seglarfreaken

I sjöräddningssällskapets tidning Trossen har det i varje nummer människor som berättar hur de har överlevt drunkningstillbud som kunde ha slutat riktigt illa! Bland annat var det en man som ramlade ur sin segelbåt under en grabbsegling vilket blev ett riktigt trauma. Jag har för mig att han hade någon form av flytväst på sig. Drunkningstillbud kan ske från alla typer av fritidsbåtar och så sker det också. Det är inte bara kissande män som ramlar i.

Om man ändå ska dö till sjöss är det väl bäst att se till att anhöriga i alla fall får en kropp/grav att gå till. Den närmaste anhöriga drabbas hårdare initialt ekonomiskt då man inte hittat någon kropp.

I senaste numret av sjöräddningssällskapets tidning Trossen skriver de mycket om varför framför allt medelålders män är överrepresenterade vid drunkningsolyckor. Mycket bra artiklar där även forskning och statistik redovisas. Ett klassiskt drunkningstillbud skrivs det även om där en medelålders man ramlar i vattnet från sin lilla båt på Trälhavet. Vad är det för fel på alla dessa karlar (framför allt) som inte använder flytväst? Använder du det? Har du något vettigt argument som håller för att inte använda flytväst? Visste ni att utöver sorgen så drabbas anhöriga hårdare ekonomiskt initialt eftersom kroppen saknas? Är den flytvästlösa friheten värd det?

Jag tyckte att jag hade ett tillräckligt fräsch zinkanod förra året som inte var så anfrätt så jag nöjde mig med att bara slipa till kontaktytorna. Nu ser jag att jag har fått "korrosionsbubblor" på det tio år gamla drevet som vi inte hade förut. I senaste numret av tidningen På Kryss skriver de faktiskt om att man bör byta zinkanoder hellre ofta än sällan. Hur ofta byter ni? Jag har hört att de galvaniska strömmarna ökar? /uppstår runt båten ökar då man använder landström till och från vilket vi som så många andra använder allt mer. Stämmer det att att de galvaniska strömmarna ökar korrosionen? Hur ofta byter ni zinkanoderna?

Brukar du slacka på skotet/skoten då du seglar andra bogar än bidevind Raol? Hur brukar ni andra göra?

Hoppas att inte ts. tycker att jag vidgar ämnet för mycket nu med den här filmen om rigg och segeltrim. Det är bland den bästa och informativa om detta som jag har sett

Ja, jag håller med dig Peter K även fast krumma masten inte är min starka och mest inkännande sida. På den fronten har grabben gått om mig Men vad säger du Peter_K: Har skotningen av av denna båt också betydelse i frågan?

För att riktigt kunna förstå vilken stor betydelse rätt skotning har på de olika bogarna förslår jag att du gör följande experiment: Skota maximalt med storseglet och ligg på läns utan att gippa. Då kommer du märka att din båt känns nästan helt död (kan användas då man vill reducera farten på t ex läns o slör). Lova till halvvind. Förmodligen kommer din båt att kränga till lite nu samt även behålla en viss krängning. Hon kommer kännas lite mera levande nu, men hon har faktiskt en större potential än så. Lova till bidevind/kryssbog nu. Hon kommer kränga till ännu mer samtigt som du snart kommer känna igen den riktigt goa farten. Om du gör den här manövern snabbt så kommer hon kränga till obehagligt, du kanske till och med kommer förlora styrförmågan en del/en kort stund. Farten kommer inte vara hög eftersom du har strypt vinden på "styrvindarna" eftersom du inte har släppt in den framåtdrivande kraften som antingen kom akterifrån eller från sidan Sammanfattningsvis: Slacka alltid så mycket på skoten du kan utan att seglen fladdrar på den den kursen du vill hålla. Då ökar du den framåtdrivande kraften , samt kan även reducera krängningsvinkeln lite.

Vad säger du om att vara mera vaken kanske till och med slacka preventivt med storskotet Raol? Visst är det bra att kunna reva lätt framför allt en så vild båt som du verkar ha, men börja helst först med att vara lika vaken på storskotet som t ex en Laser-seglare.

Med vinden kommer man alltid, samt en riktig seglare klagar aldrig på vinden. Hen lär sig att segla: Med den sista sanningen skulle jag vilja tillägga: Anpassar sig och båten. Jag tycker det är häftigt med Raol som verkligen frågar och vill utveckla sin seglingsteknik och båt! Oavsett om man seglat länge eller är relativ rookie på segling så kan man ju njuta av segling och ibland kanske nästan aldrig tänker på vad det är som påverkar seglingen och om det behöver vara så som det är just då. Med stolthet och för stor förnöjsamhet så utvecklar man nog inte sin seglingsteknik. Var och en bestämmer sin egen seglingsribba som man vill lägga sig på. Men börjar man klaga på vinden då det varken är kuling eller stiltje så kanske det är dags att lära sig mera vilket Raol visar tydligt här att han vill Jag gör vågen för Raol ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag tycker Peter K:s inlägg och förklaringar i den här tråden har varit väldigt bra. Om jag har fattat det rätt Raol så har du en Dominant vilket är en segelbåt med 7/8-dels rigg och har ett ganska stort storsegel. Mitt råd är att tänk mera på komforten/manöverfömågan än om storseglet skulle skava på spridaren. Vad är mest kostsamt/obehagligt att kränga till kraftigt, skära upp kraftigt och tappa styrförmågan en kort stund samt till och med riskera att segla på grund än att släppa ut rejält på storseglet? Segla hellre med segla med lite fladder i buken, och segelskav mot spridaren: DÅ förbättrar du förutsättningarna väsentligt att kunna segla utan att din segelbåt plötsligt skär upp uppstår brutal krängning vid ett vindvrid eller kursändring. Lägg därtill att vindriktningarna kan ju ofta variera när man passerar klippiga höga öar så där är det extra viktigt att vara med på storskotet. Om du i sådana lägen även seglar med utsläppt ledvagn så kommer risken för kraftig och plötslig krängning att minska ytterligare. Alltid ha sjöstuvat inne i ruffen för att minska risken att grejer far omkring är ju också väldigt bra. Jag som fd jolleseglare har många gånger förundrats över hur få kölbåtsseglare det verkar vara som slackar på skotet/skoten när de inte seglar maximal bidevind längre. Är det på grund av lättja, okunskap eller rädd att storseglet skall skavas sönder mot spridarna? Jag slackar alltid på både storseglet och focken så fort jag inte seglar maximal bidevind längre. Spridarna har aldrig skavt hål på något av våra storsegel under alla dessa år som vi seglat! Det är viktigare att slacka på storseglet i sådana lägen så länge du inte har en väldigt stor genua som påverkar krängningen mycket. Ju mer du slackar på både storseglet och förseglet utan att det bubblar desto mindre kränger segelbåten och farten ökar. Så gott seglarfolk: Var vaken på skoten, och segelsättningen så kan seglingen bli både bekvämare och snabbare. Självklart så får man ju slösegla om man vill, men det är ju nyttigt att röra på armar och kropp då och då har jag hört

Hej! Jag har en kompis vars segelbåt välte på land på grund av att båtgrannen hade surrat sin pressenning i stöttorna o den välte i blåsten på min kompis segelbåt.De var tvugna att masta av min kompis båt och masten fick även några mindre skador. Ska försäkringsbolaget stå för påmastningen eller ska han göra det själv? Masten är ca sju meter lång.

Hur har båtlivet 2016 varit och har ni några förväntningar inför 2017:s? På grund av lite olika omständigheter så blev det inte så mycket gemensamma seglingar med min kära hustru, men det kommer bli bättre läge för det 2017. Det är inte läge för några planer på längre seglingar eftersom jag är arbetssökande och behöver vara tillgänglig. 2016 hade jag fantastiska soloseglingar med en Hobie 16 och vågat stå på mycket mera än tidigare samt vara ytterst allert med storskotet. Ska jag våga hänga i trapets o segla själv 2017? Möjligtvis med grabben i en följebåt som assist. Ett mål 2017 ?! Har även haft riktigt läckra hobie-seglingar tiilsammans med riktiga rookies som njöt och tjöt Det har blåst riktigt bra i Mälaren /Stockholmstrakten denna säsong. ibland till och med lte väl mycket! Det mest konkreta och förväntansfulla inför båtsäsongen 2017 blir att få segla med den nya kryssfocken som vi har beställt till vår S 30:a. Hur mycket högre kommer vi kunna kryssa? Låt läsa era summeringar och förväntningar av båtlivet 2016/2017 Gott slut o gott nytt båtår på er!

Ohoj! Jag har en S30 segelbåt med en Yanmar 3ym20, ett 75 ampere startbatteri som är sammankopplat med ett 105 ampere förbrukningsbatteri. Dessutom har vi en 45 watt solcell m regulator. Den här utrustningen har vi haft några år nu, men nu verkar det både som att förbrukningsbatteriet inte får någon laddning då vi går för motor samt att förbrukningsbatteriet tappar kräm lite väl fort trots att batteriet är nytt för säsongen. I år har jag monterat en voltmätare till vardera batteriet så att det blir lättare att hålla koll på voltläget. Nu till mina frågor: !. Kan voltmätarna dra så mycket ström att den ena tar så mycket ström att volten går ned på förbrukningsbatteriet? Mätaren är kopplad permanent till batteriet utan någon strömbrytare. Så är det även med voltmätaren till motorbatteriet. 2. Vad jag kan se finns det bara en mycket kraftig minuskabel mellan batterierna nu, MEN jag har för mig att det tidigare även fanns en tunn pluskabel mellan.Ska det vara så? 3. Relativt nära motorn finns en regulator som skall reglera strömmen till motorbatteriet. Det verkar den klara av utmärkt eftersom vi aldrig har tappat kraft i motorbatteriet.. Kan den även leverera/reglera strömmen till förbrukningsbatteriet om vi kopplar kablar till den? Hur skall den i så fall kopplas?

Någon trolltråd tror jag inte att detta är. Möjligtvis en lite ungdomlig aningslöshet som kanske fått sina vanor från dataspelsåren då man bara tryckte på en knapp och startade där man slutade. Men tyvärr så fungerar oftast inte båtlivet så. Den har en bra mycket mindre glamorös vardag med omvårdnad, mekande och förberedelser så att allt kommer att fungera när man väl kastar loss till slut. Men är den nya generationen båtmänniskor beredda att hantera även den biten? Båtpooler har nu dykt upp där man istället för att äga sin båt går med i en båtpool och bokar och betalar för x antal veckor och dagar som man vill vara ute. Företaget tar hand om skötseln av båten. Det finns bland annat en båtpool i Saltsjö duvnäs. Självklart är det bra med positivt tänkande, ha visioner och även våga satsa på ett köpa en begagnad båt fast man inte har så mycket erfarenhet av båtlivet. Men tyvärr så finns det en och annan båtdröm som somnar in lite här och var både på land och i vattnet och blir allt mer orealistisk att förverkliga. Ja, det gäller att tänka sig för! Det är ju faktiskt ingen dum ide` att ha en utombordare som reservmotor. Frågan är bara hur båten går att manövrera då och hur sjöegenskaperna blir om det blåser upp och börjar gå vågor. Det har ju blivit rätt vanligt att man använder små motorer på motorbåtar då man trollingfiskar när det inte blåser.. Jag önskar dig lycka till med båtlivet BlueLub hur som helst Seglarfreaken

Köper man en äldre begagnad båt så tror jag förhoppningsvis att de flesta tar med i beräkningarna att man både kommer få behöva investera i tid och pengar förr eller senare för att få den att fungera. För en del är ju även mer än halva nöjet att meka. Jag tycker det vekar som att BlueLub går in med en bra inställning när han både insett och berättar att han inte kan något om båtar, men ändå satsar på detta. Det är betydligt värre att inbillda sig att man är världsbäst och har orealistiska förväntningar. Learning by doin kan ju både vara bra och kul om man har rätt inställning.

Varför bildar bensinångor i motorrummet? är det inte så att avgaserna tar med sig ångorna och resten ska vara i tanken? eller menar du att det ångas från bensinslangar mm? Mycket bra info! Tackar! Läckor pga slangar och anslutningar i dåligt skick eller trasig bränslepump... Rätta mig om jag har fel, men visst är risken störst att det finns bensinångor i motorutrymmet precis efter att man har tankat? Finns den risken även om allting är i bra skick? Jag vet att att för xx antal år sedan utförde ägaren till Loopen marin en hjälteinsats i samband med en dramatisk brand som uppstod då en småbarnsfamilj skulle köra iväg efter att de hade tankat. Jag har för mig att sjösäkerhetsrådet har tidigare haft informationsblad där man påpekat hur viktigt det är att ha koll på motorrumsfläkten och att ha kört den innan man startar/tankar. Ska man alltid göra det?

Det är tydligt att det finns mycket kunskaper och erfarenheter i den här gruppen. Får jag som en seglartok även påpeka att motorrumsfläkten bör du ha örnkoll på samt även elkablar o kontakter bränsleslangen i motorutrymmet! Varje år händer en och annan båtbrand/explosion efter att man har tankat en båt med bensindriven inombordare. Detta på grund av att det funnits bensinångor kvar som antänts i motorutrymmet.

Jag vill inte förstöra er vision, men ge en lite realistisk bild över vad som kan hända då ni ute så länge plus är oerfarna hillbily6. Inblåsta någonstans och blir tvungna att byta naturhamn när som helst. Sånt händer även i stockhoms skärgård. Kommer batteriet/batterierna att räcka för värmaren, kylskåp, belysning,mobilladdning o ev gps? Tyvärr så har dessa krav på komfort som de flesta av oss har idag inneburit att vi rätt ofta blir tvingade att lägga oss i gästhamnar för att ladda batterierna. Skulle ni dessutom ha otur att vara ute en tid då det inte är så mycket solsken så får ni mindre laddning till batterierna. Ja, vi lever i en modern tid som kräver energi. Eller så bestämmer man sig för att leva extra spartanskt och energisnålt när man är ute. Lycka till och mycket kul ide`hillbilly6!

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/482152?programid=4453 Ser ni parallellen? Finns det någon sådan? Jag tror faktiskt det! Om man erbjuds/erbjuder sig själv ett bättre alternativ så tror jag att det är lättare att välja något som är mindre destruktivt. Om jag/vi nu lägger all fokus på varför det ser ut som det gör och varför inte båtfolket/människor tar ett större miljöansvar så är jag rätt säker på att man måste se till att hela kedjan med återvinningsmöjligheter måste fungera både i den marina miljön och ute i samhället. Jag har hört både hantverkare, småföretagare och privatpersoner beklaga sig över att det är alldeles för begränsade öppettider på återvinningscentraler! Tid är pengar för de flesta vilket vi nog bara måste lära oss att rätta oss efter även i det här fallet. Därför förslår jag att lobba så mycket som möjligt för att få återvinningscentralerna att förbättra sina öppettider rejält och lobba för att de ansvariga på båtklubbar och marinor gör allt vad de kan så att det blir lättare för båtfolket att ta miljöansvar. Finns inte möjligheten att tömma portapottor på ett bra sätt/ställe så borde man rimligtvis erbjudas en bättre lösning. Det här är bara ett av flera exempel hur man skulle kunna göra det lättare att ta miljöansvar och få det trevligare i vår marina hemmiljö. En vask/uteplats där man kan tvätta penslar skulle också säkert kunna vara en bra investering som minskar griseriet i handfaten.

Man kan inte bara skylla på "miljögrisarna"! Öppettiderna på återvinningscentralerna är bedrövliga!

Ja nog känner jag igen det du beskriver allt George_ohm! Båtlivet speglar samhällsutvecklingen och så här kan det även vara på marinor. Även på små båtklubbar så kan det fortfarande blundas rejält för att ta miljöansvar! Jag känner till en liten båtklubb där pissoaren är inne i ett skjul och har ett rakt rör ner där man bara släpper ned det i vattnet! Undrar om några kvinnor existerar /har någon talan i den båtklubben? Som jag ser det så behövs det både få finnas möjlighet att göra miljörätt och modiga styrelser, , klubbmedlemmar, hamnkaptener och anställda som vågar säga till när folk inte sköter sig. Men vågar de verkligen göra det? Skulle de kunna råka illa ut då? Existerar det miljöovänlig svågerpolitik? VILL de verkligen ta tag i miljöfrågorna? Där vi har vår båt har man installerat bevakningskameror i milöstationen men det har ingen sim helst effekt. VEM ska kolla upp och styra up päven då miljögrisandet förhoppningsvis fastnat på film och personerna är identifierbara?

Ja tyvärr så tror jag nog att dina farhågor var de flesta tömmer sina portapottor stämmer rätt bra tompelompe. Så det är nog den största anledningen till att tömningsmöjligheterna är så dåliga. I vilken ända ska man börja för att förändra det? PRATA av om det kanske?

Jag har hört att avfallsdelen kan implodera/uppstå läckage om slangen/adaptern är för stor. Iprincip kanman väl säga att avfallsdelen på portapottan har två stycken ca hål som är båda ca 10 cm i diametern. dels "klutthålet" i mitten och den andra är det svängbara L-röret som där man egenligen skall tömma genom. Det är bedrövligt när MÄNiskor missköter sig och grisar ned så att andra blir lidande! Nå mina herrar! Sitter ni ner när ni pinkar inne på en toalett? Fäller ni ned sittringen efter er? Torkar ni upp om det kom något utanför? Om jag ska vara lite klassisk fördomsfull så uppfyller jag faktiskt inte någon av ovanstående frågor som "riktiga män" förväntas svara nej på. För xx antal år sedan så glömde jag låsa dörren när jag satt och pinkade straxt innan vi skulle ha personalkonferens. Den sprallligaste, orginellaste och mest spontana av mina kvinnliga kollegor utbrister då högt och tydligt när hon öppnade dörren och ser mig där: - XX sitter ned när han pinkar! Jag blev fly förbannad och frågar därefter hela personalgruppen som säkert till 70% bestod av kvinnor. - förväntas jag att stå när jag kissar bara för att jag är man? Om det är så, vem är det då som oftast torkar upp på golvet eller fäller ned sittringen efteråt? Det blev helt knäpptyst och ingen vågade svara på mina frågor. Efter konferensen kom en annan kvinnlig kollega fram till mig och berättade att hennes man minsann satt ned när han pinkade och tyckte det var skönt. _-Okay , men varför vågade du inte berätta det inför personalgruppen så jag slapp känna mig som den enda mannen som inte infriar bilden av ett förväntat manligt toalettbeteende? Ett lite sidospår blev det som jag hoppas att ni har överseende med. Men som sagt: Jag vet att det luktar när jag tömmer portapottan. Jag vet att jag kan spilla lite utanför. Jag torkar i så fall självklart upp efter mig. Sprutar även lite Ajax där inne så att det inte ska lukta så mycket och öppnar givetvis det lila fönstret för vädring. MEN om alla båtklubbar, gästhamnar och Marinor ordnar det lika bra som de har gjort för portapotta-tömmare i Trosa och i Bullandö så skulle det knappt synas eller märks om en mindre nogräknad person hade vari där och tömt sin portapotta. Jag efterlyser här andra portapottatömmare och vill höra deras erfarenheter och tips framför allt om ni brukar använda en toasug då ni tömmer avfallsdelen.