenten. Det har gått för många år och kejsaren är sedan länge helt naken. Precis som Peter_K sammanfattar, där finns nog varken vilja eller insikt. Ljungbergarn skall dock ha heder för att han både vågar och kämpar på, synd bara att hans förmåga är så förtvivlat begränsad och att resultatet blir kontraproduktivt.

Ola nu blev det lite väl många krokodiltårar. Delge gärna istället några av de fakta som vi saknar och som du rimligen måste veta: - Hur mycket kostar promillelagen samhället? - Hur många sjöfyllerimål dränks rättsväsendet med per år? - Hur ser en rimlig lagstiftning ut? - Hur stor andel av KBV's årskostnad beror på promillelagaen?