seglarfreaken

Kättingen mellan Bruce-ankaret och ankarolinan.

Jag har en kompis som har en Olsson 22 och ett 7,5 kilos Bruce-ankare. Hur lång kätting bör han ha? Han kommer förmodligen enbart att att segla i sin marina närmiljö Stocholm/Mälaren.

Ja, det är verkligen grymma krafter som finns i vattenskotrar precis som i många fyrhjulingar. Jag gillar verkligen den jämförelsen och tror att den är rätt relevant trots att jag inte har kört någondera av fordonstyperna. MEN jag kan ana krafterna och farorna ändå! En vanlig motorcykel har snabb acceleration och lutar när man kurvor i hög fart. En fyrhjuling är ju i princip som en motorcykel, har liknande krafter, men är ju rimligtvis betydligt känsligare och där med även farligare vid kurvtagningar. Därför är det kanske inte så konstigt att det förmodligen skadas/dör x antal fyrhjulsåkare varje år.Fast o andra sidan så är det ju även en och annan vanlig hojåkare som dödas/skadas varje år just på grund av att de missbedömt krafterna vid kurvtagning. Det finns säkert ett otaliga mycket lockande farliga, kurvig vägar att åka hoj på där många svåra olyckor sker t ex Slingerbulten i Tungelsta. Vart vill jag nu komma med detta resonemang? Jag tror att det är lättare att hitta balans i kurvtagning om man kör en vanlig motorcykel än en fyrhjuling eftersom en hoj är nog lite mera förlåtande då Sitter man flera än en person på en vattenskoter så ökar nog kraven rejält på att man måste vara samspelt vid kurvtagning så att inget tokigt händer. Hur samspelt är man då om man är två vuxna plus två barn på EN vattenskoter? Det vet förhoppningsvis det flesta som har varit på sjön och i mindre båtar att sjöegenskaperna förändras beroende på hur båten belastas. Det lär nog även gälla vattenskotrar tror jag i alla fall.

Jag håller med Tugge i hans senaste inlägg och känner även igen tendenserna som han beskrev eftersom vi seglar i stockhokmdområdet. Men fortfarande så efterlyser jag svaret på frågorna: Vilken bärighet har en vattenskoter? Hur rank blir den, när man är flera på den? Kan den kantra/välta om man är en eller två på och gör en mycket tvär sväng/gir? Kan man räta upp den för hand eller behöver man hjälp av en båt för att lyckas?

Ja, självklart hoppas jag ockdp att det gick bra för dem o håöler också med om att de göt väldigt lite vågor. Men nu gällde frågorna det här med bärighe , möjligt att resa upp en vält vattendkoter och hur är risken att de välter vid brutal kurvtagning med 1-2 pers?

Två vuxns och två barn hamnade i vattnet nät de körde vattenskoter på Ekoln. Mamman blev kraftigt nedkyld ocj hon^flera? fick åka i ilfart till sjukhuset. Men hur står det till med insikt om flytetyg och insikt om dess bärighet egentligen? Jag är rätt säker på att ett av de tio sjövettreglerna säger just att man inte ska överlasta sin båt, men ok alla gör ju inte som man borde göra. Kan man verkligen för egen kraft räta upp en vattenskoter som har vält? Kan eb vattenskoter välta om man gör en skarp och dnabb sväng utan att man överbelastar den dvs är max två pers?

Det här är ju en chihuahua som jag som icke hundkunnig ser framför mig som en darrig, frusen och kanske även rätt orolig hundras. Stämmer det? Vad gör man då så att den ska trivas så bra som möjligt? En flytvöst ryckte jag lätt väldigt bra samt att få vänja sig med den mycket på landbacken. Samt skafa sig en egen plats/låda/korg som man både kan ha i sittbrunnen och i ruffen tycker jag lät bra. Jonas P:s tips om att komma till båten med en trött hund tycker jag också lät smart. Men flera tips för en chihuahua tages tacksamt emot.

Jag har en kompis som har en sjumeters segelbåt. Har ni några tips vad han kan göra för att få sin lilla chihuahua att trivas ombord? Han kommer att segla i Mälaren där det inte går så höga vågor. Bara göra korta seglingar på några timnar och kanske övernatta på någon klubbholme/gästhamn.

bordsgenomföringen och slangadaptern är av mässing och kulvenrilen är av järn. Jag kan tänka mig att diametern är någonstans mellan 20-30 mm och förmodligen en standarddimention för självlänsar.sittbrunn-skrovet. Jag behöver inte ha delarna i något speciellt läge utan tänkte skruva ihop delarna maximalt. Om jag någon gång skulle behöva sära på drlarna igen så finns det det utrymme att använda värmepistol så att jänglåsningen släpper.

Den Loctite-varianten som jag har är en röd liten flaska. Står inte vad den innehåller, men klassad som stark och delarna behöver värmas om de ska säras på vid ett senare tillfälle. Tanken är att jag ska ha den som låsning o tätning av gängorna mellan bordsgenomföring - kulventil - slanginfästning. Det är till självlänsen i sittbrunnen som vi alltid har stående öppen. Vad säger du Caribic410? Du verkar vara bra på sådant här.

Jag har bara bytt storfallet när masten stod upp. Jag skarvad ihop fallen med silvertape och var väldigt försiktig då skarven kom till blocken vid masttoppen och mastfoten. Jag kan tänka mig att fördelen med att byta fallet när masten står upp är att den faller rakt ned av sin egen tyngd om man håller den sträckt. Krympslang tycker jag låter som det perfekta sättet att skarva med. Har man möjlighet att hjälpa till och föra ned skarven vid övre blocket i masten från en mastkran så känns det nog ännu bättre.

Hej! Jag håller på att byta ut två bordsgenomföringar med gamla skjutventiler. De är kopplade till två gummislangar med infästningar som gör att sittbrunnen är självlänsande på vår S30-segelbåt. Självklart kommer jag täta med Sikaflex utifrån och därefter dra åt inifrån. Jag undrar om det går att täta/säkra gängorna mellan bordsgenomföring - kulventil - slanginfästning med Locktite? På flaskan så står det att medlet både kan säkra gängor och täta gängor även då det vibrerar fast det kommer det inte att göra här. Håller gängtape eller ska jag behöva skaffa klassiskt lin? Locktite är det som jag har hemma nu. Seglarfreaken

Jag gör en stor varm miljövänlig våg för dig Brundin

rmycket tråkigt, men nu handlade det här om förbränningsmotorer ovavsett om det ör tvåtaktare eller fyrtaktare. Björn Gillberg påpekade redan på 90-talet (trot jag) att det farligaste med tvåtaktarna var det oförbrukade bränslet som rann ut genom kylvatten. Tänk då även på att vi har stora insjöar som är känsliga för utsläpo och även används som vattentäckter.

så kanske man även resonerar när det gäller alla tvåtaktsdrivna fordon i Asien.

oavsett om man är kapitalist eller inte så får man nog i alla fall konstatera att det är tillgång och efterfrågan som styr marknader. Ett absurt bevis på detta är knarkhandeln. Så länge det finns ett sug efter kbark, så kommer det att finnas knark. I Paris har man så stora problem med luften att man bara tillåter bilar som har den senaste miljötekniken att få köra där. Jag vet inte om parisarna protesterar mot det här eller inte. Det kommer nog tyvärr inte att bli ett slut på tvåtaktsnurrorna så länge de inte skrotas eller alla är uttjänta. Om den dagen kommer så ör det upp till var och en om man vill/har möjlighet att köoa en miljövänlig fyrtaktare eller inte. Allternativet skulle kanske vara att börja segla, paddla eller ro istället.

Självklart ska man inte sälja den gamla tvåtaktaren.Man ska skrota den precis som man gör med gamla energislukande kylskåp som fortfarande fungerar. Då frestas man inte heller andra till att skita ned miljön. Ifrågasätts verkligen skrotningen av gamla bilar på samma sätt? Där ser msn väl återvinningen av materialet som något självklart. EsoxDalbo är den första här som har påpekat tydligt att det på en lite längre tidsperiod blir både ekologidkt och ekonomiskt lönsamt föt de allra flesta att skrota de miljöfarliga gamla tvåtaktsmotorerna.

Självklart ska man inte sälja den gamla tvåtaktaren.Man ska skrota den precis som man gör med gamla energislukande kylskåp som fortfarande fungerar. Då frestas man inte heller andra till att skita ned miljön. Ifrågasätts verkligen skrotningen av gamla bilar på samma sätt? Där ser msn väl återvinningen av materialet som något självklart. EsoxDalbo är den första här som har påpekat tydligt att det på en lite längre tidsperiod blir både ekologidkt och ekonomiskt lönsamt föt de allra flesta att skrota de miljöfarliga gamla tvåtaktsmotorerna.

Stort tack för ditt kloka ilägg EsoxDalbo som rimligtvis borde kunna vidga vyerna lite i denna lite utsvävade tråd. Hoppas att det är fler än jag som uppskattade att frågan vidgades och även fick innehålla tankar om eget miljöansvar.

Bra sumerat Christer N! Slutet gott allting gott skulle man kunna säga men eftersom det råder yttrandefrihet här så är det ju varken jag eller någon annan som bestämmer när tråden avslutas

visst är det så att ingen har än så länge rätt att förbjuda tvåtaktsmotorer utan då möjligtvis Bodensjön och några andra undantag. Visst är det så att vi inte har rätt att förbjuda tvåtaktsmotor i Asien, men där ser vi verkligen vad användandet av smutsig teknik ställer till med. Vi har kunskapen, men har vi tillräcklig motivation och pengar att välja miljövänligt här,? Det kanske handlar om vad man prioriterar att investera i också. Jag känner en person som varmt propagerar för att vi ska vara rädda om miljön, men själv är han inte beredd att byta ut sin gamla tvåtaktare trots att han garanterat skulle ha råd med det.

Fördelen med att man behöver bryta mindre malm när man återvinner kanske räcker som miljöskäl. Alla vet vi ju om att resurserna i världen kan/kommer att sina, så återvinning ligger nog lite i tiden i alla fall. Nog tror jag att man kan njuta lika mycket eller kanske rent av ännu mera av snurrelivet genom att köra en lite tystare, mycket bränslesnålare, och miljövänligare modern motor som även kanske kan ge båten lite bättre knuff. Så frågan kvarstår: Är snurrebåtfolket villiga till att öppna sin plånbok och investera i en miljövänligare motor?

Va bra! Då är vi inne lite på samma spår att vi alla har ett ansvar och bör tänka oss för. Tyvärr upplever jag det som att det är de mest utsatta både på vägarna/trottoarer/cykelbanor och på vattnet som oftast är de mest aningslösa och ovilliga till att se sitt ansvar och del i "trafikmiljön" , men självklart finns det både bra och dåliga förefömmen i alla läger.

En tvåtaktsnura kan som sagt i princip hålla hur länge som helst, så nog kan jag ha en viss förståelse för att det kan ta emot att göra sig av med sin gamla trotjänare. Men vill vi verkligen skita ned i den marina miljön som vi älskar att vara i? Miljökämpen Björn Gillberg tog upp detta med tvåtaktsmoterer för många år sedan nu och föreslog att man skulle införa en skrotningspremie för dessa motorer så att båtfolket skulle bli mer motiverade att köpa/köra miljövänligt. Ingen dum ide, men samtidigt så fråntar man människor sitt personliga miljöansvar. Så frågan kvarstår: Vill vi fortsätta att skita ned i den miljön som vi älskar att vistas i och är man beredd att blunda för det man släpper ut bara för att det skulle kosta mer att investera i en miljövänligare motor. Glöm inte bort att en modern motor är även betydligt bränslesnålare. Jag passar även på att ge ett roligt stöldmärkningstips som jag läste i en båttidning för många år sedan: Måla om din motor både rigg och motorhuv till oigenkännlighet! Gärna något mycket personligt som en snigel, geting, fisk etc. Det är förmodligen betydligt lättare för tjuvar att sälja en motor som ser ut som motorerna brukar se ut. Visst kanske man utestänger en del tänkbara kunder om man själv vill sälja sin motor någon gång i framtiden, men o andra sidan så kanske risken för att någon stjäl din snurra minskar rejält.