Gå till innehåll
söndag 09 februari 2025

Berra2

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    134
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Berra2

  1. Mycket bra kanal. Han är ju mycket ödmjuk, ärlig och oftast på bra humör trots motgångar. Och mottaglig för synpunkter.
  2. Berra2

    viktfördelning

    Funderar på att flytta batterierna eftersom det är litet trångt där de är just nu, under styrbord stickkoj, bredvid motorn. Något jag också ser som en fördel med att flytta dem till under styrbordskojen mitt i båten är att viktfördelningen blir bättre - mer last mitt i båten. Stämmer det att det blir bättre där och i vilken grad?
  3. Ska försöka ta några bilder vad det lider. Det ser litet annorlunda ut än i det andra exemplet.
  4. Min båt är från 1982 och har den då mycket vanliga placeringen av skotskenan - på bridgedäck. Det funkade på min förra, en Scampi som ju har rorkult och kortare sittbrunn. I den nuvarande, en Conqubin 38, sitter en ratt och sittbrunnen är mycket längre. Det har gjort det väldigt svårt att sköta skotet när jag seglat själv eller haft en besättnng som inte velat ta hand om storskotet. Därför testade jag i senare delen av sommaren med att göra tysk skotning. Tog skotet till gennackern (det var starkt nog) och några befintliga block. Det fungerade mycket bra, jag når skotet lätt från rorsmansplatsen, vinscharna är tillräckligt starka (de är de som tidigare använts till backstagen så nu får jag fixa nya till dem) och dessutom slipper jag att ha så mycket lina i sittbrunnen. Tidigare gick ju linan sex gånger fram och tillbaks, nu bara två. Den enda nackdelen jag märkt är då man lämnar slör/läns och ska skota in till halvvind/bidevind blir det ett väldigt vevande med vinschen men den nackdelen uppvägs med råge av fördelarna. Det är också mycket lättare att släppa skotet för att t. ex. minska farten eller vid en vindby, det tidigare skotet kärvade ofta eftersom det gick så många gånger fram och tillbaks, detta löper lätt ut men går också att släppa ut bara några centimeter åt gången. Kan verkligen rekommendera denna uppdatering av 70- och 80-talsbåtar. En fördel är nog om vinscharna man ska använda är självskotande.
  5. Joule 44 - inte snygg men snabb, udda och rymlig Diva 35 - gamla modellen - snygg, snabb och praktisk X-119 - fräck, snabb Dynamic 43 - vacker, rymlig, klassisk och snabb Albin Express - snabb, snygg, lagom stor, billig, lätthanterlig Arcona 410 - snygg, snabb och fräck Dominant Race - fartig snygging Aspect 40 - snabb, läcker Swede 55 - lång, smal, vacker och snabb Wasa 38 - klassisk, sportig och fräck kanske allra mest: Swede 52 - toksnabb, vacker, lätthantering och klassisk
  6. Berra2

    2 solceller

    när jag köpte min båt satt en liten solcell, cirka 25 watt, på luckgaraget. Den hade en egen regulator som inte är av mppt-typ. de sitter kvar och fungerar. har på senare tid köpt en 50 watt solcell som går till en ctek 250 dual som är en mppt-regulator. min fråga är: bör jag för största effektivitet koppla den gamla solpanelen till ctek-regulatorn som ju är smaratare eller låta allt vara som det är?
  7. det är väl tom så att de flesta av oss har vår Ctek-laddare fast kopplade till förbrukningsbatterierna hela tiden och bara sätter in laddarenss 220-sladd i landstömssladden när det är dags att ladda.
  8. Bra att iden verkar på rätt spår. Några förtydliganden: 1. det behövs inga nya hål i något skott eftersom slangen till handfatet vid toan redan går den vägen. 2. Mindre än två intag strävar jag inte emot. Motorn får ha sitt i fred. Det tror jag är säkrast. Finns det risk att det vid stopp i toan kommer brunt vatten in i handfatsröret? Och hur stor är den risken?
  9. Berra2

    slangkombo

    I min ambition att ha så få genomföringar som möjligt har tankarna nu kommit till sjövattenintaget till vattenkranarna och toaletten. Idag försörjer två separata genomföringar kranarna och toaletten. Kan jag koppla ihop dem och på så sätt ta bort genomföringen för sjövatten till toaletten? Finns det några risker?
  10. Har en NOA-dävert. Den fungerar mycket bra. Vinkeln för arbetet blir ju mycket gynnsammare för ryggen med hjälp av däverten - man drar istället för lyfter. När ankaret dinglar vid dävertens ände kan man fortsätta dra och då lyfter man på både dävertstång och ankare och plötsligt är det nästan inne i sittbrunnen. Då krävs ett litet lyft men det blir ju nedåt så det frestar inte så mycket på de späda ryggmusklerna.
  11. Har en NOA-dävert. Den fungerar mycket bra. Vinkeln för arbetet blir ju mycket gynnsammare för ryggen med hjälp av däverten - man drar istället för lyfter. När ankaret dinglar vid dävertens ände kan man fortsätta dra och då lyfter man på både dävertstång och ankare och plötsligt är det nästan inne i sittbrunnen. Då krävs ett litet lyft men det blir ju nedåt så det frestar inte så mycket på de späda ryggmusklerna.
  12. ja, det är av flera skäl lämpligt att ha utloppet högt upp. Utöver de herr T. nämner så är det trevligt och tryggt att kunna konstatera att pumpen/pumparna fungerar - att det alltså kommer ut vatten genom genomföringen. Det man får dras med är att det kan bli smutsränder om kölsvinet är smutsigt
  13. Det är helt bakofram. På det sättet kan ju bara en lina dras åt med mycket kraft. Det finns dock undantag. Nämligen om man har linor som inte behöver stor kraft, då har man ofta avlastarna längre bak så det blir lättare att nå. Det kan t. ex. vara cunningham, uthal eller kick som har utväxling via taljor eller kaskader så att rorsman/gast som drar i linan klarar att göra det utan vinsch.
  14. Förstår din invändning, men titta på denna mycket vackra båt jag refererade till i mitt första inlägg. Det ser ju både säkert, funktionellt och stiligt ut. Hur göra man sådant bäst?
  15. Trevligt med uppmuntrande svar för denna ide. har av svaren fått nya tankar: 1. de båtar som nämns här har väl neutral eller positiv akter, det har inte jag. Min båt har negativ akter och då finns väl risk att det regnar in i genomföringen? 2. Allra snyggast och det som skulle lösa ovanstånde problem vore väl att ha två inplastade rör som slutar i akterspegeln och helt enkelt skippa själva genomföringen? I så fall - vilken sorts rör ska man ha (vanliga avloppsrör?) och hur får man bäst till övergången mellan dem och akterspegeln?
  16. Vi har lagt till intill ångbåtsbryggan på Norröra. Den är bastantare nu än i början på 60-talet men det är lätt att känna igen det område där många scener med Waxholmsbåten spelades in. Sen kan man ta en promenad på kanske en halv kilometer så dyker Snickargården upp. Tomten ser trängre ut än i serien men annars är där sig väldigt likt. Där finns ett litet cafe och tom en skojskylt om handelsbod på huset bredvid, om jag minns rätt. En liten bit längre fram på stigen så har man kommit fram till sundet mellan Norröra och Söderöra. Där finns än idag en av de många bryggor där Melker ramlade i med kläderna på, om än rangligare än då.
  17. Tycker detta verkar vara precis vad många av oss behöver. Man får ju solcellsregulator och generatorregulator i ett. Behöver ju då alltså t. ex. inte en speciell solcellsregulator. Men är inte priset, som ju sammanlagt blir runt 4000:- litet väl häftigt. Borde det inte för någon konkurrent gå att knåpa ihop detta betydligt billigare? Och vilka är det som verkligen behöver Smart pass, när blir den nödvändig att ha med i paktetet?
  18. Det finns ju åtminstonne två problem. Först att en del kanske inte tycker att det är så snyggt med två hål i akterspegeln. Hålen döljs ju så mycket bättre på sidan av skrovet, snett nedåt. Sen så kan ju en del båtar, speciellt de med utpräglad ior-design ha aktern så högt att det inte går. men då är det ju just så, att det inte går. Men, om man står ut med det estetiska problemet och kan ordna tillräckligt fall kanske det är en bra ide. Det tilltalar mig mycket att komma långt från vatten ytan - säkert. Har själv haft en Vega och när jag nu påminns dyker bilden av två runda hål i akterspegeln upp.
  19. Såg en fin IOR-båt på Blur som såg ut att ha självlänsarna på akterspegeln. Det verkar praktiskt: Mindre motstånd, säkrare eftersom det blir en bit från vattenytan och eftersom de blir ganska centralt placerade mindre risk för vatteninträngning när båten lutar. Stämmer mina tankar?
  20. Tack för bra tips. tar gärna emot fler. Spontant tror jag att min förmåga bara klarar av alternativ 2. Det alternativet innebär ju också att det arbete som tar längst tid och är svårast kan ske hemma i källaren. det är ju ett stort plus.
  21. Nu visar det sig att den frågan var publicerad under rubriken övrigt, där kanske inte så många tittar, så jag fortsätter här också. Vill alltså ha tips på hur jag bygger en integrerad badbrygga, från schratch, eftersom min akter är för liten för att jag ska kunna lyfta på en för t. ex. en Nova. Vill få råd om hur jag ska tänka, hur jag plastar osv.
  22. Då gör jag som Lintott rekommenderar, lyfter denna tråd istället: Jag har en båt med negativ akter, en Conqubin 38, och skulle vilja bygga en integrerad badbrygga, en sådan som var populär på nya båtar på 90-talet. hur gör jag då? jag kan inte använda en till t. ex. Nova för min akter är en bit smalare så jag måste nog bygga från schratch. hur går man till väga?
  23. Om jag skulle vilja bygga just en sådan, alltså en badbrygga in i akterspegeln, hur gör man bäst då? båten är av plast och behöver inte nödvändigtvis förlängas, utan jag vill ha en liten badplattform inbyggd i akterspegeln, så som var modernt på 90-talet.
  24. ok. då får jag väl försöka vara kreativ och hitta någon plats i ruffen i alla fall. men det är svårt, ser lätt väldigt mycket ut som ett hembygge.
  25. Det är väl kanske så att på en HR 41 har man inte neddragna linor och då är det väl svårare att åstadkomma lämpliga kaskadlösningar. Annars föredrar jag dem starkt - snabbar, lättare och billigare än vinschar. Men, det är väl inte en möjlig lösning här?
×
×
  • Skapa nytt...