Gå till innehåll
söndag 02 mars 2025

Mackey

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    14 353
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    256

Allt postat av Mackey

  1. Lite magkänsla måste man nog ha för att inte välja fel köpare/säljare och sedan finns det ju några saker att tänka på. Kolla identitet så noga det går. Komplettera id-kortskontroll med att kolla telefonnummer, sociala media, birthday.se, etc. Om något verkar fel så välj en annan köpare/säljare. Om telefonnumret inte går att hitta kan man försöka swisha och se om man får fram något namn. Äger säljaren båten? Be att få se ägarens köpehandlingar. Komplettera med lite koll på sociala media om båten finns där. Be köparen visa några gamla foton. En "riktig" ägare kan säkert visa foton från när de varit ute med båten och från vinteruppläggning av båten. Kolla också med polisen om båten är stulen. Är båten belånad? Det kan vara lite knepigare att lista ut hur det ligger till. Fråga säljaren om det finns några skulder för båten eller om den är pantsatt. Det bör gå att fråga kronofogden om säljaren/köparen har några aktuella ekonomiska problem. Kanske även går att få hjälp sum privatperson från UC eller motsvarande. Om allt verkar okej med säljare/köpare är det dags att skriva ett köpekontrakt där allt som överenskommits bör stå som tex. vilken utrustning som ingår i köpet. Om det finns fel och brister på båten är det bra för säljaren om dessa framgår av köpekontraktet. Betalningen kan man nog fortfarande få hjälp med av banken (det funkade förr) om det känns osäkert att ta emot en påse med sedlar. En banköverföring via internet kan stoppas efter det att köparen visat säljaren att hen har betalt. Kolla med banken hur man gör en säker betalning, förr kunda bankerna ringa till varandra och göra telefonöverföringar som verkligen skedde i realtid. Tänk på att de flesta personer faktiskt är seriösa men att magkänsla är värt att beakta. Snabba affärer, uteblivna prisdiskussioner, ointresse att titta på båten och provköra, etc. kan vara indikation på att köparen är oseriös. Om säljaren inte har något att berätta och har svårt att visa olika saker ombord eller inte kan svara "rätt" på frågor om båten är hen kanske inte ägare. Jag har köpt och sålt båtar, bilar och lägenheter privat utan problem, men däremot blivit lurad på 500 kronor vid köp av en äldre halvtrasig dator som jag aldrig fick.
  2. Jag tror det är 90 % okunskap om hur man gör för att det ska bli tyst. Sedan är det olika vad man blir störd av. Blir nan själv inte störd av fall som slår mot masten tänker man givetvis inte på att det stör andra. Min farfar hade minst 30 olika klockor och golvur, vissa slog varje kvart, vissa slog halvtimmesslag och alla slog heltimme. Jag sov jättegott hos farfar och farmor. Jag har själv ett golvur som tickar och slår varje timme. Slagen hör jag, men tickandet hör jag inte. Vi hade livliga diskusioner för något/några år sedan om vad som är störande i en tråd som jag tror hette "Elverk från helvetet". Det viktiga väl att våga säga till om man blir störd och att acceptera att bli tillsagd om någon blir störd.
  3. Det var min tanke också och förr fanns det i alla fall konvexa glas att köpa, men det kanske det inte gör längre i slitochslängvärlden.
  4. Vad är det för båt? Några foton på din båt utan flytkroppar och på nyare båtar med flytkroppar kan nog hjälpa oss att hjälpa dig.
  5. Om nu inte Benns hinner/vill/kan hjälpa till så kan jag rekommendera Doghouse Marine vid Svinninge marina. https://doghousemarine.se/batservice/mast-rigg-riggverkstad/
  6. Kolsyrepatroner använder ju en del på havet också. Byggmax har bra pris, 25:- kronor.
  7. Sy dina segelkapell innan sömmarna helt lossnat. Vårt bomkapell och förstagskapell började släppa lite i sömmarna (trådarna utslitna) nu i år vilket jag tycker är helt okej efter 10 års användning. Först tänkte vi lämna in det för reparation till en sadelmakare eller liknande, men så... Varför inte pröva att sy själv? Inhandlade kapelltråd på Hjertmans för 109:- kronor och sydde med den vanliga symaskinen. 30 meter raksöm gick som en dans när man kommit på att trådspänningen på övertråden ska vara jättehård för att stygnen inte ska ögla sig på baksidan. Arbetstid cirka två timmar exkl. inköp av tråd.
  8. Eller köp några frigolitblock och skär till i rätt form och plasta med epoxi utanpå. Polyester funkar inte eftersom lösningsmedlet kommer att smälta frigoliten.
  9. Jag har svårt att tro att det hjälper att knacka på en blandare när det inte är en termostatblandare. Jag skulle plocka bort blandaren och se till så att det inte sitter smuts i något filter (om det finns filter och i övrigt rengöra och smörja enligt (ev.) instruktioner. Har du inga instruktioner så kolla på någon liknande blandare...
  10. Några bilder på stift som gått sönder?
  11. Det trodde jag också skulle funka, men garnet fastnade i kanten på tejoen. Bättre blev det i alla fall, men inte riktigt bra. Det hjälper att knyta en knut (överhandsknop) längst ut på telltalen och klippa bort garnet som sticker ut från knuten. Märkligt att flera av oss har samma problem. Jag kan inte minnas att jag drabbats av motsvarande problem i min tidiga seglarkarrier. Orsak? Flera sömmar idag som ger seglet bättre form jämfört med förr? Dumma ulltrådar nu för tiden!? Materialet i seglen (ej dacron) gör att ulltrådarna fastnar lättare. Gudarna är emot segling?
  12. Håller med pseudonym, sjösätt, semestra och njut nu så kan du kanske ta upp lite tidigt och göra klart botten före vintern så slipper du det till våren.. På fem veckor lär det inte växa mycket i sötvatten.
  13. Batterierna har blivit stående oanvända för jag var nyfiken på hur länge de gamla från 2012 skulle hålla. Midsommar 2022 var gränsen, då orkade de inte med den strömslukande extra kylväskan vi brukar använda ibland. De nya battetierna monterade jag in för några dagar sedan så jag kan bara konstatera att de tog laddning bra vid motorgång. https://www.autobatterienbilliger.de/ är ett tips om du vill köpa "finbatterier" billigt.
  14. Plexiglas, Post it, Plywood och Frigolit är också märkesnamn. I Sverige används clamcleat för en sådan här sedan "urminnes tider" oavsett vilket företag som tillverkar den. Troligen var det väl Clamcleat i England som kom på idén och tillverkade dem från början. Skotråtta är i mitt språkbruk samma sak som en cam cleat, men jag kan ha fel.
  15. Aluminiumsegel!? Nya skotråttor är lite bättre utformade för att få i linan, men om du plockar isär och rengör så kommer de att bli (nästan) lika bra som när de var nya. Smörj inte! Jag tror de brukar vara osmorda. Det finns "torrsmörja" med teflon på sprejburk, brukar funka bra.
  16. Vi har båten i Stockholm, så det är ju kanske lite lugnare väder. Det är jätteskönt att låta bli att plocka av och på masten faktiskt. Vindex och vindgivare åker på och av och i övrigt löser vi det mesta som rör inspektion mm. från mastkranen. Vi har inte behövt byta eller åtgärda något på masten sedan vi köpte båten 2010, så jag ser det inte på samma sätt som Georg_Ohm. Jo, vi bytte ett par vantskruvar och en lampa i motorlanternan våren 2011. Försäkringsbolagen har inga direkta synpunkter eller förhöjda premier för båtar med masten på, på land. Däremot kan ersättning reduceras/utebli om båten är dåligt pallad eller om det händer något vid en storm. Vet man som båtägare att det ska bli storm förväntas man nog vidta åtgärder, kanske tom masta av båten. Båtar söder om Sverige mastas inte av! Var tredje år bör man masta av och inspektera extra noga.
  17. Misströsta inte! Ibland missar man vad andra skrivit. Dessutom är det ju många som uppskattar dina svar ser man på alla poäng du samlar. 👍
  18. Eller smartisarna som lade sin mast i läge under mastkranen innan de hämtade båten fast det redan var en kö av båtar. En annan smart idé är att lägga masten på mastvagnen och sedan lämna den där för att äta eller fika. Eller varför inte börja med seglen under mastkranen... Eller sätta igång att leta efter de verktyg man redan vet att man behöver.
  19. Janken menar inte att du ska ut och segla utan att ha ansatt alla vant och stag! Du ska puttra bort från mastkranen till en plats där du inte ligger i vägen för andra som ska masta på. Naturligtvis ska man ha överseende med de som är nybörjare och hellre erbjuda sig att hjälpa till än att stressa dem. Av och påmastning är ingen tävling, men om man vill ligga kvar under mastkranen onödigt länge kan man ju välja dag och tid så att man inte försenar för andra. Apropå tävling så har jag en gång ansträngt mig för att masta på snabbt för att testa och det behövdes då 20 minuter under mastkranen för att få på masten på en Comfort 32. Då var vi tre, en kranskötare, en mastkramare och en som fäste nödvändiga vant och stag.
  20. Titta, känn, kläm och prova. Förutom det Janken påpekat så kan det vara olika lätt/svårt att få i och ur linorna. Särskilt svårt blir det ofta om linan är under belastning. Då först märker man om det är en bra eller dåligt utformad skotråtta. Bara genom att titta på bilderna så skulle jag nog gissa att BT: skotråtta kommer att generera betydligt flera och grövre svordomar än Harkens. "Finare" skotråttor är kullagrade, hur är BT:s lagring gjord? Vilken last tål skotråttan? Finns det reservdelar, tex. fjädrar, att köpa? Jag använder gärna Biltemas produkter, men inte om jag bedömer att ett ev. haveri blir kostsamt eller påverkar säkerheten. Det är inte värt att spara hundralappar om ett haveri kostar 100 000:- kronor så vantskruvar från BT går bort för mig. PS Lite tveksam blir jag när de kallar en cam cleat för clam cleat. 😬
  21. 16 mm2 står det i länken från åskforskarna. Två meter ner i vattnet ska "linorna" också.
  22. Göra spänningslöst och koppla in enligt den ordning som framgår av instruktionerna tror jag är en bra åtgärd. Hoppas det har löst sig med den åtgärden.
  23. Nej då, inte alls, men du bekräftar min gissning, bränslepriset måste upp mot 30:- kr/l för att man ska börja fundera på att köra lite mera sparsamt och spara på milen. Hur mycket kostade bensinen 1966? Inte ens en krona ver liter vet jag, kanske 80 - 90 öre. Jag fick min första snurrbåt då, så lite koll har jag. Hur mycket lön fick man 1966? Det har jag ingen aning om, men om man googlar så hittar man något i stil med 5 till 10:- kr/h för en "familj" efter skatt beroende på vad man arbetade med och det var ganska stor lönespridning. En person var ofta familjeförsörjare och en var hemmafru, eller så arbetade båda i ett låglöneyrke 5:- kronor räckte till sex liter bensin och 10 kronor till 12 liter. Idag då? Bensinpris 25:- kr/l Lön efter skatt cirka 170:- kr/h för en familj där två arbetar, vilket är det vanliga. 170:- kronor räcker till sju liter bensin, men förbrukningen är ju betydligt lägre per mil idag. Jag tror det som har hänt är att vi kostar på oss en massa annat, förutom bil och bensin idag. Större bostad, sommarhus, flera bilar och en båt samt en massa annat. Om vi levt som på 60-talet hade vi nog inte tyckt att 25:- kr/l var så mycket.
  24. Men hallå! Nu jämför du ju fiskar och maneter. 20 år gamla segel är ju som att tanka hälften vatten och hälften diesel. 😉 Sedan är det ju lite trist att segel kostar ungefär lika mycket som diesel.
  25. Det finns väl ungefär fyra miljoner bilar i Sverige som vi kan anta körs 1 000 mil om året och i snitt 70 km/h. Ofta en person i bilen, ibland många, i genomsnitt två kanske. Det blir 1 140 miljoner persontimmar. Om vi håller oss till bobara fritidsbåtar så kanske det finns 400 000 sådana som används tre veckor i snitt av tre personer, kanske. Det blir 600 miljoner persontimmar totalt, men "bara" 400 miljoner under vaken tid. Jag är ganska säker på att det dör och skadas betydligt många flera i trafiken per persontimme än ombord på fritidsbåtar, så mitt tips till politikerna är att... ...förbjud alkohol och TBT!
×
×
  • Skapa nytt...