BSven

Höjs vattenståndet så ligger båten djupare.

Nu rapporteras även på SVT om den magnetiska polens ovanligt snabba drift österut. Det uppges att det kan störa GPS-navigeringen. På vilket sätt är magnetiska polen viktig för satellitsystemen?

Det var tider det när Fingal var det man skulle försöka slå i Gotland runt!

Menar du strajpa?

Jag är inte det minsta orolig men jag har inte hört något om kemiskt åldrande av polyester eller epoxi. Matrialutmattning och sprickbildning kan man naturligtvis få om böjningen är för stor. På segelflygplan måste ju vikten hållas så låg som möjligt dvs. så tunt som hållfastheten medger. Där är ju även rätt stor flex så där tror jag på en kalkylerad livslängd. Jag har haft ett flertal olika havskajaker av glasfiber och en av kolfiber. Den av kolfiber var väldigt lätt dvs. man hade räknat ut hur lite man kunde ha för önskad hållfasthet men varje gång jag satte mig i eller reste mig ur den när den hade delvis bottenkontakt så knakade det i den. Den var så spröd att det med all säkerhet uppstod microsprickor vid normalt användande. Den sålde jag. Jag kan för övrigt berätta en anekdot om en bekant som var tidigt i havskajaksporten och även skaffade en av de första kolfiberkajakerna. Vid en paddling från Kapellskär till Åland med kajaken tungt lastad för en långtur så lekte de och surfade på svallvågorna efter Finlandsfärjorna. När han vid ett tillfälle hade hela förskeppet hängande utanför vågen så knäcktes laminatet runt hela förskeppet framför sittbrunnen och började läcka vatten...

En av mina vänner är erfaren flygtekniker så jag skall fråga honom när vi ses.

Jag gick själv med i den lokala, aktiva seglingsklubben för att jag ville lära mig mer om segling och träffa likasinnade medan jag inte hade båt. Det var mycket aktivitet med ungdomar och målet var att delta i alla tävlingar för att sålla fram OS-deltagare. Vuxna seglade inte utan förväntades vara funktionärer för ungdomarna. Samtliga vuxna hade själva seglat jolle som ung men coachade nu de egna barnen. Något intresse för större båtar fanns inte.

Nu säger ju inte enskilda båtar någonting men det vore intressant om någon hade ett utmattnings- eller åldringstest på glasfiberlaminat? Jag är dock förvånad över hur svårt det tycks vara att få hål på ett skrov.

🥇

Nej, så lätt var det inte men svaret finns här på maringuiden.

Jag tror att Markus är på rätt spår och att man behållit det estetiska draget på nyare material. Om man målar eller skapar en vit "snobbvattenlinje" så blir den grönsvart ganska fort. Därför gör erfarna båtägare randen i en mörk kulör. Som skliljefråga så undrar vi vem som målat randen på den nedre bilden?

Båtskrotar som skruvar loss beslag mm. och säljer bär sig inte. De har ju sin största kundgrupp hos de som äger de andra gamla vraken. En skrot i Skåne har slutat skicka för det kostar mer än vad de tjänar utan det är hämtning på plats som gäller. Det är väl skrotvärdet i kölar och större rostfria delar som är värt att ta. Om man eldar upp glasfiberskrovet och deponerar askan eller om man deponerar plasten som den är vet jag inte?

Jag vet inte om båtägandet totalt sett har minskat eller ökat men båtklubbar betstår väl främst av större segelbåtar och mindre motorbåtar. Så länge vi har skärgård så kommer nog underlaget för småbåtshamnar att finnas. Sedan kommer politiker alltid att försöka reglera och beskatta något så fort det blir tillräckligt omfattande. Risken är att folk tänker att "jag skulle vilja segla men det finns ju inga lagom stora, lagom billiga segelbåtar så det får bli en motorbåt". Kommer denna "mellanklass" för segling att finnas kvar? Som Peter säger så kan nog halva båtbeståndet skrotas utan att det egentligen påverkar så mycket eller kanske det höjer både värdet av, och intresset för, den återstående hälften men denna hälft tror jag är en unik tillgång som alldrig kan återskapas om den också skulle skrotas bort?

Som den tjurgubbe jag håller på att bli så säger jag Allegro 27.

Jo, men samtidigt löser det ju bostadsbristen...

Jo, för den som kan ersätta tid med pengar men jag syftade på den ungdomsgrupp jag beskrev i mitt tidigare inlägg. De vars livsstrategi är att undvika skuldsättning och därtill hörande inkomsttvång.

Jo, det är inte gratis även om skrovet är det men eftersom det inte tillverkas några nya, små båtskrov så är det fortfarande billigare än en ny Bavaria 32, eller nya segel till en begagnad Bavaria 32.

Det mest intressanta hittills tycker jag är att vi tycks ha så olika ingångsvärden och egna erfarenheter. En trend som har slagit igenom bland ungdomar med utomhusintresse är sk. "van life". Man skaffar inte fast jobb och lägenhet utan man inreder en skåpbil till ungefär samma komfortnivå som en IF-båt och ambulerar sedan utifrån sina intressen om det nu är surfing, cyckel, klättring, vandring eller en kombination. Arbetar gör man mer eller mindre sporadiskt via nätet. Förutom möjlighet att ägna sig åt sina aktiviteter så uppges en av de stora drivkrafterna att inte hamna i kredit/lånebaserad konsumtion. Även om de bara utgör en lite procentandel av alla ungdomar så ökar de ju med ökande befolkning och höjd levnadsstandard. Denna typ av personer är de som skulle kunna föra småbåtsseglandet vidare men då måste det också finnas billiga båtar. Att glasfiber har en ännu inte fastställd livslängd är ju anledningen till att det finns så många 70-80-talsbåtar. Det finns egentligen ingen anledning till att inte dessa kan utgöra även morgondagens begagnatmarknad? Det finns säkert många som inte är värda att spara men det finns också en risk att vi får något slags städhysteri och skall ta bort allt som ser ut som plast. Står dom inte i vägen så kanske de kan få stå några decennier till?

Det nämns ibland att allt har blivit så mycket effektivare att vi borde ha kunnat jobba betydligt mindre. Istället jobbar vi mer och mer. När folk inser att man faktiskt kan leva gott på 6 eller tom. 4 timmars arbetstid, till förmån för mindre stress och mer egentid, så kanske en gammal 70-talare duger bra?

Kan det ha att göra med att det främsta sättet att komma i kontakt med segling idag är att se på YT-kanaler som heter något i stil med "Couple moves aboard sailboat and cruises Caribbean?

Jag sitter och lyssnar på av podcast av Matt Rutherford och han kommer in på frågan hur framtidens seglare skall komma in i aktiviteten? Själv började han som de flesta av oss med en liten, begagnad båt på först 24 sedan 32 fot och rekordseglingen gjordes som bekant i en 27´ Vega. Sådana båtar fanns och finns i överflöd till en överkomlig kostnad även för folk i 20-års åldern. Det kan ju dock ändras om regeringen och båtbranchen bestämmer sig för att skrota flertalet. Idag säljs, eller ens tillverkas knappast båtar i mindre storlekar. Om 20-30 år består då begagnatmarknaden av 40+ fotare av tveksamt skick med en inköps- och framför allt renoveringskostnad som är högre än de flesta unga har råd med. Kommer vi att ha en deja vu av rika människor i yachtklubbar som kappseglar Gotland/Tjörn runt och kreti och pleti i segelkanoter och bohusjullar? Nu kan vi inte förutse framtidens tekniska utveckling och det kanske blir att valfri båt 3D-printas ut i något nanomaterial men det skall ju ändå monteras riggar och inredningar mm. så även om skrovtillverkning blir överkommlig så blir inte nödvändigtvis båtkostnaden det.

Jag funderar på om en blå snobbrand över skarven skulle se bra ut eller likna en finlandsfärja?

Jag använder epoxi. Jag har laminerat mellan 1,5 och 3 mm på insidan. Distansmaterialet är 15mm tjockt och sedan blir det 3 mm plast på utsidan. Det finns något som heter "Peel ply" som är en plastduk som epoxi inte fäster på. Man lägger den som yttersa skikt och när plasten härdat så drar man bort den och får en slät yta under. Jag har aldrig testat det men jag har köpt till utsidan. annars blir det spackel och sandpapper på utsidan. Insidan är inte lika viktigt att det är snyggt.

Jag tror det var Kurt Björklund som inspirerade till orange tillbyggnader då han gjorde det på sin Golden Lady inför sin nonstopsegling. Det ser coolt ut men lite pretentiöst när man seglar i skärgården. Det är i praktiken omöjligt att matcha färgen på överbyggnade då den är oxiderad och ändrar färg om man slipar på den. Första bilden i första inlägget visar en grå som är mörkare än överbyggnaden. Alternativet är att göra den ljusare än överbyggnaden? EDIT: Sedan kommer ju det mesta av sidorna att vara fönster Men dessa behöver inte tätas med butyl som de nedre rutorna. Jag kan göra det ändå för att få de svarta ramarna men funderar på att låta bli det och istället byta ut den svarta butylen mot grå/vit på de nedre rutorna...?

Tack, men den är inte ens halvfärdig. Passningen skall finjusteras, fönster skall ritas ut och sedan skall utsidan plastas dubbelt så tjockt som insidan. Vänta inte med kaffet... Edit: Sedan skall den målas men i vilken färg? Skrovet är blått, överbyggnaden är smutsgrå. Kan behöva lite hjälp här...?