Spancox

Toppen! Vilken Sika är det du har använt, jag har för mig att det finns en uppsjö olika rackare? Drog du ut ett par strängar och tryckte dit teaken sedan, eller spred du ut sikan med tandspackel eller dyligt?

Vi har idag teakribbor på tofterna i sittbrunnen. Teaken är sliten och behöver bytas. Den är idag skruvad. Det är alltså inte nåtat utan bara ca fem cm breda ribbor som ligger med fem cm mellanrum. Jag undrar om det kommer att hålla att bara limma fast den nya och vilket lim ni då tror blir lämpligast?

EDIT: Då många rekommenderar att kontrollera batterier, kablar och annat inser jag att jag bör komplettera mitt inlägg. Jag har dragit helt ny el fram till kylen, förtennad 6 kvmm-kabel som ersatte den 2,5kvmm-tråd som satt tidigare. Problemet är konstant, vare sig jag har laddaren igång och finfina 13V i systemet eller inte. Jag har ingen solpanel. Jag tror, men vet inte säkert, att min anläggning saknar spänningsstyrning, Den har tidigare år varit fullständigt magnifik på att dra ur batterierna. :-) --- Jag har tidigare noterat att vår kylbox slår till och från alldeles för ofta. Nu i helgen klockade jag den och då gick kompressorn i 1:45 min och var sedan avstängd i ca 1:45 innan den slog på igen. Vi har en termostatreglering med vred. Till den går det en metalltråd som i andra änden är ansluten i kylelementet. Kompressorn sitter i samma skåp och därinne blir det såklart rätt varmt. Min tanke är att det är denna överskottsvärme som värmer upp tråden, som går någon halvmeter oisolerad i skåpet, tills termostaten känner att tråden är för varm och startar kompressorn igen. Då blir tråden kallare och kompressorn slås av. Min fundering är om jag skulle prova att isolera tråden med en bit slang eller liknande för att se om det hjälper. Är det någon som har haft likande problem? Jag tror att vi har en Isotherm -anläggning. Senast ändrad av Spancox | 16 maj 2012 | 16:13

Jag har själv funderat en del rörande detta. Som jag ser det beror en båts andrahandsvärde av byggkvalitet, komfort, segelegenskaper. Med byggkvalitet menar jag inte antalet lager lack på luckorna utan hur mycket plast de har använt när de plastade skrovet. Komfort är inte bara hur mjuka dynorna är utan hur båten upplevs att leva i. Segelegenskaperna är inte bara hur snabbt man kan segla, utan även hur bekvämt man kan göra det. Det ger att en båt måste ha badplattform i aktern för att kvala in som en komfortabel båt för barnfamiljer. Har man någon gång badat från en sådan vill man inte hasa omkring på en akterspegel igen. En båt, tex en Beneteau, från slutet av åttiotalet fram till mitten av nittio är plastad med markant mer plast än en senare byggd skapelse från samma varv, det behöver ju dock inte betyda någonting sjösäkerhetsmässigt. Så, satsar man på en sen åttiotalare med badplattform, moderna linjer och mycket ljus i salongen så tror jag att man får mycket båt för pengarna som dessutom står sig relativt bra i pris. Vi har tittat en hel del på nya båtar, drömt om hur vitt och fint allt kommer att bli i nästa båt och så vidare. Men rätt som det var insåg vi båda två att nästa båt, efter den First 35s5 vi har idag förmodligen blir en Swan från typ -88. Kvalitet, sjöduglighet och det stora pristappet redan avklarat är våra motiv bakom det beslutet.

Ser bra ut, vad har du använt för dvärgbrytare? Vill gärna veta märke, inköpsställe och Ampere om du minns det.

Sitter och kikar där. Totalkostnaden blir ca tre gånger så hög som med dinskena och dvärgbrytare som gör samma jobb så det går inte riktigt att motivera. Dessutom har jag kontakter som kan skära ut en snygg front att ha framför brytarna i tunn vinyl vilket kommer att göra den lösningen nästan lika snygg.

Bra info! Allt som jag har kollat hittills är specade för DC 12V som lägst så det skall nog inte vara några större problem.

Fast vad skall man med ip65 till nere i båten. Det är ingen kanot jag har liksom. ;-) Meckigt i onödan med fristående säkringar, tycker att det verkar mycket bättre att ha allt i samma enhet.

Ok, då förstår jag hur du menar. Anledningen till att jag vill använda tvåpoliga brytare är även för att få en större bygel som är blir mer lätthanterlig i mörker eller med frusna fingrar.

Tack, Thomas!

Så vitt jag förstått så existerar inte automatsäkringar på dinskena annat än som vardags och lekmannatal för just dvärgbrytare? I alla fall så hittar jag ingenstans på nätet någon som säljer såväl automatsäkringar som dvärgbrytare, utan Kalle Klåpare-butiker (typ, Jula, Clas Ohlsson, Biltema osv) kallar dem för autmatsäkringar då det är vad deras kunder letar efter, medan proffsbutiker Malmborgs mfl, kallar dem för det korrekta dvärgbrytare. En vanlig automatsäkring från amatörmarknaden är specad för typ 20 000 brytningar vilket är ett par års livslängd i min båt... Finns det någon som vet hur det ligger till med det här och som inte bara gissar? Vad gäller marin miljö så har man dvärgbrytare i utomhusmiljö i elstolpar, elskåp och annat och om det fungerar där i en bra mycket fuktigare miljö än i min båt så torde det ju fungera bra även för mig. Men som sagt, finns här någon insatt som dels vet om jag har rätt i ovanstående resonemang och som dels känner till det här med 2p kontra 1p N?

Jag tänkte använda mig av vanliga automatsäkringar på DIN-skena i nya elsystemet. För att minimera risken för krypströmmar och framtida fel tänkte jag bryta både plus och minus till varje brukare. Finns det någon här som vet vad det är för skillnad på en 1p n och en 2p modul? Skiljer det något alls förutom märkningen för två faser resp 1 fas och nolla? Kan jag lika gärna använda 2p brytare som 1p n? (Det blir markant mycket billigare så nämligen.)

Oj. Jag trodde bestämt att likström transporterades i själva manteln av ledaren, (så att det för likström egentligen skulle vara bättre att prata om ledaromkrets än ledningsarea). Är det någon insatt som kan upplysa mig om jag har rätt eller fel här?

10 000 kr per kvm verkar ju sinnessjukt dyrt?!

För en mille skull jag köpa en beggad Swan 441. Men då du är inne på nyare båtar skulle jag rekommendera Delphia 37:an. Känns gedigen och trygg utan byggfusket som kan finnas hos andra tillverkare. Glöm Hanse, de är litet som Bayliner var för 20 år sedan i motorbåtsvärlden - lätta att få och omöjliga att bli av med. Bavaria är kvalitetmässigt minst dubbelt så bra som Hanse ^^. Dehler har även de fått ett genuint dåligt rykte de senaste åren. Om segelegenskaper kommer i första hand och komfort i andra förstår jag inte riktigt hur du resonerat i din urvalsprocess, Sun Fast är ju en märkbart bättre seglar än Odysseyn. Titta på Beneteau First, Sun Fast, Bavaria Match osv om det är seglingsegenskaper du är ute efter primärt. Men viktigast är att du köpet något du vill ha, som du vill segla med och leva i.

När vi köpte vår segelbåt så var jag helt på det klara med att det var en tvåkabinare som vi skulle köpa. Dels för att det är sällan vi är ute fler än två par och vi har inga barn och dels för att en tvåkabinare ger större stuvutrymmen och större toalett. Sedan fick vi ett alldeles för bra erbjudande på en First 35s5 som då hade tre kabiner och jag kan lugnt erkänna att jag hade jättefel när jag tänkte mig en tvåkabinare. De större stuvutrymmen en 2:a har innebär oftast en schaktliknande akterstuv, alla som har en kylbox vet vad det iinnebär. Allt ligger konstant på botten och i det här fallet dessutom typ två meter ner. Den större toaletten gör att man kan använda toaletten litet mer bekvämt, framförallt när man duschar då. De större inneutrymmena blir någon halvmeter extra durkyta som man lika gärna kan vara utan. Vad man vinner på att ha en extra kabin är däremot att det alltid finns en kabin extra, det innebär att en extra kompis som hängt med slipper sova i salongen, det innebär att man kan stuva väskor och grejer där när ingen extra polare hakat med osv. Vi har väl hittills haft folk i akterhytten vid ungefär hälften av våra seglingar och jag skulle aldrig vilja byta bort den extra kabinen mot en större mugg, en större akterstuv samt litet extra durkutrymme. Någon var inne på att båten kan vara för liten för att effektivt hysa tre kabiner, det behöver du inte beskymra dig för när du kikar på 34-36 fotare, de är lagom stora - för du tänker väl inte köpa något 70-tals spjut? Glöm inte att se till att båten ni köper är modern med en riktig badplattform på aktern - där kan vi prata om något väsentligt när ni har barn. Våra vänners barn (och de av oss som gillar att ta sig vatten över huvudet) tycker att det är fantastiskt att ha en riktig liten badbrygga. Har man barn tillkommer ju säkerhetsaspekten med, det är lätt att halka och ramla på en negativ akter och svårt att komma upp ur vattnet på en positiv.

Gud vad tjusigt, jag blir avundsjuk på din nit. Själv sitter jag och planerar elsystem men det är ju långt ifrån lika kul att bli färdig med en elritning som att bli färdig med en supersnygg durk.

Tack. Jag kommer nog att dra 2,5kvmm som lägst till alla brukare. Hålla spänningsfallet under 0,10V (det är ju dessutom bara det teoretiska minimala spänningsfallet, kopplingar, värme och annat kommer ju att addera till det). Kabel är egentligen inte så dyrt om man ser arbetet som en kostnad och skulle behöva dra om en kabel någon gång.

Bra råd, skall tänka på att hålla nere antalet skarvar. Tanken är att dra nytt kablage från centralen till alla brukare. Hur jag skall göra med värmaren återstår att se, kanske får bli en relälösning eller något.

Lamporna är inte beställda ännu så det är litet oklart. Viktskillnaden på en kabel till värmaren kan väl inte spela någon större roll? Min tös väger sina sex ton liksom.

Jo, det är mindre. Jag menade att allt ligger en bra bit under gränsen förutom kylen som ligger på 0,076 och därmed når upp till 76% av mitt beräknade maxtak. :-)

Biltemafärg, köpt på Värmdö. Bytte från Hempel vid vårens strykning. Lyfte för någon veckas sedan och botten ser ren och fin ut. Inga tulpaner på skrovet, däremot en del på propelleraxel. Ligger vid Stavsnäs på ostkusten.

Sitter och läser i andra trådar och det pratas om några eller ett par tiondels Volt. I det system jag ritar på nu räknar jag med 0,10 V som acceptabelt spänningsfall till förbrukare. Än så länge ligger det mesta en bra bit under gränsen men kabeln till kylen kommer upp i 0,076 Volts spänningsfall. Hur resonerar ni, siktar ni lägre än 0,10V eller är jag onödigt omständig? Vidare pratas det om att inte dra klenare kabel än 2,5kvmm. I min belysningskrets har jag pga led-lampor som mest 0,034 V spänningsfall (till kabyssen) och detta beräknat på 1,5kvmm kabel. Det är ju en marginell kostnadsskillnad på 1,5 och 2,5 men det känns ju litet fånigt att gå upp en kaliber när det största spänningsfallet är 34% av max? För enhetlighetens skull kan jag absolut se det smarta i att bara dra 2,5kvmm eller grövre till det så så tarvar, men hur hade ni gjort?

Tack för alla svaren! Genom att modifiera skyllermarks formel kom jag fram till följande: Totallängd i meter*Ampere*0,017(koppar)/maximalt önskat spänningsfall i V = kabelarea i kvmm (notera att totallängden är fram och tillbaka till förbrukaren)