Snake56

Kan få köpa ett ganska nytt kylskåp till båten till ett mycket bra pris, men kylskåpet vill ha 24 volt och båten ger 12 volt. Är det så enkelt att man köper en omvandlare där det går in 12 v och ut 24 v. Påverkas ampereförbrukningen mer än det som omvandlaren vill ha. Tack på förhand Tobbe

Finns det någon på forumet som har erfarenhet av Wondarwelt, en motorsvets som blandas i kylvattnet för att laga sprickor i motorblock och toppar. Har använts till bilar under många år med blandade resultat, men hur går det om man har sjövattenkylning istället för ett slutet system. Är skeptisk till mirakelmedel som har en hel del biverkningar, t.ex tilltäppning av kylkanaler. I mitt fall måste medlet passera drevet för att nå motorn och det känns inte helt tryggt. //Snake56

Är det någon här på forumet som haft problem att få sina varor från Micke på Marindelsbutiken? //Snake 56

Den här sidan kan kanske vara till hjälp. http://ockelbo.plars.org/album/drevavmontering/ //Tobbe

Tack så mycket Micke. Precis den information jag sökt. Kommer att testa det andra tillåtna läget för V8 och se om det är någon skillnad. Annars är det bara att ge sig ut på felsökning någon annanstans. //Tobbe

Ingen som känner till VDO's varvräknare?

Hittade en liten rektangulär öppning på baksidan varvräknaren. I den finns 3 knappar som kan ha 2 lägen. Under respektive knapp står siffrorna 1, 2 och 3. På den bifogade bilden är knapparna målade svarta. Eftersom jag har fel filformat på bilden, så kanske den inte kommer fram. I så fall är knapp 1 och 2 i det övre läget, medan knapp 3 är i det lägre. Någon som vet om det här är inställningen för en V8. //Tobbe Admin. Varför finns det ingen förhandsgranskning?

Tack för svaren. Man hade känslan att mätaren visade 7-800 varv för mycket.

Försöker fixa till några gamla instrument på båten och har nu bara varvräknaren kvar. När jag köpte båten -09, sa den förre ägaren att det förmodligen är fel varvräknare installerad. Han menade att den är för en 6-cylindrig moter och båten har en V8. Hur ser man på en relativt ny VDO varvräknare att den är till 4, 6 eller 8-cylindrig motor? //Tobbe

Med ångest och något förhöjd puls, åkte jag till båten med en mekaniker. Skulle hela motorn vara skrot, med limpor och allt? Men, nej. Lite tur ska man ha. Enligt mekanikern verkar allt fungera utmärkt och kompressionsmätningen var ok. Så det blir ytterligare en säsong med den här motorn. Pust.

När jag själv hade samma fråga (gelcoaten), så blev svaret att använda gelcoatspackel, förutsatt att skadan inte hade gått in i glasfibern. Då måste man först fixa fiberväven. Kolla sidan jag lagt in. Det BHP inte vet om gelcoat är inte värt att veta. http://www.bhp-glasfiberprodukter.se/data/sidor.pdf //Snake56

Flyttar upp frågan då den snabbt försvinner bland alla trådar.

Finns det någon som har testat Fuel Set för att rensa bränslesystemet, inklusive tank och förgasare? http://www.watski.com/Archives/dokument/103265_Fuel Set.pdf //Snake56

Om man nu ska ha synpunkter på språkbruket i trådskaparens inlägg, så kanske man ska börja med ordet subkultur. Ingen skulle få för sig att kalla opera- eller poesifantsterna för subkulturella och då är nog dessa i minoritet jämfört med båtfantasterna. Att ha ett brinnande intresse för och kunskap om mahognybåtar från 20- och 30-talet kan man kanske kalla subkultur eller han/hon som har byggt flera Flugor med ritningar från Hobbex. För övrigt tror jag att man bäst, i det här fallet, översätter ordet pitch med ta upp.

Min list hade inte sett rengöringsmedel på många år när jag köpte den hösten -09 och dessutom fanns en hel del skav. Gjorde som monark-670 och använde autosol. Mkt bra resultat.

Fick ett tips om Odyssey batterier av en kille som arbetar med rallyeliten i Europa. Köpte ett till min tidigare så svårstartade 4-hjuling. Nu startar den omgående. Förutom rallyeliten, så använder Nascar- och dragracingförare Odyssey. De är orginal på HD motorcyklar. När det blir dags att byta i båten så blir det Odyssey. http://www.odysseyfactory.com/marine.html http://www.clp.se/index.aspx?path=fordonsteknik/odyssey.htm

Hej Funkis Du skriver att det inte finns något sätt att kolla om man har förarintyget. Då jag, för ett antal år sedan, först gick skärgårdsskeppare (förarintyg) och året efter kustskeppare, så skrevs examinationerna in i en liten blå bok. Kan inte utbildningsansvariga för skepparexamen begära kopia på ett sådant bevis? //Snake56 Senast ändrad av Snake56 | 12 januari 2011 | 10:01

Gott Nytt År på er alla maringuidare. Eftersom jag själv arbetar inom samma skrå som min gode vän, men utan skalpell, så känner jag till konsekvenserna av 35 grader i skuggan. Är själv involverad i ett biståndsprojekt i Gambia och där finns både Atlanten och kall öl, vilket underlättar när värmen tränger på. Om man däremot befinner sig i afrikas inland utan el och en luftfuktighet på 90-95 % så blir livet lite svårare. För att vi vitingar ska klara längre tids värmebölja så krävs omställning av termostaten. Det tar ett par månader, men vi kan aldrig få samma vätskebalans som thailändare eller afrikaner. Vitingar svettas över hela kroppen, medan afrikaner tempererar via handflata, fotsulor och hårbotten Det här är genetiskt och inget man kan träna sig till. Man ska inte förbise fördelarna med kallare klimat. Det finns en anledning till varför innovationer uppkommer oftare inom nordligare breddgrader. När den omgivande temperaturen närmar sig kroppens egna 37 grader, så blir den fysiska och mentala kapaciteten begränsad. I mitten på Mars går färden till Gambia och då blir det några kalla pilsner under kokospalmerna. Ha de bra i Thailand. Snake56

Hej Labbibia Jag är kvar i kylan och uppriktigt sagt vill jag inte byta med min gode vän. Om det är kallt kan jag ta på mig mer kläder, men vad gör du om det är 35 grader i skuggan och den enda kylning du kan få är någon vindpust. Snake56

Tillhör skeptikerna till att en eventuell global uppvärmning är orsakad av människan och att det är koldioxiden som är boven. Eftersom det är politiskt inkorrekt att tillhöra skeptikerna, så är västvärldens ledare anhängare till de forskare som anser att vi själva orsakar glaciärsmältningar. Dessa forskare kommer ofta från s.k oberoende forskningsinstitut och med det menas att forskningsresultaten inte ska vara politiskt färgade av något slag. Det är här de första felkällorna kan uppstå. Att inte bli påverkad av den hand som föder dig är nog varje forskares strävan, men svårt att uppnå. Forskningsinstitut kostar stora summor och dessa pengar kommer från stiftelser och välgörenhet, men även företag och fonder med statliga intressen förekommer. En annan felkälla är de hypoteser som ställs av forskarna. De har en viss förmåga att uppfyllas. Det gör att det som är en vetenskaplig sanning år 2000, visar sig vara mindre sant 5 år senare och ytterligare 5 år senare är det en osanning. Det skyller man på att parametrarna förändras med tiden, alltså de matematiska verktygen för att få fram forskningsresultaten. Detta har inträffat inom mitt eget skrå (medicin) vid ett flertal tillfällen. Konklusionen av detta är att man ska vara försiktig med att kalla vetenskapliga arbeten för sanningar. Om det nu är så att vi släpper ut för mycket koldioxid, vilket vi säkert gör, varför tillåter man då att växterna som vi ska leva i symbios med skövlas. Biologerna är rörande överens om att flora och fauna måste leva i symbios. Vi får syre och plantorna tar han om restprodukten koldioxid som vi djur andas ut. Vem vet hur mycket koldioxid ett fullvuxet Mahognyträd kan behöva för fotosyntesen? OECD har tagit fram siffror på hur mycket koldioxid som släpps ut i troposfären per capita och land och där ligger Sverige bra till. Om man multiplicerar dessa siffror med invånarantalet i respektive land så får man fram varje lands utsläpp av koldioxid, men det här är antaganden. De schabloner och mallar som används för att få fram dessa siffror kan aldrig bli exakta. Detsamma gäller beräkningen av hur mycket koldioxid en aktiv vulkan spyr ut och hur ska man komma fram till hur mycket koldioxid som bubblar upp ur haven från sprickor mellan kontinentalplattorna? Gissningar och åter gissningar, men antaganden låter bättre. Alla kommer säkert ihåg etanolhysterin för 4-5 år sedan. Det fanns inga gränser för hur bra allt skulle bli med etanolbilar, men så började etanolindustrin granskas lite djupare i sömmarna och brister kom upp till ytan. Att skövla regnskog i Brasilien för att plantera sockerrör måste vara höjden av kontraproduktivitet. Att sedan sockerrören skördas under slavliknande villkor gör inte saken bättre. Det för snarare tankarna till 1700-talets plantager på Jamaica. Hur många är det som köper en etanolbil idag? Den går ju inte att använda i vårt kalla klimat. Andrahandsvärdet beräknas minska med 65-70 procent under en 3-årsperiod. Det går även att köra med en större andel bensin i blandningen, men då är miljövinsten försumbar. Det enda ämne som på sikt kan ersätta de fossila bränslena är väte, men dit är vägen lång. Under tiden kommer batterierna i elbilarna att få högre laddningskapacitet och bli lättare, allt för att minska laddningstiden och öka räckvidden. Astrofysiker arbetar och forskar inom jordens rörelsemönster och förhållandet till andra himlakroppar. I deras värld beror klimatförändringar främst på 3 förhållanden, excentricitet, axellutning och precession, som alla var för sig och tillsammans påverkar solens instrålning mot jorden. Dessa 3 variabler har enorma durationer, från 10.000 till 100.000 år, men lika fullt kan små förändringar ge stora utslag på klimatet. Hur tillförlitlig är då storleken på de 3 variablerna? Stor om man frågar astrofysikernas själva, men mindre om man betänker att de himlakroppar som används för att pejla in jordens position också ändrar position. Med tanke på de avstånd det gäller, så kan felmarginalen vara ganska stor. Nu skulle det inte falla aktiva astrofysiker in att gå i polemik med klimatologer inhyrda av FN, det vore mycket politiskt inkorrekt. Däremot har några pensionerade astrofysiker opponerat sig. De har inga ekonomiska tillgångar som kan gå förlorade. Som trådskaparen antyder så har vi haft stora variationer i klimat de senaste årtusendena. Under mitten av bronsåldern, kring 1000 f.kr, hade vi närmast subtropiskt klimat i Skåne och via växtfossil har man kunnat datera (C14) plantor som normalt växer nära Medelhavet. Växtfossil tyder också på att vindruvor växte vilt i Skåne under samma period. Under 7-800 begav sig vikingar från Island till Grönland och namngav ön efter färgen på ön, grön. Ca 500 år senare blev bara Inuiter kvar, då lilla istiden slog till och vikingarna flydde. Människan har alltid ansett sig som kronan på verket och att vi kan påverka det mesta i vår omgivning. Det finns nog inget djur som avsiktligt har förstört så mycket på planeten Jorden som människan och det kommer avkommorna att få betala för, men att vi skulle kunna ändra hela jordens klimat, det tror jag inte på, SÅ stora är vi inte. Observera att jag inte gör anspråk på att delge fakta eller sanningar. Det ovan skrivna är reflektioner av det som passerat mina ögon och öron under den pågående klimatdebatten. Jag har tidigare skrivit ungefär samma rader i ett annat forum och hade inte för avsikt att upprepa mig, men som gäst hos en båtägande kompis kunde jag inte låta bli. I morgon lämnar jag frysboxen Sverige för arbete några grader söder om ekvatorn i Afrika. Detta gör att jag inte kan gå i svaromål om någon läsare skulle ha invändningar mot det jag skrivit. Dr Yes Ps. Snake56 har inget som helst med inlägget att göra. Han var vänlig nog att låna ut sin inloggning.

Har själv en Attache och den är verkligen ful framifrån. Påminner om någon vietnamesisk patrullbåt jag sett. Från sidan och bakifrån är den bättre designmässigt. Vet inte riktigt hur han tänkte där, norrmannen, när han ritade in dessa små rektangulära rutor. Däremot är planeringen i cabinen och förarplatsen föredömlig enligt min åsikt.

Som sagt, helt okunning om hur kylningen på den här motorn fungerar. Det blir till att läsa på under vintern. Igår kväll fick båten flytta in till 6 husvagnar och 1 husbil. Nu återstår att få reda på hur mycket skada som är skedd, men det överlåter jag åt ett proffs. //Tobbe

Tack för alla synpukter och råd, även om det verkar vara kört för min motor. Är fullständigt novis vad det gäller inombordare och definitivt amerikanska V8-or. Har haft utombordare 25 år och det enda som gjorts är byte av drevolja en gång om året. Den båten stod varje vinter i en ouppvärmd lada. Vad det gäller väder/klimat så har jag bott i Värnamo sedan -83 och aldrig haft annat än regn och blåst under november. Förra året kom vintern runt Lucia. Båten har stått med fören höjd sedan den togs upp i slutet av september. Drevet har varit maximalt sänkt. Trodde väl att det mesta av vattnet skulle tömma sig akterut. Var i motorn kan det finnas sådana depåer av vatten så att motorn kan sprängas? Söker med ljus och lykta efter någon tom lager- eller industrilokal där båten kan få tina under några dagar. //Tobbe

Tack för svaret Forgus. Kommer att fixa hett vatten och lägga mot pumpen.Tillsammans med kupévärmare och varmluftspistol så borde man kunna få isen att smälta. Impellern är lite svår att nå eftersom mitt Aq 280-drev till hälften befinner sig i ett 50/50 glykolbad. Fick tips om den blå säcken här på forumet och den verkar bra i passformen. Dessvärre har inget glykolvatten letat sig till motorn ännu. Remskivan till vattenpumpen går inte att rubba en mm. //Tobbe

Den alldeles för tidiga vintern har ställt till det för mig. Skulle fylla på med glykol i min VP 200 V8 i fredags, men det gick inte att få igång den och min granne (mekanisk ingenjör) konstaterade att vattenpumpen är frusen. 1,5 timma med kupévärmare, 1000 W, hjälpte inte. Har ingen el där båten står, men väl på andra sidan gatan, som är vältrafikerad med en småstads mått mätt. Tyvärr åker snöplogarna här ofta och då vill man inte ha en kabel liggande över gatan. Kommer att köpa ett elverk snarast för att kunna värma upp vattenpumpen under längre tid. Finns det någon/några här på forumet som kan ge mig råd om upptining av vattenpumpen? //Tobbe