Wingan

Ja, trasig eller handhavandefel. Fick du ingen demo? Det skall lukta "radiobil" direkt när du slår på den. Det gör det från min Kina-modell som jag köpte på e-bay. Inget problem med kapaciteten, jag har dynorna i ett källarrum på ca 16 m2. Det fylls med tydlig ozonlukt på någon minut. Ca två veckors leveranstid.

Tyvärr kanske inte det här hjälper så mycket. Men, för mer än 20 år sedan pratade jag med en båtgranne om just det här problemet. Han gick då och hämtade en rulle grå tejp som han "fått" på sitt jobb inom dåvarande Televerket. Den tyckte han att jag skulle prova, så den fick jag av honom. Det är den bästa tejp jag nånsin provat (tro mig, jag har provat många). Jag har än idag kvar en "snutt" av denna rulle, som jag vårdar ömt, och använder bara där det krävs extra smidighet, täthet och resistens mot uttorkning bl.a. Tyvärr är den omärkt. Men känner du någon som har jobbat som "görare" inom Televerket eller dess efterföljare kanske det finns en chans att få tag den. Min rulle vill jag minnas är 40mm bred. Hittar du eller någon annan denna tejp, hoppas jag att du/ni skriver här var man kan köpa den.

Jo det är inte helt enkelt att veta vad man ska ha men principen är att man köper hus resp kontaktelement separat. Brukar finnas både löd och crimpvarianter. Fördelen är att kontakten alltid går att renovera. Gunnar/Eilean och jag hade många diskussioner men en sak var vi alltid överens om: Bulgin Buccaneer Den här skulle väl kunna fungera: http://www.ebay.com/itm/Waterproof-Plug-and-Socket-2-to-12-Pin-deck-plug-connector-for-Boats-Caravans/151273418445?_trksid=p2047675.c100010.m2109&_trkparms=aid%3D555012%26algo%3DPW.MBE%26ao%3D1%26asc%3D20643%26meid%3D6109478845526213576%26pid%3D100010%26prg%3D9209%26rk%3D1%26rkt%3D24%26sd%3D131034475389 Som krympslang bör man ha den sorten med lim på insidan.

Ja, nu är det ju inte alls säkert att det tagit så stor skada, fast någon degradering bör du nog räkna med. Men som sagt infettat omsorgsfullt med ett för ändamålet lämpligt kullagerfett av högsta kvalitet, så kanske det går bra. Och sedan viss uppmärksamhet efter eventuella missljud, utan att för den skull förstöra båtlivet med att lyssna efter misstänkta ljud. Annars ett berömvärt arbete, där man ser att man kan spara mycket pengar genom att inte lita blint på auktoriserade servicefirmor utan våga göra saker själv. En viss händighet är ju nödvändig förståss. Och små misstag gör vi ju alla, inte minst dessa servicefirmor, fast där handlar det väl oftast om slarv, men det erkänner de ju inte i första taget.

Hoppas nu bara att lagret hyggligt klarade den höga temperaturen, 275 grader, det är mycket det. Var det lång tid är det risk att härdningen tagit skada. Rekommenderad maxtemperatur tror jag ligger vid ca 110 grader. Men se till att det nu blir ordentligt infettat, så kanske det går bra en tid i alla fall. Men lite förkortad livslängd på lagret bör du nog räkna med tyvärr.

Det där var välformulerat KillerBoo. Precis mina tankar om henom.

För mina ögon ser det där inte ut som osmos. Osmos, som min båt haft, brukar inte ha så höga och distinkta blåsor. Men som tidigare sagts peta hål på några, ta den vätska som kommer ut på fingret och lukta. Luktar det ättika - du kan inte missa, då är det osmos, men som sagt, det tror jag inte det är. Dessutom - om det går lätt att peta hål med nageln, talar det ytterligare mot osmos. Jag tror det är något problem i färgskiktet.

Fantastiskt vad klok du är.

Kemiskt ren bensin, kallas ibland för heptan, köper du bl.a. i färgaffären är bra att ta bort tapeklister med, ju äldre ju mer tid tar det. Fukta efter kanterna och vänta, fukta igen för det dunstar fort och fortsätt så. Och så försök med spackelspade, se upp så att du inte slinter. Kanske komplettera med varmluft för att mjuka upp, men se upp så du inte spilller bensin i hårfläkten - det blir inte bra. Med tålamod så går det nog bra till slut.

Du menar väl mässinglod? Som tillsammans med gassvets brukar kallas slaglödning. Kanske går också med gasol? Jag skulle använt silverlod, det funkar tillsammans med gasol och blir mkt starkt om man gör det rätt, tillsammans med ett bra flussmedel så att silvret fyller fogen bra (och snabbt). Om detta funkar till spridarröret vet jag inte, men det är ju billigt och snabbt att försöka (om man har grejorna). Ursäkta Westfjord, jag menade att citera alubatar!

Ja, så kan man väl uttrycka det. Det släppte inte så mycket utom där jag petat loss små flagor. Minns inte så noga, men tror jag spacklade på några av dessa ställen med VC Watertite epoxispackel, resten fylldes ju upp med tjärepoxi. Men hittar du bara några dussin blåsor i höst när du tar upp båten (de syns bäst då, när du precis har tvättat av båten) då kan du ta det helt lugnt som toaen säger och ta en liten vass skruvmejsel och krafsa sönder de du ser. Sen tvätta av och vänta på våren och då spackla upp dem med spackel för undervattensbruk. I mitt fall rörde det sig om tusentals, kanske ngn miljon små blåsor av två olika typer. Och som sagt synsättet på detta fenomen har ju ändrat sig över tiden. Det finns ju många som har osmos på sin båt utan att ha en aning om det. Denna t.ex. http://www.maringuiden.se/forum/;thread=498357 kan var en sån båt, jag skrev kan, för jag vet ju inte. Den kommer nog inte heller att sjunka, av den orsaken i alla fall.

Jag skulle bytt ut dom du redan lyckats lossa på, mot motsvarande i rostfritt. Hur många är dom? 6st M20? Efter detta är ju största delen av problemet löst, Lyckas du därefter lika bra med resten, så Grattis! Glöm inte att tillverka nya brickor också, så stora som möjligt och rejält tjocka 10mm? Rostfritt förståss. Att släppa ner kölen låter riskfyllt, eller snarare livsfarligt, om man inte vet exakt vad man håller på med.

Först, peta hål på en blåsa till, kommer det då ut lite vätska (fukt) ta det på fingern och lukta, luktar det då ättika, du kan inte missa, då är det osmos (plastpest). Sen, det är ingen panik, det är i alla fall för sent att göra något åt det i vår om du nu skall ha båten i sjön i sommar. Då har du tid att under sommarn överväga om du har tid att göra något åt problemet i år. Tidigare för 20-30 år sedan ansågs det nog vara mer bråttom. Det år du sen bestämmer dig för att göra ngt åt det, så kan du ju ta upp ngn vecka tidigare och sätta igång, jag tycker som pgh73, det blir orimligt dyrt att anlita en firma - dessutom hur bra gör de jobbet? Nej gör det själv är också mitt råd, om ens göra ngt alls. Jag gjorde jobbet på min Winga29 för ca 25 år sedan. Jag köpte starkt färgborttagningsmedel som jag rollade på, det var i gelkonsistens minns jag och luktade riktigt starkt, att stå inomhus skulle ha varit uteslutet. När det hade verkat ca 10min tog jag en vass spackelspade på förlängningsskaft och hyvlade av det första skiktet, sen upprepade jag detta 1 eller 2 gånger på samma ställe, jag tog ca 1 kvadratmeter åt gången. När den mesta färgen var borta tog jag en slipplatta med grovt våtslippapper, kan ha varit 40-korn, också på förlängningsskaft som jag doppade i en hink med vatten och gick över botten. Tungt och skitigt jobb, vilket kan till del undvikas om man har ett droppstopp på skaftet. Jag blev skitig inpå bara kroppen, även under kalsongerna minns jag. När hela undervattendelen i plast är vit, så får man anse att alla blåsor som behöver punkteras har också blivit det. Därefter avtvättning och vänta på våren. När våren kom tvättade jag av skrovet igen och väntade en vecka. Sen målade jag 7 lager med VC Tar tjärepoxi (vet inte om det går att köpa nu). Därefter två lager med VC17. Under de 10 efterföljande åren i Vänerns vatten var penselbättring av utsatta ställen med 1-2 matskedar VC17 per år allt som behövdes, utöver avtvättning vid upptag. Fortfarande idag finns inte tillstymmelse till ”återfall” av plastpest. Arbetsinsatsen bedömmer jag till 30-40 timmar effektivt arbetad tid + en massa väntetid vid målningen givetvis. Hör av dig om du vill ha mer detaljerade upplysningar om hur jag gjorde.

I brist på bilder och tydlig information hur det är kopplat nu, så får man kanske gissa lite. Om man lyckas koppla in generatorns +kablar till skiljedioden bakvänt (vet inte om det går) samtidigt som fältena är spänningssatta, så kanske det kan bli så här. Jag labbade en gång med min 35A generator, och mätte då fältströmmen som då var ca 4A. Här har TS två generatorer, så då kan ju 10A i backström vara rimligt.

Nja, blir lite osäker om man skulle våga sig på att korrigera toaens inlägg. Hans inlägg läser jag alltid med stor respekt och andakt, helt enkelt för att han nästan alltid har rätt. Men toaen läste nog inte färdigt i länken, den blå linan är ju helt riktigt en PP-lina, men i mitten finns ju där en wire som förstärkning, vilket ju gör den ytterligare förkastlig som förtöjningslina. Är det däremot länkens lite gulaktiga lina som avses tror jag det motsvarar ganska exakt vad som säljs i båttillbehörshandeln.

Ja, nu är det väl inte i din plånka det svider. Det är ju i dina föräldrars plånbok i så fall, om än via presenter, barnbidrag eller liknande. Håller i övrigt med övriga svar. Det du dock kan göra är väl att säga som du skrivit här om 17år, ovan att göra affärer, och att du inser att du borde prutat tidigare. Men att du skulle uppskatta om han ändå kan tänka sig att pruta lite av stor välvilja. Lycka till.

Återkom gärna med en länk till avhandlingen när den är klar. Ja, det vore väl det minsta man kan begära. Att hänvisa till att man kan höra av sig om man är intresserad......... ja, det duger inte om man har begärt och fått hjälp med sitt examensarbete

Nej, det gjorde du inte alls !! Så här skrev du: Någon som har provat den här båtpresenningen och har något att säga? http://www.jula.se/extra-taligt-batoverdrag-619200 Och när du är så duktig och har så bra koll på vad som funkar och inte, varför skriver du då en så korkad fråga??

Såvitt jag förstår sitter det ju redan en givare där, som förmodligen passar till ett Seafarer 701 eller 501. Då skulle det ju bara vara att plugga in. Det är ju ett sådant där äldre med roterande vinge. Jag har ett sådant och det fungerar fortfarande. http://www.ybw.com/forums/showthread.php?t=209531 Dessa förekommer väl fortfarande på Blocket ngn gång då och då. Dvs. om du vill vara lite lat och bekväm Senast ändrad av Wingan | 20 februari 2012 | 01:29 Senast ändrad av Wingan | 20 februari 2012 | 01:31

Trevligt att du även ”nappade” på mitt lilla sidospår. Jag har gått hos sjukgymnast sedan detta inträffade. Där har jag behandlats i ”dragbänk” ca 30 ggr. Så det har blivit tillfälle att diskutera mycket kring diskbråck och ryggskott. Har fått intrycket att han är synnerligen påläst och duktig i sin profession. Vi har bl.a. konstaterat att olika personer menar olika saker med de yttrycken. Han anser att ryggskott är den plötsliga inledande smärtan när disken putar ut och trycker till på de utanförliggande nerverna. Avbryter man då aktiviteten som orsakar detta, så drar ju utbuktningen sig tillbaka och smärtan upphör efter en stund. Skulle man fortsätta som jag gjorde denna gång, riskerar man att innehållet i disken pyser ut och då har man skaffat sig ett diskbråck. Denna substans fortsätter då att trycka mot nerven och det vet vi som drabbats hur det känns. Kan väl säga att det vill ingen uppleva. Disken ”läker” sedan efter en tid, men substansen blir kvar utanför till den upplöses av kroppen, eller opereras bort. Sen uppger sjukgymnasten också att ingen skada är den andra helt lik. Utöver de individuella olikheterna så är det också helt olika, beroende på vilken kota som är drabbad. I mitt fall så gjorde det egentligen inte så ont i ryggen, utan på benets framsida från låret ända ned till tålederna, och allra mest på smalbenet. Smärtan liknade väldigt mycket den som man upplevde när man var ung och spelade fotboll, då hände det en gång att jag fick en riktig ”dyngspark” på smalbenet av en fotbollskänga, naturligtvis hade jag inget benskydd. Nåväl, den smärtan avtog ju lite grann till hanterbar nivå efter någon timma, men det gällde inte för diskbråcket. Man kan nog påstå att livskvaliteten i det läget sjunker väldigt fort till en nivå farligt nära noll. Ett råd till den som drabbas (vet dock inte om detta gäller alla, men kan i alla fall var värt att prova) Jag fick i min tur rådet av min bror, som gått igenom en ännu värre resa, sedermera opererad : Försök komma upp på en cykel och cykla. I mitt fall fungerade det klockrent, gjorde ju ont först, men efter ca dussinet tramptag så upphörde smärtan som genom ett trollslag. Man kan ju inte cykla dygnet runt, men en timmas smärtbefrielse är ju skönt. Lika effektiv var också ”dragbänken” hos sjukgymnasten. Forgus31, tack för länken och jodå, den träningen blev jag ordinerad på ett tidigt stadium, där känner man ju ganska tydligt att den tränar muskulaturen kring aktuellt område. Annars har jag cyklat en hel del innan vintern kom på allvar. Och numera idkar jag rask stavgång och då är det ju viktigt att man tar i ordentligt med stavarna, och inte ”släpar dom efter sig” som man tyvärr ofta ser lite äldre personer göra – då gör det ju ingen nytta. Dessa aktiviteterna uppmuntras ju av sjukgymnasten, och huvudsaken är ju att muskulaturen kring ryggraden kommer i arbete för att minska risken för ett upprepande. Ja detta var ju lite ”off topic” men hade ju i alla fall sitt marina ursprung. Senast ändrad av Wingan | 12 februari 2012 | 01:57

Tack för bra svar. En spole borde det ju naturligtvis sitta i den där ”klumpen”. Jag planerade att demontera kylet och ta bort givaren i samband med upptagningen, men då åkte jag på ett rejält diskbråck när jag höll på och pallade upp vaggan med båten på. Och allt intresse att meka med båten försvann direkt. Det var med möda jag fick på täckningen sju veckor senare. Tacksam för en sen vinter. Får passa på att lämna ett gott råd till de av er som ännu inte råkat ut för detta: Se till att vara ordentligt uppvärmda innan ni börjar kroppsarbeta, särskilt i ovanliga arbetsställningar. Skulle det ändå uppstå en stickande och brännande smärta i ryggen, släpp då allt arbete direkt och uppsök vila. Jag har tidigare gjort så många gånger och klarat mig, men denna gången var jag ensam och ville absolut få lite mer klart innan jag åkte hem – stort misstag!! Nå, nu är jag nästan återställd, det blir nog aldrig perfekt igen. Får nu vänta tills sommaren, när båten är i sjön, och då ta bort kylet och sedan givaren och se om det möjligen skulle gå att få isär och reparera givaren, jag börjar nu ana var det skulle kunna vara avbrott. Skall givetvis mäta först, det som nu går att mäta. Om jag misslyckas, har ni något tips var man hittar en fungerande till ett bra pris? Volvo Pentas återförsäljare törs man väl knappast fråga, skämt åsido, jag skall prova där också och hos skrotfirmor. T.ex. enligt ditt råd forgus31, tyvärr har jag hemmahamn i Kristinehamn, men det finns ju telefon. Skulle jag lyckas återkommer jag i denna tråden.

Min varvräknare, som sitter på en MD6A, slutade att fungera vid sista båtturen i höstas. Jag gissar att det är givaren som lagt av, men det är grymt trångt där den sitter, (jag monterade expansionskärlet till sötvattenkylaren helt emot givaren, och dessutom blev jag tvungen att vinkla flatstiften 90º). Jag försökte hitta felorsak, men det är som sagt väldigt trångt, eller egentligen omöjligt, att komma åt givaren utan att demontera sötvattenkylet. Min fråga: Är det någon här som vet hur signalen från givaren ser ut? Vilken spänning? Jag gissar att det är en induktiv avkännare som får sina pulser från någon utbyggnad på kamaxeln. Givaren ser klumpig ut, kan den innehålla en kondensator som ger ut en ”likspänning”? Eller sitter motsvarande kondensator i instrumentet? Vore trevligt med lite idéer om var/hur man skall börja leta.

Se där, nu fick du ju ett elegant svar angående rodrets funktion. Nu kanske du själv kan lägga in en förklaring till varför båten gungar, så att vi övriga på MG kan få testa dina hydrodynamiska kunskaper

Har du kollat brickan jag beskrev ovan, och/eller med stroboskoplampan? Om du kollar med lampan, observera då särskilt i samband med missljudet uppstår. Jag tycker mig känna igen missljudet ganska precist från min bilmotor, fast det var ju några år sedan. Hur detta ljud skulle uppstå från förgasaren låter gåtfullt, eller lagerljud, de brukar låta annorlunda.

elfanomad: Vad skulle argumentet till att du måste byta till en längre bom vara?