Mackey

Hej och välkommen till MG! Ja, man måste vänta i "17 år" innan man målar på polyester, eller iaf. i 17 veckor. Det är lite olika på olika produkter, men många veckor. Ett alternativ är att använda epoxi istället för polyester. Lägg upp några bilder på det du vill laga/åtgärda så kommer du att få råd och tips. Mackey

Bara ett förtydligande. Metersystemet är inte samma sak som det ISO-metriska gängsystemet (och andra ISO-system), men det finns givetvis en koppling iom. att gängorna mäts i meter eller egentligen i delar av meter (millimeter).

Jo, så är det ju. Vi har seglat mellan Åland och Sverige (ca. 30 M) på fem timmar och på 14 timmar. 50 M med elmotor är ju helt okej även om man ska tvärs över Östersjön. Det räcker ju inte hela vägen, men man måste ju inte välja att gå över i stiltje. Om man då hamnar i stiltje löser 50 M ganska mycket. Min far var fly förbannad när han varit på något möte inför Gotland runt och de berättade att from. i år måste det finnas en motor ombord. "Det är väl för faan ingen jävla motorbåtstävling!" Pappsen tävlade även en del med motorbår bör tilläggas. När vi seglade som paying crew på stilla havet gick vi fem dygn i sträck i stiltje, tror det blev runt 700 M. Då var det bra med dieselmotor. Vi snittar väl 50 - 60 timmar med motor per år, men timmarna är väldigt ojämnt fördelade över åren och vi trivs ganska bra med vår åtta år gamla Beta 25.

Generellt har jag uppfattningen att metriska gängor var ovanligt på 30-talet. Under 40- och 50-talen var det mera blandat beroende på varifrån man köpte produkterna, men mest tum-gängor fortfarande. I mitten av 50-talat tror jag att Svenska Industrins Standardiseringskommission (SIS) tog flera beslut mot att gå över till ISO-standard. I praktiken blev det mer och mer ISO under 60- och 70-talen. Jag gick på gymnasieingenjörslinjen med maskinteknisk inriktning mitten/slutet av 70-talet och vi fick i princip bara veta att det fanns andra typer av maskin-gängor än M-gängor. Sedan lever ju vissa "konstiga" gängtyper fortfarande kvar som standard i vissa branscher. Inom VVS-branschen används fortfarande flera olika typer av tum-gängor. Jag tror att stativfästet på en kamera är en UNC-gänga.

Jag var sugen på elmotor 2016, men då var det för dyrt. Mycket dyrare än den diesel jag installerade. En annan sak som gjorde elmotorn lite ointressant för oss var räckvidden. När vi seglar hemmavid brukar vi segla dit vinden bär så länge den bär, men när det blir längre turer som tex. 130 M över Östersjön till Estland så vill man kunna tuffa på även om det inte blåser. Lösningen skulle ju då vara ett elverk och idag med dagens pris på batterier mm. skulle ju en sådan installation funka ekonomiskt. Har du några tankar om det här med att seglar långt över öppet hav när man har elkonverterat?

En foldingpropeller som snurrar viker inte in sig så frågan är hur mycket elgenereringen bromsar rotationen. Blåser det tillräckligt bör det funka, men kansks viker den in sig när man tappar farten i ett slag.

Du kommer säkert upp i 3-4 knop genom vattnet. Vilken hastighet har flodens vatten?

Lättare att byta om den pajar men tyvärr också lättare att bli av med en mörk natt. På en mindre båt är det ju lite trist att ha en inombordare som tar plats, men på en lite större båt tycket jag inte att inombordaren är direkt ivägen även om den naturligtvis tar en del plats som kunde varit bra att ha som stuvutrymme.

Med en enkel uppladdningsbar "fläkt" för några hundralappar går fyllningen (och tömningen) snabbt och sedan kan man pumpa upp trycket med den fotpump som sannolikt följer med. Tyvärr kommer säkert nästan alla från Kina. En tanke är att köpa en båt som går att få lite mera fart på genom att hänga på en större snurra till den dag då ni tröttnar på att glida fram i en knop över grund uppströms. Jag tänker då en riktig RIB eller om det nu finns plats att förvara en båt upplagd kan ju en helt vanlig roddbåt vara ett bättre alternativ.

Exakt! På våren före sjösättning är båten alltid för stor! Fortsättning: En Skilsö 23 är som flera redan skrivit inte så stor, men frågan är väl hur du tror att båten kommer att användas. Om det gäller att åka ut över dagen för att bada när man redan vet att det är sol så är den ju onödigt stor. Om det är mera aktuellt att kunna övernatta så är den rätt lagom som förstabåt kan jag tycka.

Välkommen till MG! Jag rekommenderar boken Vårda din plastbåt och att faktiskt leta efter de gamla trådarna och det jan vi hjälpas åt med. Allt om dynor hittar man tex. här. Jag tror att skumgummi används i nästan uteslutande i alla marina stoppningar. Mackey

0 A = Batteriet har använts rätt nyligen, men inte just nu. Någon/några LED-lampor kan vara tända. 5 A = Instrument/plotter (2 A) på och kylkompressorn (3A) igång. 10 A = Så mycket förbrukar vi aldrig. Det måste vara en kvarleva från glödlampstiden när varje lampa drog en amper.

Nej, bara om du tycker det är roligt är mitt svar eller om du inte är intresserad av att bearbeta enklare information. Om det är väldigt viktigt att du i varje läge har mera el än bara till kylen kan det ju också vara bra med en mätare. Annars räcker denna tabell bra för att ha tillräcklig koll på batterierna. Dessa värden är i viloläge när batteriet inte har laddats eller avgivit ström på flera timmar. Har man inte solceller kan man räkna med att man ska lägga på 0,2 - 0,3 V på avläst värde när man har alla instrument igång eller kylens kompressor är i drift. Med solceller funkar det inte så bra, men man kan ju göra en avläsning på kvällen eller när solcellerna är i skugga. Ombord på våran båt lärde vi oss ganska snabbt vad "volten" förmedlade ang. mängden tillgänglig el. Våra våta fritidsbatterier höll i nio år enligt den här metoden och det får man nog vara nöjd med. Då har vi några ggr per säsong varit nere under 12 V, men bara över en natt eller så. Det finns en norsk tabell som är ännu lite bättre där man har olika kolumner för den avlästa spänningen beroende på hur mycket el man förbrukar. Ska se om jag hittar den.

Det går att rädda urladdade batterier om man har en laddare med rekond-funktion. Jag har någon tråd om det som jag inte orkar leta upp just nu. Dina Tudor TR 350 är våta blybatterier så se till att batterisyran täcker plattorna innan du börjar köra rekond. Fyll på destvatten om det behövs. Det är lite meckigt att få upp locken, men det har du säkert redan märkt. Räkna inte med att baterierna blir som nya, men du kan få liv i dem och om de var ganska nya så blir de fanska bra även om du säkert förlorat någon eller några säsonger. Viktigast är kanske att se till att de inte fryser sönder för ett urlaggat batteri fryser vid bara några enstaja minusgrader.

Fast om man anstränger sig kan man komma undan med bra elektronik från tex. Taiwan. Det går att slippa Kina-produkter om man vill, men det är lite jobb med det och det kostar mera. Om man inte bryr sig om vad Kina ägnar sig åt behöver man ju inte anstränga sig och det är naturligtvie mycket emklare.

Här finns många båtklunnar, men alla är inte medlemmar i SBU så det finns flera. https://batunionen.se/medlem/batklubb/sok_batklubb/ Det var ju ganska magert på den aktuella kuststreckan mellan Kalmar och Västervik. Det måste finnas några till. Här är en lista, men tyvärr ingen karta. Man jan ju läsa in listan i något program så att de visas på en karta. https://www.batklubbar.se/batklubbar-i-sverige/ Båtklubbar i Ösrergötland. https://xn--bf-eka.se/anslutnabatklubbar_v1/ Båtklubbar i Småland. https://sbf.nu/medlemsklubbar-smalands-batforbund/ Hur aktiva klubbarna är kan man möjligen se på hemmsidorna, men man kan ju också ta kontakt med styrelsen och fråga vilka aktiviteter klubben brukar arrangera. Jag uppfattade inte att klubbholmar var extra intressant, men så kanske det är. Hur som helst är det ju bra att påminna om att vi har allemansrätt i Sverige och att det går att förtöja även på andra platser än klubbholmar.

Kina verkar alla vilja stötta även om de inte vill oss någit gott! 😱

Jämför literpriset. Det är absolut inte fel att använda fotogen i en fotogenvärmare eller en fotogenkampa. Vi gör av med högst 4 liter fotogen per år så priset är inte särskilt viktigt egentligen. Om vi betalar 250 kronor för att få varmt med fotogen eller 90 kronor för att få varmt med HVO är inte viktigt. Vi är ju inga stotkonsumenter av värme direkt! Däremot är det praktiskt att slippa hantera ett extra bränsle som kanske råkar vara slut när man som bäst behöver det. Om HVO funkar i värmaren så behövs bara gasol och HVO ombord och det kommer alltid att finnas bränsle till värmaren, fotogenkampan och/eller motorn.

Här kan du få hjälp att lista ut vad du har för material. https://kmgruppen.com/polymarine/pvc-eller-hypalon.php Generellt blir PVC kladdigt på ytan med tiden medan Hypalon har en torr yta som kritar lite med tiden. Långseglare föredrar hypalon eftersom det starka solljuset skyndar på processen att få PVC:n kladdig. Däremot vill jag inte hjälpa dig att laga din båt. Jag har en egen som jag misslyckas med.

Som info till TS så behöver man inte alls ligga vid klubbholmar om man inte vill, man kan ligga var man har lust så länge man inte stör någon som har sitt boende där man vill lägga till. Gissningsvis finns det mer än 1000 fina platser att lägga sig vid mellan Nyköping och Fifång, så man behöver sällan anstränga sig för att hitta någonstans att ligga över natten.

Hej! Välkommen till MG och Sverige! Generellt är det bra segling i större delen av det område du anger, fast håller med, närmare Västervik är bättre och vid Figgeholm, kanske ner mot Oskarshamn, där går gränsen om man vill ha tillgång till skärgård. Det är ju rätt skönt att kunna ge sig av en fredagskväll och kunna lägga sig på någon fin plats inom en timme. Marinwiki har en massa information om bl.a. naturhamnar. https://marinwiki.se/ports.php På Skippo kan man se svenska sjökort och även få fram en del info om naturhamnar, mm. https://www.skippo.se/ En stor skillnad mot Kanada är kanske, jag vet inte, att det är förhållandevis ovanligt att svajankra här, men det är mycket vanligare idag än för 20 år sedan. Ofta lägger man till med fören mot någon ö, men det gör man ju som man vill. Mackey

Nu hittade jag din strömbudget. Jag tycker du ska justera förbrukningen på kylen, för kompressorn går förhoppningsvis inte dygnet runt. Vår går 1/3 av tiden, men den är extraisolerad, så anta att den går halva tiden. Wallasen bör du också kolla upp. Jag har svårt att tro att den drar mer än 1 A, kanske 1,5 A. Sedan är jag tveksam till att lägga med värmaren om man inte alltid använder den i sex timmar per dygn flera ggr/vecka. Jag tycker värmaren ska hanteras som en specialare som man får hantera när man använder den. Det som händer om man överdriver elförbrukningen är väl inte hela världen, elsystemet blir bara onödigt dyrt och onödigt bra.

Jag skulle vilja påstå att antalet paneler ska dimensioneras så att de täcker lite drygt den dagliga förbrukningen. Då håller man jämna steg då länge vädret är soligt och är det inte sol på några dagar så får man ladda ikapp med motorn. Horisontella oaneler kaddar ungefär 4 ggr så många Wh som panelens märkeffekt är. Med 400 W solceller laddar du 1600 Wh vilket är ungefär 1600/12 = 133 Ah. Tillägg: Om vi antar en ganska hög förbrukning på 50 Ah/dygn blir strömbudgeten så här.. Med 400 Ah blybatterier klarar du fyra dygn utan sol. Med 400 W solceller återladdar du dessa 200 Ah på drygt två soliga dagar. Behöver du återladda allt med solceller, eller brukar det bli lite motordång ibland också?

Vad skulle du använda frysen till? Nästan alla matvaror utom färskt kött (ej vakuumförpackat) färsk fågell och färsk fisk klarar sig i en vecka till 10 dagar i en kyl. Is kan vara trevligt ibland. Här är några tips, som inte kräver någon frys. Ta med is från frysen hemma i en bra ståltermos. I en full enliters termos som förvaras i kylen klarar sig isen upp till fyra dygn. Använd istärningspåsar som får ligga i kylelementet i kyken, som då måste ställas ned på ordentlig kyla, för att frysa isbitar. Smugla in en istärningspåse i glasskylen i gästhamnen på kvällen, hämta isen nästa morgon. Köp is längs vägen, finns absolut inte överallt, men ibland hittar man is att köpa. Lite motvals är jag kanske...

Kul projekt, men jag håller med Vi gillar att livet ombord inte alls är som livet hemma. För oss är båten en alternativ tillvaro, lite som att fjällvandra eller ge sig ut och paddla i en vecka. Sedan förstår jag att andra tycker och tänker anorlunda.