BSven

Tack! I vilken koncentration?

Vilken vätska skall man ha i behållaren kring en invändig ekolodsgivare? Är det fortfarande glycerol som rekommenderas?

Den ser ut som Linköpings dykarklubbs gamla båt?

Alex Thomson får ju mest uppmärksamhet men hejar alla på honom eller har ni andra favoriter?

Och i väldigt små mängder så är även de giftigaste ämnena ofarliga.

Man kanske skulle kunna skicka skepparna till Norge på utbildning?

"Giftigaste människan någonsin tillverkat, slår ut allt levande, 100 ggr farligare än DDT..." Den generella åsikten, tron, var att sanera de sista kvarvarande fritidsbåtarna fortfarande kommer att göra stor skillnad för miljön i och kring våra småbåtshamnar och att det fanns starkt vetenskapligt stöd för detta. Denna tro var så stark att det omedelbart ropades på att tråden skulle låsas. Nu har nästan alla accepterat att de trodde fel. Att de negativa effekterna av TBT i småbåtshamnar i praktiken redan är borta. Att saneringen är symbolisk, att man inte förväntar sig något faktiskt resultat och det aldrig fanns något vetenskapligt stöd för att förvänta sig något faktiskt resultat.

För att återknyta (löst) till tråden så kom Mellgard med ett påstående om TBT som gick emot de flestas åsikt. Istället för att granska hans påstående så började ett antal personer kraftigt försvara sin åsikt, utan att egentligen titta på vad Mellgard hade för stöd. Först efter ett tag så började man granska påståendet men istället för att acceptera att han faktiskt hade rätt och därpå ändra åsikt så börjar det dyka upp diverse mer eller mindre konstlade argument, "forskning", tolkningar mm. Det var ju ganska uppenbart att man först nu försökte hitta något att stödja sin uppfattning på. Trådens längd visar att de flesta faktiskt inte hade någon egentlig insikt i ämnet, bara en åsikt. Det dök även upp ett antal konspirationer, att han måste ju vara illvillig, hata naturen, inte vilja ta ansvar etc. Allt utom - kanske min ogrundade åsikt bara är en ogrundad åsikt utan något egentligt stöd? Något jag hört eller läst och godtagit som sanning utan att veta? Det är typisk Confirmation bias. Hur mycket VET vi eftersom vi kontrollerat fakta och funderat över relevans och alternativa förklaringar och hur mycket är sådant vi bara hört eller läst utan att fundera över det? Hur många av våra åsikter har vi egentligen något faktiskt stöd för?

Nja, en konspiration innebär att något tillskrivs "ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte". Confirmation bias är helt enkelt så hjärnan fungerar och om man vill "veta" så måste man ständigt vara medveten om denna mekanism hos en själv. Väldigt lite av det som skulle kunna vara en konspiration visar sig vara det. Därav Hanlons rakkniv. Occam's rakkniv säger att den förklaring som förklarar flest observationer och samtidigt gör minst antal obevisade antaganden är den som med störst sannolikhet är sann. Det tycks som att det brinner ovanligt mycket i Kalifornien i år. Det finns många möjliga orsaker till det. Det skulle kunna vara så att det var en sällsynt torr sommar. Det skulle kunna bero på att 100 års brandbekämpning har byggt upp ett bränslelager som kommer att brinna våldsamt så snart slumpen medger det. Det skulle kunna vara någon naturlig antändningsorsak som blivit vanligare men det skulle också kunna vara en större andel anlagda bränder. Alla dessa är möjliga och innehåller inte fler obevisade antaganden än nödvändigt men den sista bryter mot Hanlons rakkniv och kräver "illvilja". Det betyder att vi även måste hitta stöd för denna "illvilja" vilket utan ytterligare information gör den mindre sannolik. Det skulle också kunna vara så att en ring av kommunistiska pedofiler åker runt och tänder på i syfte att avleda uppmärksamheten från deras försök till maktövertagande genom en påhittad pandemi. Detta är en typisk konspirationsteori. Den innehåller både "illvilja" och ett antal antaganden som måste uppfyllas för att den skall vara lika sannolik som de övriga. Utan ytterligare information så bör vi inte tillmäta den samma trovärdighet. (Jag önskar att jag hade hittat på den sista...) Nu kanske vi kan bevisa alla "antaganden" i den sista förklaringen och den skulle kunna vara sann, konspirationer finns, men att den inte är motbevisad innebär inte att den har någon sannolikhet.

Nja, det du beskriver är confirmation bias och den idag brett rådande missuppfattningen att "min åsikt är lika mycket värd som dina fakta". Konspirationsteorier utmärks av att de ignorerar Hanlons- och Occams rakknivar, "never attribute to malice that which is adequately explained by stupidity" "the simplest explanation is usually the right one"

Nja, vad jag vet så kunde Allegro köpas i tre varianter, helt färdig båt, färdigt skrov men utan inredning eller att plasta skrovet själv på varvet med handledning. Min köptes som färdigt skrov. Det är inte laminatet som är torrt. Tvärt om så tyder alla pluggar jag tagit på att man snarare använt mer polyester än nödvändigt. Det som är torrt är ett skikt med matta, ej väv, alldeles innanför gelcoaten. Jag kunde tänka mig att man lade första lagret väv ovanpå denna matta innan man började plasta och att det inte vätte upp mattan. Hade det varit så så hade man sannolikt ändrat metod senare och kanske rollat det första lagret väv ordentligt för att få fullständig vätning av mattan? Nu beskriver ju Evans en tillverkningsmetod där man först lägger gelcoat i formen och sedan sprutar på huggen fiber. Även i deras båt så är det här som det är torrt och som det skiktar sig mellan laminatet och ytskiktet/gelcoaten. Jag hoppades att någon som arbetat med båtar kunde upplysa om ifall det är så "man" gör och i så fall varför? Ytskiktet är ju inte avsett att ge någon hållfasthet utan bara en fin yta men det är ju extremt viktigt att detta är känt så att man inte limmar på ytskiktet i tron att man därmed skapar bindning till strukturen under. Detta har ju skett både vid Beneteauvarvet och vid senare verkstadsreparationer på deras båt? Jag ägnade ju även flera månader åt att slipa bort ett cirka fem millimeter tjockt lager med gelcoat från insidan av mitt skrov. Jag förstår inte varför det var så tjockt eller vad det hade för funktion eftersom ytan på gelcoaten var mera ojämn än laminatet under?

Grundfrågan är ju om det är tillåtet att hitta på egna regler inom ett område där EU kommit överens om gemensamma regler? Svaret är nej. Följdfrågan - kan man göra det ändå och komma undan med det? Svaret är ja. EU:s myndigheter jagar inte enskilda fall på eget initiativ utan så länge ingen klagar eller utmanar beslutet så får det vara. Det är ju inte detsamma som att det är lagligt eller tillåtet. Vi kan tro, tycka och ha åsikter om vad som borde, eller inte borde, vara tillåtet men det är först när frågan prövats som det finns ett definitivt svar. För att förstå måste man gå tillbaka och studera lite samhällskunskap snarare än att leta efter en mening som kategoriskt säger ja eller nej i en viss detalj.

Nej det är inte ett handelsförbud men det kan klassas som ett handelshinder. Den är ju godkänd och tillåten att sälja och använda för inkapsling av TBT men om kommunen trots det inte accepterar den så kan den ju inte säljas på samma villkor som i alla andra kommuner. Det är dessa premisser som hela EU:s gemensamma handelspolitik bygger på.

Men nu vill man ju inte godkänna spärrfärg och det är ju det Mellgard ifrågasätter. Det finns ännu inte EU-gemensamma regler för bottenfärger men det är ju på väg och då blir det dom som gäller.

Ja, om det gäller handelspolitik så är det väldigt tydligt. Om något är tillåtet att säljas och användas inom EU och ett enskilt land eller område försöker begränsa detta så är det ett handelshinder. Ett bra exempel är användandet av metalldetektor. Att söka efter metall i marken med en metalldetektor är en utbredd hobby i stora delar av Europa och världen men man måste av förklarliga skäl ha tillstånd. Länsstyrelserna hade egna, godtyckliga regler om när tillstånd gavs, vilket nästan aldrig hände. Det var ett rent maktmissbruk av tjänstemän på Länsstyrelserna som var väldigt svårt att komma åt juridiskt eftersom det inte var förbjudet, man gav bara aldrig tillstånd. För några år sedan så var det en säljare av metalldetektorer som stämde svenska staten inför handelskommissionen eftersom han hade laglig rätt men praktiken gjorde att han inte kunde sälja sin produkt i Sverige. Det slutade med att Sverige fälldes för handelshinder och tvingades ändra reglerna. Man måste fortfarande ansöka om tillstånd för att få använda metalldetektor men generellt gäller att tillstånd skall ges om det inte finns särskilda skäl att neka och Länsstyrelsen måste motivera varför de ger avslag. Lustigt nog så var jag den förste att få ett överklagande godkänt av tingsrätten med hänvisning till de nya reglerna. Det kan vara relevant att känna till att efter att reglerna ändrades så ökade detektorhobbyn stort utan att det medförde några problem. Folk fyllde i ansökan, betalade handläggningsavgiften, fick sitt tillstånd och följde reglerna. Länsstyrelserna gillade dock inte att ha "blivit av" med makten så man höjde ansökningsavgiften till 700kr för varje person och område och år för att på så sätt försöka "förbjuda" hobbyn igen. Det är det fortfarande lika många som ägnar sig åt hobbyn men ingen ansöker längre om tillstånd...

Om du ser en förordning som både rättighet och skyldighet samtidigt så är ju en strängare begränsning en inskränkning av "fri rörlighet av varor och tjänster". Om ex "Roundup" är tillåtet inom EU så får inte Värmdö kommun förbjuda det utan någon form av dispens.

Men frågan är om det är ett "fel" eller om det är såhär dåligt man gör när man bygger båtar? Det upptäcks ju inte förrän någon sågar sönder en båt eller att den tappar kölen att ritningen inte följts. Om man ser hela filmserien så har ett antal fel antingen dolts eller fusklagats och det är oklart om det var på orginalvarvet eller en senare verkstad.

Det har väl aldrig definierats vad som är en fritidsbåts avsedda livslängd och att man kanske gör ett balsalaminat eller ett teakdäck på ett sätt som efter ett par decennier måste göras om är ju inte konstigt. Vi har ju tidigare diskuterat detta med roderhaverier och andra "sönderfall" på havet som ett konstruktionsproblem men om båten byggts som i filmen med laminat som inte sitter ihop i ytter- och innerskikt så är ju konstruktionsritningen meningslös? Båten är då en engångsprodukt på samma sätt som en cykelhjälm? En grundstötning eller en storm så är den förbrukad och kvar finns bara utseendet.

När jag renoverar min båt från 1969 så upptäcker jag ibland lösningar eller utföranden och hantverk som inte är optimalt eller rätt gjort. Ibland har man helt enkelt överkompenserat genom att göra laminatet dubbelt så tjockt som det hade behövt vara för att uppnå tillräcklig hållfasthet och ibland så är det bristande vidhäftning som gör att något kanske finns anledning att fundera över. Ett exempel är att alldeles under gelcoaten så finns ett lager matta som är helt torr och varken häftat vid gelcoaten eller glasfiberlaminatet. Det tycks helt enkelt finnas en tunn luftspalt mellan gelcoat och laminat. På bilden har jag spillt en klick epoxispackel. Istället för att smeta ut det i ett försök att torka bort det så lät jag det härda och försökte sedan försiktigt bryta loss det från gelcoaten. Nu är gelcoaten så urtvättad i ytan att epoxin fäste hårt och istället så lossnar gelcoaten. Då ser man den helt torra glasfibermattan och det bruna laminatet innanför. Nu tillverkades mitt skrov när glasfiberförstärkt polyester var ett relativt nytt material för fritidsbåtar och kunskapen om hur materialet beter sig och dess egenskaper var av naturliga orsaker begränsad. 40 år senare så tillverkar vi de mest krävande konstruktioner av plastlaminat och kunskapen om materialets egenskaper är enorm. Jag ser därför med viss häpnad på en YT-serie om ett ungt par som köpt en grundstött 50-fots Beneteau som de skall reparera och det visar sig att ju mer de sågar och slipar desto fler brister i både konstruktion och utförande uppdagas. Båten är tillverkad som så att man har ett skrovskal och sedan har man gjort ett ramverk av U-balkar vilket limmas mot insidan av skrovet för att ge styrkan och styvheten. Det som hänt när båten gått på grund är att ramverket dels fått sprickor och dels lossnat från skrovet. Reparationen skulle alltså gå ut på att frilägga och reparera spruckna delar av ramen och dels limma fast ramen mot skrovet igen. Det visar sig dock att ramen faktiskt bara delvis varit limmad mot skrovet. Tjocka strängar av "lim" har lite halvdant spritsats på platser och sätt som gör att det inte fått kontakt med skrovet eller ramen eller haft så dålig kontakt att det släppt mycket lätt. Värre är att själva ramverket tycks vara tillverkat på precis samma sätt som mitt skrov från -69 och tycks bestå av ett yttre lager och ett inre lager med luftspalt och torr matta utan vidhäftning emellan? Jag säger som Sverker Olofsson: Skall det vara så? Skall det vara så?

Jag har funderat på liknande, köpa en bekväm fåtölj eller två på second hand och "fälla in" i salongskojen...

"Normalt" så trycker man in en stol/sittplats mot ett skott och sedan navbordet framför det. Därefter kommer salongen med soffa/koj. Det gör att platsen i praktiken bara kan användas, eller oftast inte användas, för "navigering". Jag tryckte in navbordet i hörnet/skottet och sedan sitter jag bakvänd på änden av kojen. Jag har den mesta elen/elektroniken monterad över/under/runt navplatsen så hade jag gjort den till en del av pentryt så måste ju den placeras någon annanstans. Sedan finns det ju inget som säger att navbordet bara får användas för sjökort utan det kan fungera som avställningsyta, bakbord eller vad man vill, bara inte samtidigt...

Nordiska båtar är gjorda för att gå iland medan många Brittiska och Nordamerikanska båtar är gjorda för att stanna ombord och har stora innerutrymmen. Titta på ex. Leisure 22 , ännu en sexmetersbåt med utrymmen som en åretruntbostad. Om du ser på Uma så är ruffluckan förskjuten i sidled vilket ger en möjlighet till mer asymmetrisk inredning. Ni skall vara fem personer och den klassiska, symmetriska layouten med två i förpiken, två i salongen och en stickkoj gör ju storleken Ballad till ett minimum och varje 3 fot i längd ger en kubikfaktor i utrymme och komfort men detsamma gäller arbetsmängden! Titta på hur mycket arbete som Mads lade på Obelix - 30 fot, min renovering - 27 fot, Uma - 36 fot. Gillar du att renovera hus eller bilar? Är familjen överens om att du tillbringar all fritid de närmaste åren med "projektet"? Alternativet är att "bara" måla vit lackfärg på några större träytor och sätta in många LED-belysningspunkter i den båt du har. Inte helt relevant men ett varnande exempel är ett ungt par som tyckte att 50 fot är lagom för deras tänkta seglarliv. De skulle bara göra en mindre reparation efter grundstötning.

Grundfrågan är - Exakt Vad är det som ger intryck av "stort" och "fräscht"? Jag har ju en byggtråd om min helrenoverade Allegro 27 och mina prioriteringar är lite annorlunda men jag har ändå funderat en del över vad/hur. Jag har köpt resonemanget om att är det dåligt väder så är det kallt, fuktigt och mörkt och då vill jag att ruffen har hög mysfaktor med trä och varma färger, gult, rött etc. Kompensera med ordentligt med LED-lampor. Uma är raka motsatsen. Blankt och vitt som ett danskt kök, ser rymligt och fint ut på bild men när kondensen droppar så tror jag det är allt annat än mysigt? Det som saknas i min båt är en bekväm sittställning. Eftersom man inte kommer under däcket med huvudet när man sitter i kojen så måste ryggstödet så långt fram att man inte får plats med rumpan. Den enda bekväma ställningen är ryggen mot skottet och benen i längsriktningen. Lösningen på det är en sk. dinett men dels så gör skrovets rundning att det blir trångt för benen och dels så slösar det med stuvutrymmet under kojen så jag har valt att vänta med att bygga det tills jag seglat några år och vet vad jag prioriterar. Jag gjorde en variant på den traditionella kart/navigationsplatsen för jag gillar att hänga över sjökort och guider. Som någon nämnt så kan man idag sitta med paddan i knät på dass eller vid salongsbordet så en navigationsplats är rent slöseri med utrymme och gör för de flesta större nytta som utökat pentry. Något som gör en enorm skillnad för intrycket är mastskottet. Titta på ex. Flicka 20. Den är inte större än en havsfidra men då man inte har ett heltäckande mastskott och den klassiska(?) indelningen med fyra kojer så blir intrycket mycket rymligare. Jag har sett liknande där man delat hänggarderoben i IF-båt på halva höjden och gjort den till ett skåp med avställningsyta och intrycket blir mycket större. Själv tog jag bort hänggarderoben så att jag fick en riktig koj i förpiken annars hade jag gjort som ovan. Min erfarenhet är att jag får gott om plats att både ligga, sitta och ha prylar i en 27-fotare men det är ändå trångt att få plats med allt som man "villhöver" (inombordare, diskho, gasolspis, kylbox, toa med hålltank, vattentank) och samtidigt ha kvar stuvutrymme . En bekant har en Dufour 40. Ljus, fräsch salong med öppen planlösning, två toaletter och tre hytter men i princip inget stuvutrymme någonstans. Det blir IKEA-bagar på kojerna, under nav-bordet etc. där man rotar runt efter saker. Skulle jag långsegla med en sådan så skulle jag bygga om minst en av hytterna till förråd.

Nytt fristående korallrev upptäckt i anslutning till stora barriärrevet. Ett fristående rev, det sjunde, har hittats norr om stora barriärrevet inom världsarvsområdet. Basen som är 1,5km, reser sig 500m upp och toppen ligger på runt 40m djup. Revet är mycket artrikt och åldern bedöms till runt 20 miljoner år. https://schmidtocean.org/australian-scientists-discover-500-meter-tall-coral-reef-in-the-great-barrier-reef-first-to-be-discovered-in-over-120-years/

Det finns ett rätt stort antal filmer på YT av vattenskotrar som exploderar med rätt otrevliga följder. Det är ju ett exempel på att samla alla bensinens dåliga egenskaper i en burk och skruva på locket.