gladius

Tiden läker många sår! Jag har en Albin Vega som seglade genom Europas kanaler ned till medelhavet och seglades där i ett par år och sedan tillbaks under 1990-talet. Min Vega köpte jag hösten 2016 och min Vega var i betydligt bättre skicka än många andra Vegor som aldrig varit utanför Sveriges territorialgräns. Med detta perspektiv så kanske oroliga nerver kan lugnas. Med tiden så blir de extra påfrestningarna på båten i medelhavet av allt mindre betydelse för att efter x antal år helt upphöra. Ska man ha båten länge innan man ska sälja den vidare så spelar det nog ingen större roll. Med vänlig hälsning Gladius

Halloj! Jag har en bilstereo i min båt. Jag har också en Victron batterimätare som jag är mycket förtjust i. När jag senast var ute och seglade märkte jag att bilstereon drog nästan en hel ampere!! Är det rimligt? Bilstereon satt i båten när jag köpte den och det är totalt sex högtalare men endast två (vilket räcker gått och väl) fungerar. Jag lyssnar enbart på radion och då mest nyheter och väder. Jag är en sån där tråkigt typ liksom. Kanske fel forum att ställa denna fråga men det finns förmodligen fler än jag som faschineras av att kolla hur mycket ström olika grejor i båten drar. Med vänlig hälsning Thomas S

Jag är så glad! Jag installerade en urinseparerande mulltoa i båten i år. Inga tömningsproblem alls längre. Inga andra problem heller, faktiskt :-)

Halloj! Förra året skaffade jag en ny båt. En Vega med inombordsmotor, Volvo penta MD2020. Jag har precis låtit en firma rengöra tanken och alla filter. Jag blev rekommenderat att hädanefter köpa "marindiesel" för att undvika bakterietillväxt i dieselbränslet. jag ringde den närmsta båtmacken för att kolla om de hade marindiesel. Svaret var att de hade något de kallade bunkerdiesesel men det fick man bara tanka om man har tillstånd. (Dvs kör båt i yrkestrafik). Mina frågor: Var och hur kan man som privatbåtist köpa "marindiesel"? Vad gör man om man inte får tag i "marindiesel"? Dvs hur undviker man bakterietillväxt då? Jag läste någonstans att denna fråga; "marindiesel" vs miljödiesel var att jämföra med den stora skräcken för plastpest som härjade som värst för ett antal år sedan; Det vill säga: Kraftigt överdriven. När man läser om detta så verkar det finnas en massa olika uppfattningar och jag kan inte hitta något konkret och tydligt svar på hur man som båtägare ska göra vilket gör mig frustrerad och osäker. Råden varierar alltifrån att tanka bilmacksdiesel och inte fundera så mycket till att skaffa olaglig diesel från öststaterna. Med vänlig hälsning Thomas S

Hej och tack för alla svar! Nu har jag haft möjlighet att titta på några plotters med ekolod i en båttillbehörsbutik. Alla fabrikat verkar ha de funktioner som jag önskar så det viktigaste i vår, när den ska inhandlas, blir nog att titta på användarvänligheten och storleken så jag kan se plotter och siffror bra ifrån styrplatsen. Med vänlig hälsning Thomas S

Hej tompelompe! Ditt råd gäller nog bara om jag redan har den dyraste båten jag har råd med :-) Nu har jag en Albin Vega från 1969. Tycker det skulle kännas märkligt att ha en plotter som kostar lika mycket som ett flertal Albin Vegor tillsammans. Fast jag ska erkänna att min plånbok är bra mycket större än att den bara räcker till en Albin Vega. Anledningen till att jag inte köper dyra båtar eller dyra prylar är att minst halva mitt båtnöje och min hobby går ut på att fixa, laga, trixa, renovera, mecka och komma på kluriga lösningar och då passar en gammal odyr båt bäst. Annars har du nog ganska rätt för i de flesta fall brukar man få den kvalitet och den funktion man önskar om man är beredd att betala mer. Med vänlig hälsning Thomas S

Hej! Nästa säsong ska jag kolla på en plotter till min segelbåt. Jag har läst på lite i tillbehörskataloger och på nätet men ser behovet av att diskutera och kolla på plottrar irl innan jag bestämmer mig. Mina krav är följande: Plotterfunktion (Inte det viktigaste jag kommer fortfarande att ha riktiga sjökort som primär navigeringskälla) Ekolod (Jag ser inga behov av att kunna se botten, fiskar eller stenar, jag vill bara veta djupet) Fart och distans Vinduppgifter (Jag har en trådlös vindgivare av märket NASA Clipper med NMEA utgång vill helst att den ska fungera med plottern) Jag vill helst kunna ha alla uppgifter uppe på displayen samtidigt. Finns det en plotter som klarar detta? Vilken plotter anser ni vara bäst för segling? Jag tänker inte på kappsegling utan på rofylld och trevlig familjesegling. Med vänlig hälsning Thomas S

Hej! Jag har köpte en båt med en Volvo Penta MD2020. Som extra tillbehör har denna motor ett sjövattenfilter. den förra ägaren sa att man kan konservera motorn inför vintern genom att hälla glykolblandningen direkt i sjövattenfiltret och köra motorn tills glykolblandningen kommer ut genom avgasutsläppet. (uppsamlas naturligtvis i en hink) Enligt instruktionsboken ska man köra runt glykolblandingen från avgasutsläppet tillbaka till sjövattenintaget i några minuter Min konkreta fråga: Går det lika bra med att fylla glykolblandningen i sjövattenfiltret som att köra runt vätskan enligt instruktionsboken? (Det verkar onekligen enklare att bara hälla i glykolbalandning i sjövattenfiltret) Med vänlig hälsning Thomas S

Hej! Kolla med en båtskrot. Värmlands båtskrot har t.ex div. master för ca 4000 - 5000 kr. Googla "båtskrot". Med vänlig hälsning Thomas S

Hej! Jag har läst att utombordare av standardtyp har en propeller som inte är speciellt lämpad att driva fram en segelbåt med. Jag har försökt att googla runt lite grand i cybervärlden men hittar inget direkt kunskapshöjande. Går det att byta propeller på, låt säga en 2-takt 6 hk Yamaha motor från år 2000? Jag har inte kunnat hitta någon som ska kunna passa en segelbåt. Är det någon som bytt? Var fick ni tag i propellern? Vilken typ av propeller ska det vara? Hur blev resultatet? Vad kostade det? Med vänlig hälsning Thomas S

Skriver nu 31/1 2016. Jag har haft en egentillverkad torrboll bestående av Kalciumklorid i ett durkslag ovanpå en plasthink sedan oktober 2015 i min båt allt enligt många tips om hur man gör en egen torrboll. Nu när jag tittar till båten finns det inget vatten i hinken och kalciumkloriden är stenhård. Är det något fel? Eller är min båt torr som fnöske?

Hotell och tågbiljett är bokade. Tyvärr verkar det inte bli en endaste segelbåt att beskåda i år. Jag fokuserar på tillbehören. Ska plocka åt mig kataloger och specialstudera gennaker peken. Annars så ser jag nog mest framemot att få vara för mig själv en stund och bara tänka båt och på mig själv. Bara hotellfrukosten är guld värd.

Jag har en GPS logg med trippmätare! Närmare bestämt en sån här: http://www.wemasystem.se/gpslogg-silverline-digital-kompl-kanalig-p-229.html Fast jag gav inte ens hälften av vad den kostar i den här länken. Köpte den förra året men tyvärr kommer jag inte ihåg varifrån jag köpte den. Med vänlig hälsning Gladius

Bra idé Jonas! Jag instämmer och delar med mig av en nyttig erfarenhet från årets seglingssäsong (2015): Jag och min kära hustru ska till Boda viken och Viggenklubbens höstträff. Vädret är ok och vinden varierar mellan utmärkt till byig och nyckfull. Vi startar seglingen med ett rev intaget. Med bra fart och aktiv segling går det ganska raskt. Vi startar från Trälhavets båtklubb i Tuna fjärden och ut över Trälhavet in genom Lindalssundet och ut i Östra Saxarfjärden. Lindalssundet är som vanligt guppigt och gropigt pga många båtar och framför allt många motorbåtar som drar upp mycket svall. Tack vare den goda vinden driver båten på bra och skär vågorna bra så det går hyfsat bekvämt ändå. Väl ute i Östra Saxarfjärden vill min kära hustru, som är tuffare än jag, att vi slår ut revet. Vindriktningen är ok så jag gör henne till viljes. Med fulla segel seglar vår lilla Vigg faktiskt hyfsat jämnt med större båtar på i stort sett alla bogar utom kryss. Seglingen är kul, utmanande och en aning ansträngande. Jag får passa skotet hela tiden och vara beredd på att släppa ut för att inte krängningarna ska bli alltför utmanande och jobbiga. Vi seglar på bra med ca 6 knop hela vägen ner till Bodaviken. När vi kommer in i Bodaviken tar vi ned storseglet och rullar in förseglet. Det finns ett otäckt grund som vi rundar med stor marginal. När vi närmar oss bryggan som vi ska lägga till vid så ser vi att det redan ligger tre Viggar där. Jag bestämmer mig att lägga mig till vänster, på samma plats som förra året. Vinden är ganska hård och vi har vinden i ryggen när vi närmar oss bryggan. Vindriktningen har jag inte 100% koll på vilket strax ska visa sig riktigt vanskligt. Vi närmar oss bryggan, motorn går på lågvarv och när vi är ca: två båtlängder ifrån bryggan kastar jag i ankaret. En kort stund är jag fokuserad på att ankaret och ankarbandet löper ut som det ska. När jag tittar upp så upptäcker jag att vi närmar oss bryggan med alltför hög fart. Jag har helt enkelt missat att ta med vinden i beräkningen när jag närmade mig bryggan. Kvickt som attan lägger jag i backen på min utombordare och drar på full gas. Båtens fart minskar obetydligt. Nästa steg är att ta ett bestämt tag i ankarbandet som rullas ut och bromsa farten med ankaret. Tack och lov för att ankaret hade bra fäste och att båten bara väger 1,5 ton. Nu gick det bra och vi kunde placera båten där vi ville ha den. Hade inte ankaret fått ett bra fäste, ja då hade min Vigg gått ganska långt upp i Bodaviken och förmodligen krävt assistans för att komma loss. Läxan som jag lärde mig vid detta tillfälle är att alltid kolla vindstyrkan och vindriktningen när man ska lägga till. En lärdom som jag från och med nu alltid kommer att ha med mig. mvh Gladius

Jag har en kompis som har haft en Amigo 23. Han körda alltid med god fart in mot bryggan och hade precis som jag själv numera ett antal fendrar i bryggkanten som tog den värsta smällen. Jag har en Viggen och brukar också numera komma in med ganska god fart för att just undvika att båten driver och blir mer eller mindre svårstyrd. Några fendrar gör att vare sig brygga eller båt tar skada när man dunsar (lite lätt till lite lagom) i bryggkanten. En gång när jag lade till lite väl hårt så klagade dock båtgrannarna som stod på bryggan och påpekade att de höll på att ramla av bryggan :-) Man ska inte ta i alltför häftigt, i alla fall inte om det står folk på bryggan Gladius

Hej igen! Om jag minns rätt så skulle man ladda batteribanken full och därefter ställa in hur många amperetimmar man har. Någon speciell kalibrering gjorde inte jag i alla fall. Mätaren mäter ju sedan ampere in och ampere ut från batteriet samt spänningen och jag antar att det den visar stämmer. För mig så verkar det fungera helt ok. Om det sedan är 100% korrekt kan man bara förvissa sig om man kollar med en annan batterimätare. Jag följde väl i stort sett instruktionen och det fungerade bra, Med vänlig hälsning Thomas S

Hej igen! Jo jag tor du tänker rätt men du kan nog förenkla din beskrivning lite. Typ: Klipp minuskabeln och montera shunten. Bygla kopplingarna på kretskortet och dra EN röd kabel till batteriets pluspol eller till annan lämplig pluspol. Det bör också vara en säkring mellan batteriet pluspol och kretskortets plusingång. mvh Thomas S

Hej Eken! Jag kopplade in min batterimonitor som en korsning mellan Discharge Two Wire system och Charge Three wire system men utan extern strömförsöjning. Jag bifogar en bild som visar hur jag gjorde. För mig fungerar det fin fint.

Åter en dag med nya kunskaper! Jag trodde att backstag och akterstag var samma sak :-) På de båtar jag seglat hittills så sträcker man förstaget genom att spänna akterstaget. Måste ovilligt erkänna att jag aldrig observerat ett backstag, jag har nog sett de men inte fattat vad det är. Ytterligare ett bevis på hur värdefullt och lärorikt det är att surfa runt på olika forum på nätet. En klokare Gladius

Hej! Jag har en Albin Viggen och använder en Simrad Tp-10 och är mycket nöjd eftersom den autopiloten uppfyller mina behov. Jag har ingen användning av någon fjärrkontroll. Använder autopiloten endast kortare stunder när jag behöver göra något annat än att vara i sittbrunnen. Jag tror att Simrad resp. Raymarine annars är ganska likvärdiga. Ett test i den Engelska båttidningen Practical Boat Owner för något år sedan korade dock Simrad som snäppet bättre. Rent praktiskt märker man nog ingen skillnad (gissar jag). mvh Gladius

Skepp och hoj! Jag skulle uppskatta om gästhamnarna hade en väl fungerande funktion för att förboka plats. Vissa personer, varav jag är en, uppskattar att planera och ha bra framförhållning och känner sig trygga med att t.ex en plats i en gästhamn är reserverad när man kommer fram. Systemet fungerar ju bra för t.ex hotell varför skulle det inte kunna fungera lika bra för gästhamnar? Med vänlig hälsning Gladius

Tack för det tipset! Viva verkar nästan vara det jag söker. Bra, men trist med den begränsade historiken. Jag har tidigare kryssat i 9 m/s men igår var det betydligt mer, i alla fall där jag var och just då, eller så kanske jag har tappat kölen! Ska kolla detta nästa gång jag är vid båten :-) Jag tror att jag skulle uppskatta en vindmätare på båten. Vore ju bra ur flera aspekter. Bara det att man skulle slippa kolla vindexen skulle vara skönt. Jag har en tendens att få ont i nacken av allt huvudvridande när jag seglar. Med En vindmätare och ett vindinstrument skulle jag i alla fall slippa titta uppåt stup i kvarten. Dessutom skulle jag ju få veta hur mycket det blåser. Att mäta är att veta! och att veta tycker jag är väldigt roligt om än kanske onödigt i vissa fall. Med vänlig hälsning Gladius

Halloj! I går var jag ute en sväng med min segelbåt. Jag brukar, på grund av tidsbrist, ofta segla en tur på bara några timmar. En liten sväng ut på Trälhavet runt Trälhavsgrunden och så tillbaka till hamnen igen. För mig brukar det fungera bra för att hålla seglingsabstinens en aning längre bort. (Helst vill jag naturligtvis segla långt ut i skärgården och vara borta länge, men den andra delen av livet kräver ännu mer tid) När jag igår stack iväg så skulle vinden enligt prognosen, enligt SMHI, vara ca 5 m/s med byar upp till max 10 m/s. Jag lämnade hamnen och hade en bra Läns ända ut till Trälhavsgrunden. Där vände jag och fick då kryssa tillbaka. Oj vad det friska i när jag vände upp mot vinden. Att det blåste ganska bra det märkte jag på vägen ut då jag oftast låg på drygt 6 knop men att det blåste så j-vla mycket märkte jag först när jag vände upp. Jag har nog aldrig varit så nära att "slås omkull" som då. Snabbt som 17 fick jag ta in ett rev och sen bar det av hemåt. Jag trodde jag hade stuvat allt ordentligt i kabinen men ack vad jag bedrog mig. Det mesta av "lösa" föremål for omkring när jag kryssade mig hemåt. Det var, precis som jag önskar, en lärorik färd. En av anledningarna till att ge sig ut, även om det är för en kort liten sväng är ju just att lära sig något om båten, väderleksförhållanden mm. Nu till min fråga: Jag tror inte på de vinduppgifter som jag hade skaffat mig via SMHI och YR. Enligt SMHI skulle det blåsa 5 m/s med max 10 m/s i byarna och enligt YR skulle det vara 4 m/s. Jag kan lova att det blåste rejält mycket mera. En Viggen, som jag har, ska enligt experterna kunna seglas orevad upp till 10 m/s och det kunde man inte göra igår. Kan man hitta verkliga historiska vinduppgifter/ väderuppgifter någonstans? Jag vet bara att man kan se prognostiserad kommande uppgifter men har aldrig sett historiska verkliga uppgifter. Med vänlig hälsning Gladius, en nu lite mer erfaren seglare

Tack för alla svar! Det där med att byta propeller ska jag kolla upp, låter som en bra idé. Jag tycker också att "aktersnurra" på många sätt är sämre än en inombordsmotor på en segelbåt. Men att investera och montera in en inombordsmotor på en Albin Vigg är nog inget klokt alternativ. "Aktersnurran" har dock sina fördelar. Lättåtkomlig och lättservad och lätt och billig att byta ut. :-) Många av mina bryggkompisar tillbringar tyvärr alltför mycket tid i sina motorrum istället för på sjön. Än är det packboxar, kablage, filter, generatorer, ventiler eller pluggar som läcker och som upptar deras tid istället för att njuta av sjön och allt detta arbete sker djupt nere i den smutsigaste delen av båten med mycket svordomar som hörs upp på bryggan. Utombordare har sina fördelar! När jag byter upp mig till en större båt, vilket jag planerar att göra om några år, ja då ska jag skaffa en med bra inombordsmotor, eller rent av en el-inombordare. Jag tar gärna emot tips på var man kan skaffa propeller till små utombordare. Med vänlig hälsning Gladius

Halloj! Funderar en del över hur mycket min utombordare på min Albin Viggen kan tänkas dra per timme respektive sjömil, Har googlat en del och kollat i detta forum men trots några sarkastiska kommentaren om att detta ämne är väl utrett och diskuterat så hittar jag inga uppgifter som gör mig sådär särskilt mycket klokare. Lyckligtvis finns det Tekniska tips till Viggen båtarna och där finns väl beskrivet om olika motoralternativ med en mängd fakta om dragkraft, varvtal, fart mm och naturligtvis även bränsleförbrukning. Problemet för mig är att de fakta som redovisas i artikeln är ifrån 1976 och att min motor inte är med och att variationen mellan de motorer som redovisa skiljer sig mellan 0,28 l/M och 0,70 l/M, vilket är en avsevärd stor skillnad. Jag anser att det är viktigt att känna till hur mycket bränsle min motor drar per M eller timme. Ur ett rent säkerhetsperspektiv är det viktigt att veta om jag har bränsle för att kunna ta mig till ett speciellt mål om vädret är emot mig. Jag kan i och för sig anta att min motor drar 0,7 l/M och använda detta för att beräkna max distans och tid att gå för motor. Ett av de självklara sätten att ta reda på detta är ju att ge sig ut på sjön och helt enkelt mäta bränsleförbrukningen, och det tänker jag göra, men vad har ni för erfarenheter runt bränsleförbrukning och utombordare? Hur mycket skiljer sig förbrukningen mellan olika storlekar och hur mycket mindre bensin drar en fyrtaktare kontra en tvåtaktare? Själv har jag en tvåtaktare, en 6 HK Suzuki med två cylindrar och kan göra ca 6 knop som max på min 24 fots Albin Viggen, men hur mycket bensin jag då förbrukar vet jag ikke. En snart mycket klokare Gladius.