Mackey

Vår Jabsko Twist n lock är inne på 13:e säsongen och används flitigt cirka 50 övernattningar per år. Alla delar är original utom plastgångjärnen på locket som gick sönder. Plocka isär pumpen och avkalka (ta bort urinsten och diverse andra avlagringar) alla packningar i ättiksyra eller ättiksprit. Man kan behöva skrapa försiktigt med naglarna eller något plastigt i nagelkvalitet. Smörj in med armaturfett, tex. https://www.clasohlson.com/se/Armaturfett/p/30-9781 Montera tillbaks allt. Njut av toan i ytterligare några år. Jag har rengjort packningarna var tredje eller vart fjärde år, så det är inte jättebetungande. Det finns packningssatser också, men de är löjligt dyra, typ 1 000:- kronor. Det som tar död på packningarna är det man häller ner i toan för att man tror att det är bra. Använd inga kemikalier! Använd tex. sparsamt med diskmedel för rengöring och skölj/spola ordentligt så att inget blir kvar.

Tänk på att det är viktigt att följa montageinstruktionerna till punkt och pricka så att man inte bygger in fel och skador redan när man monterar lagret.

Kullager och rullager är en vetenskap i sig och det finns oändligt många kvalitéer även från samma välrenomerade tillverkare som exempelvis SKF. Jag skulle försöka hitta en SKF-återförsäljare som är beredd att hjälpa mig även om jag bara är en liten privatperson som ska köpa några lager till min trailer. Det är ingen jättesvår uppgift att hitta rätt lager för dig om du anger mått och laster inklusive max rotationshastighet och hur många varv du vill att lagret ska hålla och givetvis att det ska tåla att vara nedsänkt i vatten. Det kanske finns någon här på MG som behärskar detta i detta årtusende. På min tid hade SKF en enormt tjock bok man använde för att dimensionera och välja lager.

Angående propellerval. När jag var nio år hade jag en liten jolle med en 4 hk snurra och en kompis hade en lite större jolle med en 9 hk snurra. Båtarna gick ungefär lika fort. Vi trodde vi hade kommit på något jättekul när vi bytte motorer och att min jolle skulle gå som ett spjut. Så blev det naturligtvis inte och efter lite funderingar och efterforskningar (som på den tiden innebar samtal med föräldrar) fick vi klart för oss att Det kommer aldrig på frågan att ni ens tänker tanken att hänga på den stora nurran på den lilla jollen. Det kommer dessutom inte att gå fortare eftersom propellern skruvar sig fram i vattnet ungefär lika fort på era båda motorer.

Välkommen till MG! Jag förutsätter att det är en Terhi 6020C, dvs. med styrpulpet. Jag skulle våga! Terhi är ju förhållandevis stabila båtar. En kraftig plywoodskiva som du föreslår är bra för att fördela ut kraften över akterspegeln. 21 mm formplyfa som fuktsäkras med epoxi i sågytor och hål borde funka. Motorns vikt är vog bra att kolla, men en 40 hk tvåtaktare bär inte väga mera än en 30 hk fyrtakt. Sätt en 80 kg person (eller hur mycket nu snurran väger) på akterspegeln så ser du ju om båten kommer att ligga okej i vattnet vid bryggan. Propellerstigningen och antal blad kommer du säkert att behöva laborera med. Troligen är proppen ursprungligen vald för en tyngre båt än din. Frågan är om du vill kunna åka jättefort eller om du vill kunna lasta mycket och ändå hålla god fart. Så tycker jag, men du får säkert även andra synpunkter om de inte redan trillat in medan jag skrev mitt svar. Tillägg: Jag skulle använda tvingskruvarna och minst två genomgående skruvar så långt ned på akterspegeln som möjligt. Hellre ha skruvar under vattenlinjen och täta ordentligt än att chansa på att de brytande krafterna kan tas upp av ett par skruvar som sitter nära tvingskruvarna. Mackey

Jag såg den bohusländska naturen framför mig och fattade inte alls hur en kurva där man just passerat kunde visa ett relativt plötsligt grund. Staplar och procent är absolut bättre för en del personer, men jag är rätt mycket emot att rekommendera en batterimonitor generellt. En orsak är säkert att jag har lätt för att förstå hur våra batterier mår och en annan sak att jag är emot fiffiga prylar om de inte behövs. Även om jag är tekniker så är jag ganska avogt inställd till "rolig teknik". Mitt motto. Färre prylar är bättre än flera prykar!

Jag har ingen aning, men... Det är nog bra om du talar om vilken plotter och vilken telefon du har.

Jag går alltid barfota från maj till september nästan oavsett var jag går och det har jag gjort sedan jag lärde mig att gå. Kanske lite överdrivet, men inte så långt från sanningen. Om jag ändrar till nästan alltid barfota vid vackert väder, på sandströnder, på gräs, på grus, på asfalt och det gäller även stickiga bryggor, promenader på öar och om jag går ut till garaget för att hämta något. Som tur är har jag haft tur i 60+ år och aldrig gjort mig särskilt illa i fötterna, men nu har jag väl utmanat ödet.🦔🐝🐊🐉🦀🦂🏥🛏♿

En sanning med modifikation enligt https://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm Fråga: Hur mycket motsvarar 1 SEK år 1970 i 2024 års penningvärde? Bakgrund: Analysen i denna utskrift bygger på en jämförelse av penningsvärdet år 2024 med penningvärdet år 1970. Svar: 1 SEK år 1970 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 9.184 SEK år 2024 mätt med konsumentprisindex. Alternativa beräkningar: • 1 SEK år 1970 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 19.13 SEK år 2024 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005). Årliga prisförändringar: Under perioden 1970-2024 var den årliga inflationen (mätt med konsumentprisindex) i genomsnitt 4.19 procent per år. Löneindex ökade i genomsnitt med 5.62 procent per år. Om denna utskrift: Om du vill använda informationen i den här utskriften var god ange även följande referens: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292. Decimaltecken skrivs i punktform enligt det engelska systemet. Valutor kan skrivas i pluralisform när singularis ska användas. Om du hittar några fel i utskriften, maila gärna om detta till rodney.edvinsson[at]ekohist.su.se. Av Rodney Edvinsson, (professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet)

Kan du specificera lite? Tänker du tunn heltäckningsmatta ungefär?

200 A på säkringen och 400 A i labbet hade varit sämre. Man får vara glad för det lilla. Jag deltog i ett byte av T8-lysrör till LED-lysrör på några vårdinrättningar när dessa LED-lysrör började komma. Vi var noggranna tyckte vi. Det började mad att vi testade ett mindre byte på mellan 50 och 100 lysrör under tre månader för att se att allt var okej. Det funkade utmärkt så vi köpte 1000 likadana lysrör, trodde vi och den svenska importören. De var dessvärre inte riktigt likadana så det började lukta bränt och det var inte så populärt. För att göra en lång historia kort slutade det med att vi fick byta ut alla armaturer mot nya med T5-lysrör (som kompensation för allt stök). Vi klarade oss tack vare försäkringar och att vi kunde visa att det inte var exakt samma LED-lysrör som levererades i andra omgången. Någon komponent i elektroniken hade bytts ut mot något som kineserna tyckte var likvärdigt. Importören gick i konkurs har jag för mig.

Det har jag inte ens märkt när jag köpt något i Tyskland, att man inte kan få leverans till utlämningsställe menar jag. Om landet är medeltida eller inte finns säkert andra bättre forum att diskutera i.

Jag har sett någon som bär flytväst ombord! Đet är nästan obligatoriskt ombord på vår båt med vissa undantag. När båten är förtöjd. När man är nere i ruffen. Om vågor och vind är nästan obefintliga samtidigt som man sitter i sittbrunnen. När man har sele som är kopplad till båten. Kommentarer till punkterna ovan. De flesta drunkningsolyckor sker vid förtöjda båtar. Om man plötsligt behöver flytväst är det inte ett dugg bättre att vara utan flytväst i ruffen. Man sover så förtvivlat illa med flytväst påtagen. Om man plötsligt behöver flytväst är det inte ett dugg bättre att vara utan flytväst bara för att vädret är lugnt. Alla inbillar sig att man hinner ta på sig flytvästen om något händer, men det troliga är att man istället går upp på däck utan flytväst. Dum regel när flytvästen har inbyggd sele. Det skulle vara väldigt intressant att veta vid vilka tillfällen en flytväst ofta gör skillnad mellan liv och död. Här kommer mina spekulationer. Om man inte är simkunnig eller om man inte har så god ork. När vattnet är kallt är flytvästen avgörande för att man ska kunna överleva lite längre tid. Är det 5 grader så klarar man sig sannolikt en timme med flytväst om jag minns rätt och några minuter utan flytväst. Överlevnadschansen borde öka ganska kraftigt om man har flytväst när man är ensam ombord, men sele är bättre. Om man slår sig medvetslös när man trillar i. Om nan är berusad eller narkotikapåverkad. Full på med era egna tankar och allra bäst om någon har statistik på när man oftast blir räddad av att ha flytväst.

Om du vill ha ett snyggt slutresultat tycker jag att du ska maskera, det blir mycket snyggare än att få ut vad-det-nu-blir-du-använder-som-är-transparent på gelcoaten. Maskering är väl investerad tid tycker jag, särskilt som man inte byter rutor så ofta.

Så gör jag ibland, kanske var tredje år eller så. Funkar lätt och bra tycker jag. Jag skriver upp spänningen då och då under urladdningen så får jag en tillräckligt bra kurva över kapaciteten som funktion av spänningen efter lite justering.

Våta batterier måste man ju kunna fylla på destvatten i. Även om de sägs att de är underhållsfria så förbrukas alltid lite vatten vilket dödar batteriet i förtid om man inte fyller på. (Det gäller inte AGM-batterier, fast jag har faktiskt lock på mina AGM.) Sedan är det ofta väldigt svårt att både förstå vad som är locket och att få upp det, när man väl klurat ut hur man troligen bör göra.

Nu förstår jag inte vad du menar? En grafisk bottenkurva uppmätt med ekolodet visar väl inget om hur grunt det kommer att bli i färdriktningen?? Så använder iaf. inte jag ekolodet. Eller är det djupkurvorna på sjökortet du menar? Jag kan hålla med om att en batteritankmätare gör det lättare för alla ombord att förstå hur mycket el som finns kvar. Som ägare har jag tillräcklig koll på hur mycket som finns kvar genom att veta att uppmätt spänning med kylkompressorn igång ger 0,4 V lägra värde än med vilade batterier.

Av all skrämselpropaganda så tycker hag du ska ta till dig att du ska ha en radarreflektor. Det är också klokt att ha koll på vädret vilket innefattar att undvika dimma. Jag skulle avseglat så att det är dagsljus vid den beräknade ankomsttiden, det underlättar en hel del.

Jag är helt övertygad om att de flesta som läser i tråden har ett svar på din fråga.

Du får ju tro vad du vill, men vad skulle jag ha för anledning att hitta på detta. Senast frågade jag efter en tallriksanod och den jag frågade såg ut som en fågelholk. Sedan skiljer det sig säkert åt en hel del mellan olika butiker. Benns ute i Nacka är fortfarande superkunniga. När enda flrdelen är att man kan handka och få med sig prylen direkt är det svårt att motivera prisskillnaden. Jag köpte för några år sedan ett rostfritt 10 kg plogankare för knappt 1000:- kronor på nätet. Samma ankare kostade tre ggr så mycket på båttillbehörsbutiken. Jag tycker det är bättre att få småsaker hem i brevlådan och stora saker till butiken 200 meter bort på några dagar till ett lägre pris än att åka till en fysisk butik, men...

Jag var lika oroad själv när jag testade det på en båt som jag ändå skulle sälja. Metoden är dock mindre arbetssam jämfört med laga sprickor där man först måste fräsa bort sprickan med en Dremel och sedan kleta i gelcoatspacke Det är absolut fel metod att avverka en massa gelcoat för att laga en repa tycker jag. Man behöver inte fräsa ut något innan man lägger i gelcoatspackel. Tvätta med aceton. Lägg i gelcoatspackel i repan och stryk bort överskottet med en japanspackel. Låt härda. Slipa vid behov med 1200 papper, eller använd en skrapa som på filmen. Rubba Polera Vaxa Ett tips är att tejpa över lagningen med genomskinlig packtejp, då blir det efter lite övning så slätt och bra så at endast polering och vaxning begövs. Även buktiga ytor går att tejpa med nästan perfekt resultat.

Om jag är på mataffären och frågar om de har fiskbullar så får jag svar både att de har och var de finns. Om jag frågar efter oljefilter på båttillbehörsaffären så vet de nästan inte vad jag frågar efter. Kompetensen på Hjertmans och Erlandsons där jag brukar handla har försvunnit nästan helt de senaste 10 åren. Jag blir inte irriterad, men det är trist att inte kunna få hjälp och jag kan lika gärna handla på nätet så får jag hem sakerna i brevlpdan eller till butiken 200 m bort eftersom jag ändå, precis som du skriver, måste göra all efterforskning själv.

Skravleviken på norra Öja är lite skvalpig, men det är värt att ligga där och ta en promenad till Landsort på södra Öja så länge det inte går allt för hög sjö. Du får inte ligga i lotshamnen. Ett besök på ERSTA batteri kan vara intressant och så finns det en jättegryta som är rätt imponerande. Vid sjögång är Fifång eller Solviken på södra Torö bättre, eller varför inte bryggan vid Ankarudden på Torö. Om vädret och tiden tillåter så passa på att besöka Gotska sandön. Det ska helst vara nästan vindstilla eftersom det lätt blir mycket sjögång och man bara kan svajankra.

Jag kör bara på spänning och efter en tid när man lärt sig vilken spänning det bör vara när tex. kylkompressorn går är det inte så spännande längre. Våra förra batterier höll i nio eller tio år och min gräns var 12,0 volt när kylkompressorn var i drift. Motsvarade ungefär 12,4 volt vid vilade batterier.

Sitter och funderar på om ditt inlägg är ironi/skämt eller skrivet på allvar!!?? Håller med om att man ibland blir rätt irriterad över att vissa saker är svåra att få tag i men en stor del av det du räknar upp är ganska udda varor. Lagerkostnaden för att ha sällanköpsvaror liggande blir lätt övermäktig i väntan på att du eller någon annan kund kommer in vart tjugonde år och frågar efter udda prylar. Om du tror att det går att få lönsamhet så föreslår jag att du öppnar en butik med god lagerhållning, jag kan tänka mig att bli kund nån gång ibland. Jag håller väl delvis med er båda. Det största problemet är väl att båttillbehörsbutikerna blivit varuhus med personal som bläddrar febrilt i kataloger och datorer när man frågar om något. Sedan är det ju inte konstigare att båttillbehörsbutikerna saknar vissa produkter än att biltillbehörsbutikerna saknar startvevar, läderhuvor, karbidlampor och gengasaggregat. Ett annat problem är att alla har exakt samma sortiment, så om det inte finns en lämplig tvåpolig kontakt i butik A så finns inte det i butik B, C eller D heller.