Gå till innehåll
söndag 05 januari 2025

breckan

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    380
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    1

Allt postat av breckan

  1. Jag har flera Raymarine-prylar och min erfarenhet är att de fungerar bra om man kopplar jorden till minus. Du behöver inte någon jordplatta. bhemac: Men om det nu finns en kabel som enligt monteringsanvisningarna ska jordas så bör man nog följa det rådet om man inte är helt klar över hur apparaten fungerar internt. Delar den uppfattningen helt, men kolla för allt i världen bara så du har minusjord.
  2. Har en Raymarine A50 med Navionics och har väl märkt att man måste zooma rätt bra för att få detaljer. Har god erfarenhet bl.a. av ett par grynnor i mitt hemmavatten Askimsfjorden. Öster om Knotten ligger en 2,2 som är mörkblå även vid översiktlig skala, så där fungerar Navionics bra. En annan är Trapporna söder om Fjordholmsskären. Dock finns en felaktighet i kortet öster om Pipeskäret som ligger norr om Mollösund. Där visas ett grund som i själva verket är en sten på 7 meters djup. Men hellre ett för mycket än ett för lite och det verkar vara rättat i nyare kort. Använder dock sällan enbart navigatorn utan har nästan alltid även med en telefon som visar Sjöfartsverkets kort. Papperskorten däremot kräver att jag har full koll och det har jag aldrig, så dem har jag avfärdat som en mycket allvarlig säkerhetsrisk och gömt undan!!
  3. Min egna uppskattning är att den på vår segelbåt bromsar mellan 0,5 och 1 knop beroende på vind. Ju mindre det blåser desto mer märks bromseffekten. Såg en norsk båt som hade en smidig lösning som jag kopierade direkt. Så här: Fäst två längre tåtar på ena sidan av gummibåten - en föröver och en akteröver. Lägg gummibåten med denna sida mot akterspegeln, sträck upp den ena tåten och fäst i babords pushpit och gör samma med den andra i styrbords. Sträck såpass att gummibåtens långsida lyfts upp en liten bit. Kliv ner i gummibåten och fäst dirken i mitten på den långsida som nu är utåt. Kliv ombord igen och hissa dirken. Nu ligger gummibåten på sidan, med öppningen mot akterspegeln. Snyggt och prydligt, bromsar inte, fylls inte med regnvatten. Se på bilden hur smidigt den hänger på akterspegeln! Och en sak till - den kostar bara några repstumpar (om man har dirken fri förstås).
  4. Undrar om det misslyckas även om man kör dd i *bsd/linux? Typ: dd if=/dev/sda of=/dev/sdb
  5. Ok, nu är ni bra naiva!! Om detta verkligen fungerar har Hans Elwing redan blivit kontaktad av Akso Nobel (som äger varumärket International), Hempel, Jotun m.fl. med erbjudande att köpa upp hans uppfinning. Sedan tar de död på den. De säljer ju båtfärger för miljarder varje år och den affärsidén är HOTAD av denna nya produkt. Så tyvärr kommer den aldrig se marknaden. Om den mot förmodan gör det är det med något välkänt färgmärkes logga på och så kostar en burk 6000 kr. Minst.
  6. NiBa, jag tror du ska ta toaens och bhemacs råd. Låt inte luften recirkulera, för då får du alldeles för hög luftfuktighet i båten. Tvivlar på att kalla väggens princip räcker för de luftvolymer en värmare flyttar. Ett annat skäl att ta luften utifrån är att värmaren går jämnare. Bränsleregleringen läser av inte bara tempen i ruffen utan även på till-luften. En kall dag när det är varmt inne kan värmaren gå på lågvarv och lågeffekt, det är tyst och bekvämt och ger en skön innemiljö. Tar värmaren in varmluft tror den det är varmt ute och stänger av sig, när sedan ruffsensorn märker att det blir kallt inne sätter den igång igen så då går den av och på. Dessutom har du ett friskluftsläge på din Webasto som är kanon att ha på sommaren. Vad gäller långa slangar för tilluften finns det de som påstår att det innebär en strypning som sotar värmaren. Vet inte, menjag har ingen tilluftsslang alls, utan bara en fiskluftsventil i närheten av installationen.
  7. Intressant, har också funderat på en sådan. Men räckvidden då, skickas inte datat över samma band som VHF? I så fall är väl räckvidden inte så mycket bättre än 3G? Jag undrar alltså om det inte är så att navtex spelat ut sin roll helt i och med 3G internet?
  8. Den träinredning jag kan se i min båt är inplastad i skrovet. Kan inte se alla delar, bl.a. hur det är med taket går inte att se för där sitter en innerliner som täcker över.
  9. Jag tror du är överdrivet pessimistisk om modern byggteknik. Det du beskriver låter snarare som hur en del svenska båtar byggdes på 70-talet. Den här länken visar hur ett av de största varven bygger idag.
  10. Nej pressmeddelandet gav inte mycket. Min gissning är att det är en vanlig 33:a men barskrapad på inredning och utrustning och eftersom jag har en sådan kan jag beträffande kölinfästningen säga att den är avsevärt mer tilltagen än någon svensk 70-80-talsbåt jag sett (därmed inte sagt att den håller för att gå på grund i 6 knop - det är ju ingen långköl).
  11. Jo så enkelt kan det tydligen vara och några envetna tyskar har satt tanken i produktion. Kan bara önska att någon i Sverige hunnit före! http://www.bavaria-yachtbau.com/en/shipyard/news/news.html Bavaria Easy 9.7 för 462.000 kr är svårslaget. Inte ens kineserna klarar det med
  12. happysix du anar inte hur rätt du har. ALLT förberedelsearbete är inställt på en lägre brohöjd. De tjänstemän (och kvinnor) som arbetar med bron vet inte vad sjöfart är för något så man uppfattar det som ett särintresse som snart försvinner bara man håller för öronen en liten stund till. Politikerna bryr sig inte förrän det finns röster att vinna, men det spelar inte så stor roll – det är ändå tjänstemännen som utreder och planerar. Man låser sig på en maxhöjd för om den ska bli högre måste man lösa in mer mark på ömse sidor om bron och det kostar miljarder. Planeringsarbetet har kommit så långt att det är helt in i berget omöjligt att ändra till en bro med högre höjd. Så vad vi båtälskare och sjöfarten än vill blir det ingen högre bro. En tunnel till blir det dock i Marieholm före 2020 och runt 2025 tror jag planeras för en bro till, också den i Marieholm. Se mer på goteborg.se
  13. Precis, dessutom ska du inte använda ett åt gången eftersom det sliter hårdare på dem. Använd bägge parallellt och ladda så ofta som möjligt. Det är djupurladdningarna som sliter mest. På ett Jula-batteri har du kanske inte mer än 10 djupurladdningar innan de är kassa. Jag köpte Jula-batteri till bilen och det är väl sådär. Det tar väldigt lång tid att få upp det till rätt full-laddningsspänning. Från hållbarhetssynpunkt ska du egentligen köpa truck-batterier. De kostar ungefär som Tudors men är mer än dubbelt så bra. Blyplattorna är helt enkelt mycket tjockare. I ett startbatteri ska blyplattorna vara så tunna som möjligt. I ett fritidsbatteri lite tjockare. I ett truck-batteri är de extra tjocka. www.nordicbattery.se/se/
  14. Jag har inte seglat Tur 80 men väl Tur 84 och det var ingen rolig historia. En långsam klumpeduns utan seglingsglädje. Även allmänt sett har Maxi 77 rykte om sig som en bra seglare, så i valet mellan en Tur 8x och Maxi 77 är mitt val tveklöst den senare. Det finns folk som renoverar den till nyskick och kappseglar den. Maxi 77 är vanlig och missar du en står dig fler än 10 åter. Marknaden är din!
  15. Såvitt jag läst är en vanlig uppfattning att det är bättre använda pengar med solceller. Vindgeneratorerna väsnas och ger rätt lite ström för mycket pengar och förutsätter därtill rätt mycket vind. Rutlands toppmodell 914i som i Sverige kostar ca 9000 kr ger vid 5 m/s bara drygt 2A! Seglar du i medvind (som det blir över Atlanten) ger den kanske ingenting. De mindre modellerna ger ingenting förrän det blåser 10 m/s. Därtill väsnas den ofrånkomligen en hel del när det blåser mycket. Blåser det 10 m/s eller mer hörs ju vinandet minst två bryggor längre bort! Det kan vara rätt irriterande för omgivningen, särskilt de som ligger närmast. Dess enda funktion blir egentligen som komplement till en solcell då den kan ladda på natten. Övrig tid bör den enligt min mening spärras för att inte störa. Mitt råd är att skippa vindgeneratorn och skaffa solceller istället. Det har jag läst både medelhavsseglare och atlantseglare säga. Om ditt mål är Atlanten måste solceller och en rejäl batteribank vara det givna valet.
  16. Det går en del stora båtar på Kattegatt. Om han skadat sig eller fått hjärtinfarkt var han kanske inte så rörlig. Om han i beckmörkret skulle råka hamna under en sådan båt som på bilden bredvid blir det inte mycket kvar. Kusliga tankar. Bilden är tagen just på Kattegatt halvvägs mellan Göteborg och Läsö. Trots att det är ljusan dag blir man vettskrämd av blotta synen. Fartyget går söderut längs den rutt som på sjökortet kallas Route T.
  17. Har vattentank i vit halvgenomskinlig plast. Råkade glömma sätta tillbaka pluggen i vattentanken en gång. Förmodligen sket en mås rätt ner i hålet för efter ett par veckor började det lukta akvarium om vattnet och det smakade unket. Öppnade man-luckan och hela insidan av tanken var täckt med brun filt!!! Skurade med vanlig yes och borste på skaft. Kom åt nästan överallt. Sprutade sedan med högt vattentryck bort mot de delar jag inte kom åt (tappade sedan slangen så hela förpiken sprutades ned och var dyngsur). Efter detta använde jag Klorin. Enligt doseringsanvisningen skulle man ha två 75 cl flaskor till en tank på 150 liter. Efter det var vattnet välsmakande igen. Upprepade våren därpå. Kraftig klorsmak på vattnet är inte så gott, men efter två vattenbyten är det ok.
  18. Jag tror man kan ansluta extern kompass på alla Simrads moderna autopiloter och de flesta av Raymarines har det redan, så har du någon av dem är nog lösningen att köpa till extern kompass.
  19. ... eller så vill han göra reklam för sin webbplats.
  20. I Sverige bor vi 9 miljoner människor. I stort sett alla går på vattentoa och det spolas (efter rening) ut i haven. Våra exkrementer ska åter till naturen, för så har det varit i tusentals år. Mulltoan eller liknande konstruktion borde återupprättas. Urin och avföring från miljontals människor ska numera tas omhand av haven istället för som förr av naturen. Det är eller kommer bli ett problem. Källa: Miljöcentrum i Göteborg. Vid kraftiga regn rinner ofta orenat avloppsvatten rätt ut i havet eftersom många kommuner inte har fullständigt separerade system (gamla läckande system m.m.) och därtill otillräcklig kapacitet för tillfälliga skyfall. Då rinner miljontals liter avloppsvatten orenat ut i haven. Det kallas bräddning och är ett problem. Att några tusen småbåtsägare vid enstaka tillfällen släpper ut sitt spillvatten orenat i havet kan inte rimligen vara något verkligt problem, åtminstone inte totalt sett.
  21. Självklart klarar du dig utan el, jag gjorde det i över 30 år. Använde alltid roderlås av den typ toaen länkade till.
  22. Ett vindroder på en Express låter heltokigt i min värld. Har seglat en del Express och det är en livlig båt med massor av seglingsglädje som ett vindroder effektivt skulle ta död på. Du lär få svårt att hitta ett bra vindroder för mindre än 30.000 kr. En autopilot, ett batteri, en solcell och en laddregulator kan du få för ca 7000 kr. Både Simrad och Raymarine har enkla och beprövade modeller som fungerar utmärkt. Som soloseglare kommer du få enormt mycket glädje av en autopilot. Hur ska du annars kunna släppa rodret för att trimma segel, t.ex. smyga fram på fördäck och kolla så focken står rätt? Edit: Med autopiloten får du också en autotack-funktion, d.v.s. piloten slår åt dig medan du skotar om focken. Billigare och effektivare än en självslående fock.
  23. Funderar på hur jag ska få ordning på två gelcoatytor. Bilder finns här: http://www.dropbox.com/l/UaOIsothXh8cXs44N4fuq93 - I det första fallet har jag sågat bort en del av rattpiedestalen för att få plats med en Raymarine SPX-5 autopilot på ratten. Har lagt på ett par lager PlasticPaddings gelcoat så det är vitt men skrovligt. Vad gör jag härnäst? Mer gelcoat och slipar ner och avslutar med abralon? Annat typ topcoat? - I det andra fallet är det orkanen nu i december som tagit tag i presenningen som i sin tur tagit tag i ett mantågsbeslag och slagit det i gelcoaten. Kan inte se någonstans att gelcoaten skulle ha spruckit eller att flisor skulle ha slagits ur. Kan man polera/rubba ner till en vit yta?
  24. Hej forgus31, måste få säga emot dig lite. 1. Min trafo är inte tung. Den väger enkelt in på 10 kg. 2. Jorden från land följer inte ens med in i båten. Det är enkelt och säkert. 3. Man behöver inte ha en kopparplåt, det finns eleganta jordplattor, t.ex. hjertmans 5503-00. I övrigt är väl alla alternativ värda att överväga.
×
×
  • Skapa nytt...