seglarfreaken

Mycket intressant Mackey! Tänk vad man/jag kan fastna i gamla tankebanor

Hmm... om det finns möjlighet för dig att få pålitliga vindprognoser och reva innan du lättar alternativt ligga på svaj/gå in i en skyddad vik så tror jag du kan kan satsa på enklaste tänkbara sättet att reva. Dessutom blir det billigast så. Kan du också göra någonting så att det blir lättare att släppa ned ledvagnen i lä så vore det bra.

På min bom har jag dubbla block i nocken och dubbla block parallellt med varandra på undersidan av bommen. Den ena är för ett uthal med utsläppt segel. Den andra är för när man seglar revat. Har man en segelbåt som tidigt kränger kraftigt när de börjar blåsa lite mera så är det nog bra. Men S30:an är underriggad, så där anser jag inte att det behövs. Jag tror det kan bli lite för meckigt att du ska kunna få till allt det här på din Seacat och dessutom kunna hantera det från sittbrunnen. Jag skulle föreslå att du testar ut ett bra revningssätt och alltid utför det då det inte blåser så mycket. Uthalstampen från revet kan du lösa på et väldigt enkelt sätt. En liten tamp genom öljeten runt det revad seglet och bommen. En annan lina/uthalstamp. från öljetten bakåt fastsatt någonstans vid bomnocken. Har du testat hur mycket mindre din båt kränger om du släpper ut ledvagnen till storskotet maximalt i lä? En del brukar faktiskt byta ut sin skotbänk/ledvagn och sätta dit en längre för att bättre kunna "lufta ut" storseglet i lä när båten kränger mycket.

Rätta mig om jag har fel, men ett lämpligt uthal måste väl även ha när man revat? Då måste det väl vara den öljetten som är längst akterut i raden som gäller som man får använda som skothorn. Ja tror tyvärr att det blir mycket svårt att själv reva och segla samtidigt i skarpt läge. Men vet man innan att hårdare vindar väntas så kan man ju förbereda sig väl och börja segla revat på en gång.Det är förmodligen lättare att slå ut ett rev än att reva i skarpt läge.

Ja, visst kan det uppstå svåra situationer när man segla själv och undrar om man ska ta ned eller reva. Den svåra situationen uppstod för mig sent på måndagskvällen/natten. Först hoppade travaren ur från rännan i bommen vid skothornet. Underliket är lösfotat,så skothornet for upp ett par decimeter. Jag lyckades få fram en tamp och straffade ned hornet mot bommen med den. Om jag står ut med att kryssa på Norra björkfjärden så kommer jag därefter in på en smalare led mot Långtarmen och Eldgarnsön. Där lugnar det säkert ned sig tänkte. jag. MORS!! Det ökade snarare och nu var det definitivt inte läge att rulla in eller ta ned. Om jag rullar in focken under kraftigt tryck eller mycket ryckande är risken stor att förliket hoppar ur förstaget. Det var bara till att härda ut och planera slagen väl. Det kändes väldigt skönt när jag rundade Eldgarnsön och kunde falla av till halvvind längs Svartsjölandet Har du en ledvagn på Seacaten så att du kan släppa ned storen i lä lite Raol? Då lutar hon lite mindre i alla fall. Någon gång under denna fräsiga kryss uppstod en liten L-reva i focken vilket jag upptäckte lite senare. Det var någon känd svensk havskappseglare (Gurra Krants?) som sa någon gång: - Upptäcker du en skada i seglet så ta ned det omedelbart! Skadan kommer garanterat att bli värre om du väljer att fortsätta och segla med det!

4-5 glas vin? Visst har man väl fått i sig mer än 0.2 promille då?

Okay! Toppstagen har nog i regel inte saggat något i lä under alla år som vi har seglat IF och S30. Men undervanten har vi nog inte haft riktig koll på och saggat en del till och från under åren. Bra att du varnade för löst ansatta toppvant på smala segelbåtar forgus31! Tack!

Du är så klok som så många andra är här på forumet Mackey! Det lutar åt att jag lägger ned det här projektet. Men först ser jag det som ett fyspass att åka kommunalt och släpa med mig seglen för konsultation hos Björns Segelvård. Det blåser för mycket idag för att ta ned focken och vika ihop den, så jag nöjer mig nog med att åka dit med bara genuan idag för konsultation.

Ni har så rätt tompelompe och lintott! Jag tog för en liten stund sedan kontakt med Björns Segelvård i Stockholm, som jag har mycket goda erfarenheter av. Tid verkar han ha också Han tror att skadan på focken inte är så komplicerad att laga och kan fixa det medans jag väntar. Vi pratade även om min gamla genua. Han trodde att den var av mylar, när jag beskrev den för honom. Jag har tagit ett par bilder, men lyckas inte bifoga dem. Förmodligen är det en inställning i forumet som jag har missat för att kunna göra det. Något för mig att jobba vidare på Om det är en mylargenua så är det ett skört material som lätt kan skadas. Han trodde även att förliket är för långt för den när man har furlex och förliket är troligtvis 0,5 mm för grov för att passa profilstaget. Den här har jag mätt till 5.0 mm. Om det är som han befarar lägger jag ned det här projektet eftersom det i så fall blir för sårbart och dyrt.

Visst sa jag att det var en lättvindsgenua. Men förutsätningarna för att använda den i lite hårdare vindar borde ha förändrats sedan jag köpte båten för xx antal år sedan. Den förra ägare hade en stor plåtrulle under fördäck och ingen förstagsprofil. Focken och den andra genuan hade pistolhakar. Det här seglet hade små plastband med tryckknappar som man satte fast den runt förstaget med. Självklart fattar jag också att med den konstruktionen så håller det bara att segla i svagare vindar. Men i och med att jag nu har Furlex och deras förstagsprofil så borde förutsättningarna ha förändrats. Frågan är bara om seglet kan förlora sin form vid hårdare vindar eller fladdra sönder slag under sådana förhållande. Men jag chansar ändå! Vad är alternativet? Att seglet får falla i källarens glömska i xx antal år till? Skulle jag verkligen få något om jag försökte sälja seglet? Det är väl inte många som vill fästa sin genua runt förstaget med tryckknappar? MEN blir jag tvungen att lämna in seglet för att få ett passande förlik kommer jag givetvis fråga segelmakaren om det verkligen är värt det. Vi vill inte hålla på att byta försegel så fort viden ökar lite.

Känner mig lite kluven. Tid och pengar är bristvaror för oss nu samtidigt så kan ju snålheten ibland bedra visheten. Parallellt med det här så undersöker jag nu möjligheten att damma av en fin gammal genua som jag skriver om i en annan tråd.

Jag kan inte riktigt förstå att det verkligen är en lättvindsgenua. Materialet känns ju styvt, så jag begriper inte riktig varför den inte skulle kunna klara av lite hårdare vindar. Den har legat oanvänd i källaren i över 10 år nu så jag/vi har inte mycket att förlora på at pröva det här. Hoppas innerligt bara att seglets anpassningen till förstaget inte blir så komplicerat och dyrt. Seglet är säkert 15-20 år gammalt och förmodligen riktigt modernt på sin tid. Då var det nog betydligt mer ovanligt att man hade seglet på rulle och förstagsprofil, så nya möjligheter har ju öppnat sig här. Hoppas att seglet inte tappar formen, men jag har ju som skrivet inte mycket att förlora. Att rulla förseglet borde väl även slita mindre på den än att vika det. Jag kan mycket väl tänka mig att det här materialet är mer känsligt för solljus. Hoppas att försegelkapellet skyddar det tillräckligt.

Jag är imponerad av din entusiasm, kreativitet och viljan att utveckla dig som seglare så snabbt Raol! Eftersom du även cyklat mycket och är van med att köra hårt fysiskt så kanske även vindsurfing skulle kunna vara något för dig. Då pratar jag inte om modern vindsurfing där man surfar fram och tillbaka vid en strand och eventuellt hoppar på en och annan våg utan klassisk brädsegling dvs fullängdsbräda med centerbord. Fördelen med en gammal fullängdsbräda eller varför inte en modern Cona fullängdsbräda är att du kan "brädsegla" dig fram även i motvind och då det bara blåser en svag bris. Du kan ha vindsurfingbrädan på släp efter din segelbåt, spänna masten runt ett av sidostagen. Bommen är lite mer svårplacerad eftersom du lär väl inte ha tillräckligt stort skarndäck och kanske även saknar mantåg. Men placeringen av den skulle nog gå att lösa med lite kreativitet.: Spänna fast den på brädans översida med spännband kanske? Här radar jag nu upp möjligheter som skulle kunna öppna sig för dig om du börjar att brädsegla/vindsurfa: Du kan även använda vindsurfingbrädan som en jolle för att t ex lägga ut ett extra ankare med. Fyspass och även möjligheten att träna upp din balans på! Den snabbaste växande trenden inom brädsporter är S.U.P. Stand up paddling. Det har redan utvecklats till en materialsport, men då missar man det här med att vindsurfa. Själv så lyckades jag få tag på en gammal komplett Dufour Wing på Blocket för under tusenlappen. Den fungerar alldeles utmärkt att både vindsurfa och att "supa" på Se till att du har en extra lång enkelpaddel bara. Antingen kan du köpa en specialpaddel för 1000.- och uppåt eller så köper du en Canadensarpaddel på Biltema och förlänger den. Brädseglingen skulle verkligen kunna hjälpa dig att förstå segling ,rigg och skotinställningen; fallgirighet respektive lovgirighet som du sedan kan ha nytta av när du seglar. Jag har lärt VÄLDIGT många att vindsurfa så har du vägarna förbi Stockholm i sommar så skulle jag säkert kunna lära dig det. Med vänliga hälsningar Seglarfreaken

På moderna vindsurfingsegel med genomgående lattor har man ibland en vridbar plastklyka som formar sig delvis runt masten. i den plastklykan sätts lattan in och tillsammans skapar de en bra profil på seglet. Inom vindsurfing kallas den plastklykan för Cambers. Det är mycket möjligt att man kan använda samma teknik och kallar det för samma sak inom modern segling.

Hej! Trots att jag har seglat under så många år så är jag så dåligt insatt i riggtrim. På Hobie 16 som jag seglar lite då och då vet jag att sidostagen ska vara löst ansatta så där saggar det alltid rejält i lä. Jag förmodar att det ska vara så beroende på att det är en profilmast som skall kunna vrida på sig vid varje slag, gipp och ändring av ledvagn och skot. Det är ju helt andra förutsättningar och behov än på konventionellt riggade båtar med eller utan spridare. Men hur är det då med riggspännigen på en spridarförsedd båt typ S30? Ska jag spänna stagen så hårt att de aldrig saggar i lä ens under en hård kryss?

I regel har vi alltid seglat helt utrullat. Men nu tänkte vi göra i ordning en mycket fräsch lättvindgenua i något modernare plastliknande material och anpassa den till förstagsprofilen. Egentligen hade vi tänkt att bara ha den som ett reservsegel, men fungerar det bra att segla den delvis inrullad kanske vi kan börja använda den permanent. Det här är en genua. Den typen av försegel som vi alltid tidigare har använt har alltid varit en fock.

Tack Mackey! Det stärker mina teorier och tär inte heller på kontot

Hej! I går när jag kryssade som värst uppstod troligtvis en L-formad reva ca 2 meter upp i focken. Revan är ca 1 dm lång och 6 cm bred . Den har uppkommit ca 4 cm från akterliket. Kan jag laga skadan med kraftig segeltape eller bör jag lämna in den till en segelmakare? Är inte så händig själv för att sy. Focken är ett dacronsegel.

Hej! I går när det blåste som mest hoppade travarenur likrännan vid skothornet och har även förstört den rännan. Behöver man verkligen ha en travare där? Har för mig att man å moderna segelbåtar har någon form av band där istället. När detta hände band jag en stark tamp genom hornet och runt bommen. På så vis yckade jag tajta till nästan lika bra som när jag hade en travare där. Nu gjorde jag den här provisoriska lagningen under gång, men räknar med hoppas kunna tajta till skothornet /bommen bättre vid ett lugnare tillfälle. Tror ni detta kan vara en lösning?

Kan det vara kraföverföringen till propellern som kärvar? Vet ej om det är drev eller axel.

Hej! Jag efterlyser någon instruktionsfilm som visar hur man backar in med en motorbåt mellan y-bommar! Jag har en ny granne på samma brygga som är nybliven båtägare och har stora problem med att backa in sin båt mellan Y-bommarna. Båten är en liten sportbåt med drev och däcket är lite svårt att gå på, så jag förstår att de vill backa in med båten. De är helt aningslösa och förstår inte varför båten inte går åt det hållet som de vill. Det har även hänt att de berättat att de tror att det är något fel på styrningen. Men det positiva är att vi har bra kontakt med varandra och att de är ödmjuka. Nu är ju jag en renodlad seglare och har ingen erfarenhet att backa med motorbåtar förutom med gummibåtar, men även det har jag ju märkt är en konst. När jag gör det backar jag på känsla och pendlar med blicken ofta föröver och akteröver för att hela tiden se vart gummibåten är på väg och dess nuvarande position.. När den inte alls går dit jag vill så brukar jag köra lite framåt en bit för att styra upp för att därefter fortsätta att backa. Jag upplever mig mycket som en teoretiker i ämnet, men försöker ändå berätta och lära ut att de behöver ha koll på varifrån vinden kommer, vart den vill "styra" båten och planera manövern därefter. Även propellerns rotationsriktning påverkar vet jag, men inte åt vilket håll den gör det. Detta har jag även pratat om med en annan motorbåtsgranne vid bryggan som också lätt får problem när han backar in sin fina och stora motorbåt. Trots att han har dubbla motorer och bogpropellrar både fram och bak får han det svårt ibland när han ska backa in mellan sina Y-bommar. Även han är en nybliven motorbåtsägare med liten erfarenhet. Jag kan mycket väl förstå att hans stora motorbåt lätt kan gå åt ett annat håll än vad han hade tänkt sig när han backar i och med stor tyngd bak, liten tyngd fram, liten våt yta i vattnet och mycket vindfång i både skrov och överbyggnad. Visst borde det finnas några bra instruktionsfilmer/länkar på nätet där man lär ut hur man backar in sin motorbåt på ett bra sätt? Förmodligen finns det motorbåtskurser att gå på inom bildningsförbunden/företagen men jag tror inte att mina båtgrannar är intresserade. Gå en kurs måste man själv vilja göra eller eventuellt efter påtryckning från sina nära och kära. Nu har ju den här förtöjningstrenden, att backa in, även kommit till Sverige och det är nog inte så konstigt egentligen eftersom de flesta moderna motorbåtar och segelbåtar idag är betydligt lättare att gå ombord på/kliva av från just aktern.

oj oj oj Visar det sig att vi måste köpa nytt förbrukningsbatteri också så spräcker vi 20000-kronorsbudgeten för nya värmaren inkl tillbehör mm med råge! Jag var i alla fall smart och köpte slangklämmorna på Biltema för varmluftslangarna. På Erlandssons tog de 50.- styck för dem. Kommer inte ihåg priset på Biltema men har för mig att de var ungefär 60% billigare Kan inte riktigt se storleksskillnaderna på batterierna framför mig, men de här upplever jag som at de är mera långsmala. Är de även lägre? Batteriutrymmet på S30 verkar var helt konstruerat för den klassiska storleken på bilbatterier. Har svårt att se framför mig hur det ska rymma några längre varianter, men gärna lägre :9

Tack för kloka svar! Inte visste jag att Modernum fortfarande var ett märke på batteriladdare som existerade. Jag ska kolla vad den heter när jag kommer till båten. Det enda som jag är säker på är att den är ca 25 cm lång, ca 10-15 cm bred ca 6-10 cm hög. Plåthöljet är rött. Den har en svart front med två stora röda knappar för 6 respektive 12 volt och en liten mätare på ena sidan som jag har för mig är graderad från 0-7. Det borde väl rimligtvis vara så att mätaren står på noll när man startar den och att den stiger när den laddar. Men hur mycket ska den stiga till när batteriet är fulladdat? Jag har en gammal gul voltmätare som jag förmodligen köpte på Claes Olson för många år sedan. Den kan komma väl till pass nu! Visst borde jag kunna se i praktiken hur mycket solcellen ger genom att hänga över en badhandduk och mäta batteriet när den är förtäckt respektive ren mot solen? Ska även kolla grovleken på kablarna till värmaren i morgon. Är det stålborste som man rengör polerna med eller finns det något annat sätt? Det är rätt trångt runt batteriet och jag är rädd för att skada kablar och kontakter när jag visar runt där. Kan 5-56 och en trasa fungera lika bra? Hoppas att batteriet fortfarande är mottaglig för laddström. Har hört gott om Biltemas Batterier! Stämmer det ryktet?

Hej! Nu har jag installerat en ny Wallas 30Dt dieselvärmare. Det visade sig att kraften i försörjningsbatteriet (Banner 75 ah ca 4-5 år gammalt) inte riktigt kunde leverera tillräckligt mycket ström så att värmen orkade ge maximal effekt. Det kom jag fram till eftersom den gav betydligt bättre värme när jag startade båtens (S30) dieselmotor trots att jag enbart lät den gå på tomgång. Det här är de saker som drivs med förbrukningsbatteriet: Inomhuslamporna och lanternorna. Alla med led-lampor Gps-plotern Utatagström för att ladda mobiler som vi använder då och då med cigg-sladd Kompressordrivet kylskåp Isotherm Batterierna laddas upp med båtens motor som är en Yanmar 30 Ym ca 7 år gammal med en mycket bra och kraftdull generator plus en 80 watt solcell med bateriregulator. Batterierna är seriekopplade till varandra när det gäller laddning. (från motorn förmodar jag). Jag får nog erkänna att jag lite väl mycket har litat på att solcellen och motorn alltid har levererat laddström till förbrukningsbatteriet utan att jag har kollat upp att det verkligen har gjort det. Det visade sig att den inte har gjort det en tid eftersom en av sladdarna från laddregulatorn hade lossnat och indikeringsdioden inte lös. Jag tror inte att vi har laddat batterierna separat någon gång under de 13 år som vi har haft båten. Däremot har vi bytt både motor- och försörjningsbattererna minst en gång. Nu till mina frågor: 1. Kan en ca 25 år gammal Modernumladdare ladda upp batteriet fullt? Hur lång tid tar det i så fall? Vad ska mätaren på laddaren stå när den ha laddat klart? Behöver jag verkligen köpa en ny laddare? Det känns som om det har dragit iväg tillräckligt med pengar nu i samband med värmarbytet. 2. Blir laddningen mera effektiv om jag tar bort pol-skorna från batteret? 3.Den ena pol-skon är mer gjord för att ha flera sladdar kopplade till sig vilket inte den andra har. Förlorar man ström då eller blir det sämre kontakt om jag inte har en speciell pol-sko? Jag känner igen "Wallas-syndromet" från den tiden då vi hade en If och behöver nu se över kopplingar och laddandet så att batteret kan ge tillräckligt med kraft. Hopas innerligt att vi kan fortsätta med att segla länge utan att behöva ha landström som vi så sällan har behövt under alla år!

Det här är en läsning sm jag tycker alla fritidsbåtskeppare borde läsa och ta till sig. Jag kan inte begripa hur man kan få för sig att fartyg någonsin ska väja för fritidsbåtar oavsett vilka vatten som man är ute på! Visserligen kan man undvika kollision genom att minska farten. Men frågan om den manövern blir lika tydlig? Varför utmana ödet och skapa oro istället för ro till sjöss? Hur svårt kan det vara för en fritidsbåt att ändra kurs oavsett om man seglar eller inte? Tänk vad olika man kan tolka en text/berättelse. Här får du en alternativ tolkning. Båda är nog så relevanta kan jag tycka. Själv tänker jag att det är något som alla säkerhetsansvariga inom färjerederierna bör läsa. Jag menar, en arbetsplatsolycka med personskador pga av bristfälligt sjösurrad last?! Brrrr, jag vill inte vara arbetsmiljöansvarig på det företaget och försöka förklara det för facket... Dessutom så är det lite goddag yxskaft i den här tråden eftersom den handlar om en olycka mellan två yrkesfartyg där inget av dom tycks ha sett det andra. Men om vi ska kapa tråden till att berätta helt orelaterade historier från livet till sjöss så är ju det nog så underhållande och jag är säker på att vi kan berätta skepparhistorier för varandra i nästan all oändlighet... :-) Men Max, du har blivit väldigt tyst. Hur går det med svaren på frågorna? Du har ju varit inloggad idag... :-) Edit: Stafvel Men faller det inte lite på sin orimlighet att man sjöstuvar allt på ett passagerarfartyg? Eller är det inredarna, kaptenen, personalen och skyddsombudet som har glömt att det fortfarande handlar om en båt/fartyg som faktiskt KAN kränga till? Skulle man hinna servera passagerarna lika effektivt om allt var sjöstuvat? Skulle passagerarna ha överseende med den extra tid som detta förmodligen skulle innebära? Är det verkligen tänkt att dessa stora fartyg hastigt ska behöva gira till för att undvika kollision med fritidsbåtar? Jag hörde vid något tillfälle en kapten på ett sådant här fartyg säga: - Jag väjer inte för fritidsbåtar, men larmar direkt om jag kör på någon!