seglarfreaken

Det finns väldigt mycket kunskap här, men enligt min mening för få kvinnor. Välkommen Sofic och tack för dina synpunkter

Vi har nog aldrig varit speciellt skrockfulla i vår familj så att byta namn på våra båtar har varit rätt självklart att göra när vi inte har gillat namnet. Den första ruffade segelbåt som vi hade var en Crescent Skipper. Den var en specialvariant som hade extra fönster på långsidorna som var runda samt en fin namnskylt i trä där det stod Slocum. Givetvis så tänkte jag direkt på den berömda världsomseglaren Joshua Slocum så och han ät ju värd att komma ihåg. Sedan bytte vi upp oss till en IF som hette Lucia. Vår segelbåt ville vi inte skulle förknippas med vinter så vad skulle då istället heta? Vår dotter kallade vi för gumman i de mest ömsinta stunderna när hon var riktigt liten. Vi älskade ju vår nya båt, samt ville att hon skulle ha en kvinnlig touch i sitt namn, så Gumman fick det bli Vi hade ofta en röd optimistjolle på släp som vi seglade med i natur och gästhamnar och hon fick givetvis heta Lilla Gumman. 1998 bytte vi upp oss och köpte en S30:a som vi har än i dag. Den hette Cherry vilket vi inte tyckte var så roligt. Efter lite funderingar och rådslag i familjen så kom vi till slut överens om att hon skulle få heta Stora Gumman Cirkeln känns sluten och vi har inga planer på att byte vare sig båt eller namn.

Wow! Du har verkligen blivit en riktig seglarfreak Caribic410 Man får ta det onda med det goda och inse att nu börjar masten att stiga upp ur skallen på mig igen apropå ingenting. Huvudsaken att man blir medveten om företeelsen, är ödmjuk och har humor. Jag tror jag och hoppas att omvärlden ursäkter oss stora seglingsentusiaster när vi byter samtalsämne och halkar in på "det där" igen

Grattis! Jag uppfattar detta som att redan under de fåtal år som du har hållit på med detta så har seglingen redan förstärkt din personlighet på ett positivt sätt Caribic410

Synnerligen roligt uppdrag som du har gett oss Georg_Ohm! Så här tänker jag: 1. Det finns en fin gammal tradition att båtar ska ha kvinnonamn som jag tycker är trevligy att hålla vid liv. 2. Man skall vara stolt över sin båt och älska både namnet och båten som om den vore en familjemedlem. 3. Eftersom du kommer att använda WHF, har en motorbåt och kommer kanske att bli anropad/anropa fartyg så tycker jag att du kunde ha ett dubbelnamn på din båt precis som ett och annat fartyg har: Lina Triton

Möjligtvis kan vi upplevas som et veligt men ståndaktigt släkte. Än seglar vi hit. Än seglar vi dit. Den andra slutsatsen är jag för pryd för att gå in på närmare

Bra Riro! Äntligen ett konstruktivt förslag, samt förmodligen en rätt realistisk analys! Men om miljöfrågor är ett ämne som skulle tilltala kvinnor är det kanske dags att sluta sitta med armarna i kors och bara kräva att andra ska vara miljövänliga. Jag anser att både tonen och attityden där behöver bli bättre samt att det är helt ok att även ställa de små frågorna: Vad kan du och jag göra för att skona den marina miljön så mycket som möjligt? Ett annat förslag är att fråga de båtintresserade kvinnor som vi känner vad de eventuellt skulle vilja skriva om/diskutera här samt både stötta och välkomna dem.

Jag tycker det vore mera intressant att fokusera/fundera på VARFÖR så få kvinnor verkar delta i forumet: Visst är detta ett abstrakt antagande eftersom de flesta här inte utger sig för vad de heter, men jag tror ändå att det är ett faktum att det är synnerligen få kvinnor som är engagerade här, precis som det oftast är på båtklubbar. Det går inte att svara för hur andra resonerar, men det här är min teori: Jag tror att båtlivet oftare blir mera en livsstil för män och att båtlivet är mera ett rent nöje för kvinnor. Det kanske är därför som min fru inte har någon större lust att följa med att segla då det är dåligt väder, trots att det inte råder kulingvarning. För henne är nog inte båtlivet något som man pratar så mycket om. Det skall istället njutas och upplevas i verkligheten helst under bra väderförhållanden. Jag får dessvärre erkänna att vi har fallit in i lite klassiska könsroller, men vi accepterar det och ser också att var och en gör det som hen är bäst på och på så vis så kompletterar vi varandra. Kan det möjligtvis vara så att en kvinna/mamma mera tänker på att vårda hem och barn än en man/pappa och att det kan bli lite av en livsstil? Möjligtvis ser vi ett bevis på detta eftersom det är betydligt fler kvinnor på facebook. Med mammorna finns tryggheten, med papporna finns äventyren, är ett gammalt talesätt. Kan det vara så att en pappas viktigaste uppgift är att frigöra barnen från sin mamma på så skonsamt sätt som möjligt? Alla ska vi ju bli vuxna och stå på egna ben även sunt känslomässigt. Båtlivet kan ju precis som andra intressen verkligen vara fostrande och utvecklande för barn där man har möjlighet att få ta ansvar, växa med uppgiften och inte låta sig styras för mycket av sina känslor. Jag/vi har haft tur att vår son som nu här vuxen alltid gillat att segla och nu stundtals lånar båten och seglar tillsammans med sin flickvän /kompisar. Vår dotter har mest badat, lekt och läst sig igenom åren, då hon var liten och seglade med oss. Nu när hon också vuxen så har förmånen att få vara en del hos sina svärföräldrars landställe samt har en egen familj nu. Hon har valt en helt annan livsstil som passar henne dem bra och som jag i ärlighetens namn, har lite svårt att riktigt sätta mig in i eftersom jag är ju en äkta seglarfreak. Vad vill jag säga med det här? Tjaaa..Vi har bara våra barn till låns och i bästa fall så kan män och kvinnor komplettera varandra. Men nog kan jag tycka att det blir lite tråkigt ibland när det blir lite för mycket manligt eller kvinnligt stuk i olika sammanhang. Då är det nog bra att lyfta på locket lite och ventilera! Vi kan väl vara vänner ändå? Både män och kvinnor och barn? Ps. Jag är en 58-årig arbetslös man om någon undrar

Innebär ditt resonemang att de konkreta tipsen som du har fått om en skaffa en annan typ av flytväst eller ha något utanpå flytvästen så att du inte kan fastna i något inte ens är värt att pröva Raol? I mina öron/ögon så låter det som orubbligt ställningstagande mot att använda flytväst, som sitter mer i skallen mer än att vilja ta till sig en lösning på problemet. Hoppas att de inte finns någon stolthet och vilja till visa sig opåverkbar i denna fråga! I ett oväntat ögonblick lär/kan flytvästanvändandet handla om liv eller död samt om anhöriga kommer/räddningsinsatser kommer att få hitta den olycksdrabbade/drunknade personen eller inte. .

Tycker jag låter som en vettigt konstaterande i rapporten. Har man alkohol i kroppen och ingen/bristande lanternföring på ribbåten i mörkret och dessutom var det tufft väder, så borde man inte kunna klandra lotsbåten.

190 inlägg har vi kommit upp i nu här! Tack för det stora engagemanget i flytvästfrågan! Självklart var inte målet med tråden för mig att de skulle leda till några nya lagar eller riktlinjer. Jag hoppas ändå att det ibland har lett till behövliga tankställare/omprövning över sin inställning till sitt fltytvästanvändande och inte bara ett rebelliskt nej och åberopande av frihet och självbestämmande.

Du blir inte finare i kanten hur många gånger du än skriver ordet kvinnor om du EN gång skriver ordet kärring och menar någonting negativt med det MaxSchmeling ! Tiderna förändras och en del hänger inte med! Det är ungefär lika korkat som att fortsätta och envisas med att kalla en chokladboll för negerboll: Låt mörkhyad person själva få bestämma om det är okay eller inte. Jag vet att det i alla fall är en av deras föreningar som har sagt ifrån! Ska inte det räcka för att börja säga chokladboll istället?

Måste icke manligt beteende enligt dig kallas för kärringfasoner MaxSchmeling? Då kränker du både mig och de eventuella kvinnor som läser detta. Kan du inte lära dig att uttrycka dig lite hövligare? Jag tycker faktiskt att du uttryckt dig på ett sätt som inte direkt uppmuntrar till ett mera kvinnligt vänligt tänkande.

Härligt att höra! Det där med förtöjer kan man ju se på två sätt: Styr hon in båten då ni förtöjer eller tar hon emot och förtöjer? Eftersom du tydligen lägger i ankaret, så skulle det kunna innebära att hon styr in mot en brygga/klippa. Eller är det när ni lägger er på svaj? Att styra in respektiva hoppa iland på en klippa kräver verkligen teamwork och är ett riskabelt moment.

Nu kanske jag pratar mot mitt eget "flytvästmissionerande", men Jonas Gardell berättade en sak som fick mig verkligen att ana hur stor drivkraften för frihet kan vara. Han berättade att han aldrig har varit med om så många som så öppet och ogenerat har stött på honom när han var som i Egypten. Det lustiga/märkliga är att där är homosexualitet förbjudet. Som sagt: Frihetsdriften är mycket stark! Men att den även kulle vara så stark när det gäller flytväst och cykelhjälm-användandet har jag trots allt rätt svårt att förstå

Härligt att du också trewq tror att att kvinnor skulle kunna införa lite nyttigt nytänkande i båtforumet och kanske även det organiserade båtlivet om de tog/fick ta lite mera plats: Jag tycker det är väldigt roligt att vår son har flera tjejkompisar som gillar att segla. I somras var han, hans flickvän och en gemensam tjejkompis till dem ute och seglade en vecka i Stockholms skärgård. Det blev väldigt lyckat och det är andra året nu som de ute och seglar tillsammans. Skönt också att de lämnar tillbaka båten i bra skick varje gång. De hjälpte även till med att rusta båten i somras, men har fortfarande mycket tekniskt att lära sig. Jag måste erkänna att det här med att bryta klassiska könsroller är inte lätt och kanske inte är nödvändigt att ändra på alla gånger. Ibland är det bättre att var och en gör de som de är bäst på ombord och kompletterar varandra istället. Min fru har varit fantastisk under alla år som vi har seglat och servat besättningen med mat under gång bl a många gånger samtidigt som jag eller någon annan har seglat. Det var verkligen härliga upplevelser när min fru läste högt bl a: God natt mister Tom, för barnen samtidigt som jag i svaga vindar slörade oss fram till Slandö kalv. Det var ett vanligt mål för oss på den tiden. Hur många gånger har inte min fru och jag pratat om att hon skulle behöva lära sig att lägga till/lätta och göra alla momenten? Trots att jag är rätt lugn, peppande och pedagogisk, så har det inte riktigt blivit av att hon har lärt sig. Men hon vet vad som skall göras om det blir skarpt läge. Hur har ni det med könsrollerna/arbetsfördelningen ombord? Tilläggas bör att vi har gjort ett deal: Jag tömmer portapottan så står hon för "rufflandet". Visst kan jag göra de sysslorna när jag är ute själv, men då blir det oftast enklare mat plus att jag får ont i ryggen när jag diskar. Då och då sitter min fru till rors när hon känner för det och seglar riktigt bra. Men när det är plattläns eller grym bidevind så får jag ta över rodret. Jag har haft den stora förmånen att lyckas få min fru som var total landkrabba innan vi träffades att segla med mig/familjen/vänner i trettio år nu. Den som ruttnar först får bestämma, har vi alltid FÖRSÖKT ha som motto. Jag måste erkänna att jag har blivit allt bättre på det. Min fru följer inte med och seglar lika mycket de senaste åren. Vi behöver lite oftare göra olika saker nuoch det behövs luft i äktenskapet, precis som när man seglar

Helt otroligt! Redan i första kommentaren i denna lite annorlunda tråd så skrivs det kärring mm och tonen blir aggressiv! Skulle den som tänker/uttrycker sig så här känna sig välkommen och tycka att det råder en bra stämning här om han var en kvinna och läser detta? Glöm inte bort att alla människor på denna jord i alla tider föddes av en kvinna! Har ni glömt att vara tacksamma för det? Ibland så skäms jag faktiskt över att vara man, Respekt och skärpning bröder samt all heder till er som respekterar och behandlar kvinnor bra!! Kom inte med ursäkten att kärring kommer från ordet käring! Det uttrycks här och vid många andra sammanhang på ett sådant sätt att det har förlorat sin ursprungliga kärleksfulla innebörd anser jag.

Var är de? Hur många procent eller promille utgör de? Med tanke på att dumheter och fula påhopp kan förekomma så kanske det inte är så underligt att de inte syns eller inte är deltagande. Men nog skulle det väl vara berikande om flera kvinnor tog plats och deltog här i Bryggsnack? I den marinan där vi har båten liggande så är det en ganska utpräglad mansvärld tyvärr. Jargongen blir lätt lite väl macho/gubbig på marinor/båtklubbar där inga/få kvinnor syns eller tar plats. När man väl kastar loss så är det ju trots allt en och annan kvinna med ombord på båtarna. Suger barn, relationer, hem och jobb så mycket kraft från dem att de inte orkar engagera sig i detta? Eller är det "vi" som skrämmer bort dem? Går detta att förändra?

Tack firefish! Du kom med synnerligen tunga argument som jag verklig tycker håller! Vi människor kan nog hitta de mest märkliga argument för att försvara våra dåliga vanor så att man slipper att ändra sitt beteende. Ibland är det nog bra att försöka ställa sig lite utanför sig själv och fråga: Hur tänker jag nu? Håller verkligen mitt resonemang här?

Självklart håller jag med om att båtlivet inte är en extremsport i regel, men det lär säkert dö flera på sjön än vad det är bergsklättrare som störtar ned. Min familj inklusive jag var väldigt bekymrade och oroade i många år över att pappa inte ville ha flytväst på sig när han var ute själv i roddbåten och stod i båten o fiskade. Vi tjatade, argumenterade och tjatade! Då han var runt 60år, så började han äntligen använda flytväst till allas vår glädje och lättnad! Visst var vi nog alla medvetna om att skulle han ramla ur roddbåten, så skulle han förmodligen inte lyckas att ta sig ombord igen. Frågan är om han skulle överleva att simma iland med flytväst eftersom det var en bit. Men om han drunknade så skulle han dö, när han gjorde det som han tyckte allra bäst om och förhoppningsvis skulle vi ha kunnat få ta farväl av honom på bårhuset eller gå till hans grav och sörja. Några år efter att pappa började att använda flytväst, så hittade jag en fantastisk smart sak som ssrs sålde på båtmässan.i älvsjö! Det var ett fotsteg i plast som man trädde på en åra och med hjälp av den så skulle man kunna ta sig ombord igen. Otroligt smart grej! Den sitter kvar på årorna i roddbåten än idag Varje år brukar jag simma en del med seglarvästen. Det går alldeles utmärkt och åker inte upp så mycket om jag knutit och spänt den ordentligt. Jag orkar mycket mera o jag simmar ryggsim och det går alldeles utmärkt att slappna av på rygg med utsträckta armar och bara ligga och flyta.Vi seglar i regel i Mälaren och i Stockholms skärgård plus gillar inte för mycket vågor. Jag känner mycket väl till seglarvästarnas brister, men så här mycket är jag/vi beredda att gå för att vara rädda om våra liv när vi är ute till sjöss.

Men, hur kommer det sig att de nordiska länderna har gått om oss när det gäller sjösäkerhetsfrämjande åtgärder? Läs gärna: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6205129 Kan verkligen Svenska Livräddningssälskapet ha fel i det här fallet? Ska vi skrota alla kollektiva handlingar/organisationer där man värnar om människor? Börjar inte detta enorma individuella frihetsbehov i Sverige göra båtfolket både väldigt ensamma och utsatta helt i onödan?

Det där var bra många år sedan nu trewq:! Tänk att det satte sådana spår, eller är det en efterkonstruktion precis som Staffans Westerbergs barnprogram som påstod förstörde en hel barngeneration? Tilläggas bör kanske att jag gillade inte hans program. Det fanns andra att titta på så det gjorde inte så mycket.Jag skulle definitivt inte skylla mitt beteende eller ställningstagande till sjöss på något program eller kampanj. Däremot så gillade jag den kampanjen som du pratade om och tyckte att de som gjorde den hade väldigt härliga röster. Men..Det är ju väldigt svårt att slå in en dörr som redan är öppen. Hoppas att den kampanjen liksom den de hade om att lyssna på sjörapporten hade någon effekt på en del i all fall. Tyvärr är nog individualismens tid är här och en kollektiv omtanke helt passè : Vi får väl se om det vänder någon gång. Nu pratar jag inte politik utan bara omtanke och uppmaning till bättre sjösäkerhetstänkande och mera upplysning. Går det? Är det acceptabelt?

Ok, men det är kanske dags att försöka bli lite seriösa igen: Den perfekta säkra tillvaron finns varken på gatorna, gång/cykelvägarna eller på vattnet. Människor gör som de gör och det har nog även barn listat ut. Samtidigt går det nog ändå inte komma ifrån att som vuxen så har vi en skyldighet att vara föredömen för alla barn. Tack Peter_K för ditt kloka inlägg och läs gärna länken som han bifogade! De flesta länderna i Norden har har nu gått om Sverige när det gäller sjösäkerhetstänkande. Här har ett kollektivt säkerhetstänkandet blivit fult och den personliga friheten skall försvaras till varje pris! För x antal år sedan var det en känd båtjournalist som skrev en väldigt bra artikel i antingen Båtliv eller tidningen Segling om hur illa ställt det var med flytvästanvändandet i båttidningarnas reportage och framför allt i reklambilderna. Här har man verkligen bevis på att det är marknadskrafterna som styr om personerna i båtarna skall ha flytväst på sig eller inte! Det finns knappt någon båttillverkning kvar i Sverige och vi utgör förmodligen bara en bråkdel av de tänkbara köparna som båttillverkarna vänder sig till. Annonsförsäljarna lär nog säg ja och amen och vågar nog inte väga ställa krav eller ha önskemål om att personerna i reklambilden bör ha flytväst på sig. Journalisten med det höga säkerhetstänkandet fick nog precis som jag nöja sig med att påpeka hur det stod till med detta, men lär inte kunna påverka utvecklingen. Jag tycker att det är bra sorglig att vi i Sverige, landet som rullbältet och förmodligen även Måsenvästarna och kollektivt säkerhestänkande kommer ifrån, har vänt säkerheten ryggen för att hylla friheten och kommersialismen i alla lägen. Heja våra nordiska grannländer som vågar tänka annorlunda!

Ja, han var väl också en betydande personlighet i berättelsen om Snövit, precis som alla de andra. Annars hade det ju inte blivit samma dynamik i berättelsen/dialogerna

Dessvärre har jag precis upptäckt att i Skärgårdsstiftelsens hemsida under fliken fältpersonal så finns det ytterligare en flytvästlös bild tagen förmodligen vid samma tillfälle. Jag har även sett en bild under fliken renhållning där en man jobbar i båten flytvästlös. Det finns också en bild på en lastad sopbåt, där det är väldigt svårt att bedöma om båten är nerlastad eller om sikten blir skymd eller inte. Jag fick ju positiv respons förra gången som jag påpekade dumheterna, så vi får väl se hur det blir den här gången. Vi är alla bara människor som gör både bra och dåliga saker. Men det är är nog bra för alla att revidera ibland och gå vidare i en lite annat spår. Det gäller nog både företag/organisationer och enskilda personer.