RoXa

Min brännare är av fabrikatet hydromarin. Vi testade att provelda med vanlig torr gran för någon vecka sedan vilket fungerade bra. Men lövträd hade passat bättre då den bran ut på ca 15 min. Detta räckte dock för att värma upp båten regält. Lövved brinner inte lika fort som gran och avger mer värme. Men den största fördelen torde vara att det inte smätter kring skorstenen som det brukar göra med granved. Tips inför proveldningen. Börja med att lägga ett ihopknycklat papper i botten av brännaren, fyll sen upp med torr ved till locket. Skruva fast locket och se till att det sluter tätt. Öppna sotluckan i botten av brännaren och stick in en tändsticka för att på så sätt tända pappret underifrån. Lått luckan vara öppen tills elden har tagit sig. Om man inte låter brännaren ta luft innifrån i början kan det vara svårt att få ett tillräcklig drag i skorstenen. När elden har tagit sig är det bara att stänga till sotluckan och låta elden ha sin gång. Glöm ej att öppna spjället till inluften längst bak på brännaren!

Vi har en lika dan i vår misil II. Vi köpte båten i höstats så vi har inte hunnit testa värmaren än men enligt förre ägaren ska den vara mycket effektiv. De tidigare ägarna eldade med pellets. På vår värmare står det vilken tillverkare det är som gjort den. Tyvärr kommer jag inte ihåg namnet och båten står åtskilliga mil från min bostad.

Jag har aldrig släpat en dinge efter båten men fick i somras lida av andras dingar i trånga hamnar. Det verkar ju som att de flesta här har någorlunda koll på sina flytetyg ute på havet men väl i hamn får de flyta runt hur de vill. Har en lång repa längs skrovet vars härkomst är en gummibåt med utombordare som fick flyta runt som den ville bakom en motorbåt. Visst, det går ju att putta iväg dem, men när det är trångt och jäkligt har man mycket annat att hålla fokus på när man ska in eller ut ur hamnen. Till ämnet, det vore bra med en enkel anordning som kunde hålla dingen på platts även i gästhamnen.

Mycket intressant! Peter - Vi siktar på att få till ett lättförståligt grafiskt interface på en pekskärm. Målet är att även en mindre rutinerad seglare ska kunna förstå systemet utan att först läsa en bok motsvarande bibeln för att våga starta apparaten. Givetvis är varje båt unik och ett polardiagram till varje enskild båt kommer att behövas. Det ser vi inte som något större problem. En kalibrering av systemet kommer att krävas efter installation / nya segel, vilket kommer att ske genom att segla för olika vindar i ett visst antal riktningar. Alla riktningar och vindförhållande mellan dessa värden kommer att approximeras fram för att hålla svårighetsgraden på en rimlig nivå. Thomas - Till en början kommer ingen hänsyn tas överhuvudtaget till topologin i terrängen. När vi fått fart på vår optimeringsalgoritm ska detta område ses över på nytt. Vi kommer antagligen att göra någon form av matematisk manipulation av indata för att beräkna vindförhållandena runt öar med mera. Då vi ägnar oss åt mekatronik (mekanik elektronik = mekatronik) till vardags kommer vi till en början enbart att gå på den information vi kan mäta oss till ombord på båten. Senare kanske vi också syncar med någon väderupplysningskälla av något slag. Jag har funderat i liknande banor vad gäller sensorer runt masten. Det hade varit riktigt intressant att mäta direkt i riggen men tyvärr är budgeten inte obegränsad för ett kandidatarbete utan vi tvingas begränsa oss. Att få det hela till en kommersiell slutprodukt är i nuläget inte det viktiga utan detta kan ses som ett pilotprojekt. Jag personligen vill bygga en plattform med en CAN-bus (Den databus som körs i nästan alla moderna bilar idag) som bas. Då kan man modularisera hela systemet och vi kan haka på sensorer allt eftersom projektet växer. Vi får se vilket plattform som väljs till slut. Apropå vant. Hur stor förlängning kan man tänka sig att ett vant har vid max last i riggen? Är det så mycket som en cm på en tio meter mast? Är den inte allt för stor kanske det rent av skulle gå att detektera förlängningen med enkla (billiga) trådtöjningsgivare till en början i experimentationsfasen.

Vi är en grupp av tre studenter med en inte allt för hög grad av seglingsrutin men med ett stort intresse både för segling och datorer. I januari ska vi sätta igång med vårt kandidatarbete och tänkte dela med oss här allt efter som det går framåt med projektet. Alla gruppmedlemmar går tredje året på chalmers, inriktning civilingenjör -> automation & mekatronik och projektet görs vid institutionen signaler, sensorer & system. Målet är att konstruera ett enklare optimeringssystem bestående av givare som mäter fysikaliska storheter, någon typ av grafiskt interface samt en egenutvecklad optimeringsalgoritm. Optimeringen ska ske som en funktion med avseende på tiden. Till en början ska ett sjökort projiceras ner på ett kartesiskt koordinatsystem för att bestämma tillåtna zoner där det går att segla. Varje koordinat ska sen förses med de för stunden aktuella vektorvärdena som beskriver hur mycket och från vart det blåser. Koordinatsystemet stoppas sen in i en matris och en optimeringsalgoritm kommer att köras för att finna kortaste restiden genom koordinatsystemet. Grundstenen i projektet ska vara att hålla ner kostnaden på slutprodukten. Dyra och fina system finns redan, det vore därför kul att se om det går att skapa ett OK system för en mindre peng. Vi har spånat på en del idéer och kommit fram till följande kriterielista: * Fart över grund * Fart genom vattnet * Avdrift * Vindhastighet * Vindriktning * Grafisk presentation av I/O * Lättförståligt interface * Ska känna av vart man inte kan segla (Öar, grund, strand osv) Vad tycker ni är grundläggande krav på en segelbåtsoptimerare? Hur exakta är dagens professionella taktikintrument och program? All feedback är bra feedback! Senast ändrad av RoXa | 19 december 2010 | 19:10

Man tackar! Det är förbluffande hur många namn en och samma sak kan ha Speciellt på sjön. Idén är inte dum, man är ju alltid lika orolig när en segelbåt stryker aktern i hamnen.

Vad är en brandhake och vad är en plätt i dessa sammanhang?

Efter att den första höststormen drog förbi för någon månadsen och temperaturen började vandra nedåt fick jag kalla fötter och ställde in seglatsen. Båten fick åka lastbil istället. Mycket smidigt men inte ett värdigt avslut på säsongen Tack för alla tipsen iaf. Seglatsen får bli nästa sommar ist!

Kanske lika bra det, då slipper man ju brottas med hummrarna! Riktigt snyggt bygge, kul att se lite hantverk =)

Precis så som bilden ovan visar fast värre såg de ut. Visst är det så att alla är skylldiga att se till sin båt, men lite synd om de drabbade tycker jag allt Det blir en dyr läropeng.

Var ute en sväng till hamnen i björlanda kile för att titta till båten i stormbyarna och såg då att ett tiotal båtar med rullfockar vars segel helt enkelt hade slitits sönder och samman. Hur kan det hända? Det hade bara hänt båtar som låg med aktern mot vinden. Verkar som att vinden lyckats leta sig in i seglet och fått rullen att mata ut mer segel för att sen slita sönder det, är detta möjligt?

Grattis Peter 10.24 -> 10.29, 5 min. Någons söndagsnöje att sitta att trycka på f5-knappen? (ironi)

VI har samma problem på vår misil. Dunkar lite lätt i rodret när man girar lite lätt fram och tillbaka på länsen. Ska tag i det problemet så fort båten kommer upp om några veckor. På något sätt måste det gå att plocka isär. /John

Gott att höra! Haha ja, om jag inte haft sjökort hade båtägandet varit över sen längesedan.

Jag prenumerera förr på Vi Båtägare men tröttnade som flera andra här på ständiga tester av saker nästan ingen har råd med. Jag kom istället fram till att webben ger en all den information man vill ha. Man går ju iof då miste om tidningskänslan men i gengäld finns ett oändligt utbud och man väljer själv ut precis det man vill läsa. I båten löses läsningen via IPhonen vilket har fungerat förträffligt i sommar. Jag är medveten om att mitt inlägg inte besvarade din fråga men klart värt att tänka på. /John