Tomas99

NMEA är ett standardprotokoll och enheter som stödjer det ska vara kompatibla. Och där har du nyckelordet: ska vara kompatibla. Men som med allt annat i världen så finns det en liten risk att någon tillverkare inte riktigt följer standarden. Men jag skulle inte oroat mig för det utan jag hade förutsatt att det fungerar. Det är ett enkelt protokoll som funnits länge på marknaden. Observera att det finns två versioner av protokollet, NMEA 0183 och NMEA 2000. Det är två helt olika protokoll och alla enheter som ska kopplas samman måste följa samma protokoll. Pratar autopiloten t.ex NMEA 0183 så måste GPSen göra det också annars går dom inte att koppla ihop.

Lite oklart vad du syftar på. Om du tänker på det skräp du har i tanken just nu så är nog bästa sättet att suga ut det på annat sätt, alltså inte via bränsleslangen. Du kan testa med en oljesug av vaccuumtyp. Annars är det nog grundligare rengöring av tanken som gäller enligt tidigare inlägg. Jag skulle inte installera alltför mycket extra saker i bränslesystemet eftersom varje pryl man lägger in i kedjan kan orsaka problem i sig. Ett problem som inte är ovanligt är att geggan inte ens sugs in i bränsleslangen utan att den täpper till själva inloppet och motorn stannar. Då hjälper det inte med någon typ av filter innan vattenavskiljaren. Jag hade gjort rent tanken ordentligt, kollat bränsleledningarna, bytt alla filter, sedan behandlat dieseln med GrotaMar (och upprepat GrotaMar en gång per år inför varje vinteruppställning). Då borde det inte behövas något extra filter före din vattenavskiljare.

Denna info ges av transportstyrelsen och är en bra första indikation på vad som kan hända: Vad händer om jag inte CE-märker båten? När båten kommer till den svenska gränsen från ett land utanför EU/EES kan den bli stoppad i tullen. Då kommer det att kontrolleras om båten är korrekt CE-märkt. Oavsett om båten stoppas i tullen eller ej är det alltid du som importör som ansvarar för att den är korrekt CE-märkt. Kravet på CE-märkning preskriberas inte utan kan komma när som helst i framtiden. Om du redan sålt båten vidare kan det vara grund för hävning av köpet. Skulle du tvingas göra en efterkontroll flera år efter importen måste båten uppfylla de vid den tidpunkten gällande kraven. Det är alltså gällande regler vid den tidpunkt som båten efterkontrolleras som ska vara uppfyllda och inte de regler som gällde när den importerades. Med konstant ökande krav på buller, säkerhet och avgaser är det troligt att båten måste genomgå omfattande upprustning som kan bli kostsam för att klara kraven. Detta kan du som importör bli ålagd att utföra oavsett om du äger båten vid tidpunkten eller inte ägt den på flera år. Den kan ha sålts i flera led, det är fortfarande du som importör som är ansvarig. Det finns många andra nackdelar med en icke CE-märkt båt såsom tveksamt andrahandsvärde, den kan aldrig lämnas i inbyte till näringsidkare (då dessa inte får handla med icke CE-märkta båtar), risk för juridiska komplikationer vid eventuell försäljning och ersättningen vid försäkringsärenden blir lägre och svår att ifrågasätta på grund av det osäkra andrahandsvärdet. http://www.transportstyrelsen.se/Sjofart/Fritidsbatar/Att-importera-bat/

Visst, det hjälper kanske inte mig så mycket när jag är ute och seglar i okända vatten, men frågan är intressant eftersom det handlar om kvalité i prylarna och sjökorten. Om navigatorn lägger till ett extra fel på 20-30 meter till sjökortens fel kan det bli riktigt fel. Min erfarenhet från Västkusten och Garmins BlueChart (2006 års utgåva) är att det söder om Lysekil är fantastiskt bra precision i sjökort navigator. Den visar rätt bryggplats i hamnar, jag ligger alltid på eller max några meter från strandkanten i naturhamnar, mm. Men sedan ju längre norrut jag kommer, speciellt i Fjällbacka skärgård så haltar precisionen. Och där är det nog sjökorten som inte är riktigt rätt kalibrerade mot faktiska positioner. I Vänern verkar det också vara lite si och så med precisionen. Ganska ofta passerar jag där prickar på fel sida, ja enligt navigatorn alltså. Slutsats? Vart vill jag komma? Jo, sjökortens grundmaterial kan vi inte påverka, men de olika tillverkarna ska inte behöva leverera prylar som lägger till extra onoggrannhet. Och kan jag undvika detta genom att välja ett annat fabrikat på plottern så gör jag det!

Det verkar vara två saker vi diskuterar här, dels allmänt om att de digitala sjökorten kommer från gamla ofta handgjorda mätningar i skärgården och att positioner kan skilja en hel del från verkligheten. Intressant men inte så nytt kanske, utan det var den andra diskussionen som väckte mitt intresse: Alltså att två olika GPSer som har kartmaterial från samma källa (sjöfartsverket) skiljer tycker jag är intressant. Om det nu är så. Det finns väl ingen anledning till att positionerna skulle skilja mellan BlueChart och något annat digitalt sjökortsmaterial? Så min fråga är om det är positionen (Lat/Long) hos två båtar som ligger bredvid varandra som skiljer? Och/eller det är sjökorten som inte visas rätt i navigatorn, dvs båda tycker dom är på samma position men ritar ut platsen olika i sjökortet? Mer indata om detta vore intressant för kommande inköp! Och en följdfråga till det som Fredrik skrev, att omstart av navigatorn får denna att placera kartorna rätt. Det låter inte heller bra. Hur stort kan felet bli? Går det att upprepa? Är det fler som drabbats av det?

Har sett den här tråden ett tag och hoppats på att någon annan skulle svara med en liten uträkning. Men inte så, mest gissningar tycker jag... Det är iofs trevligt att damma av sina mekanikkunskaper, jag hoppas att jag får det rätt Att förstag och vaterstag inte sitter i samma punkt resulterar i att du får ett böjande moment, alltså en vridining i toppen av peket. Nu sitter dom rätt nära så böjkrafterna blir inte jättestora. Jag gjorde några beräkningar och funderade på om jag bara skulle ta med resultatet eller inkludera hela beräkningen här. Den är dock rätt enkel så jag tar med allt. Orkar du inte läsa teorin så hoppa till slutet... Jag har mätt i din figur, och förutsatt att vinklarna stämmer så blir beräkningarna som följer. Men är figuren inte proportionellt riktig så får vi göra om det. Om vi börjar med att bara titta på vertikala krafter (blå), så vad som händer när infästningarna ligger i olika punkter är att den uppåtriktade kraften F1 från förstaget måste tas ut av krafterna F2 (vaterstag) och F3 (infästning). Dvs, F1 F2 F3 = 0. Krafterna vill också vrida peket runt infästningspunkten 3, och för att det inte ska rotera måste F1 * s1 = F2 * s2. Med dom mått på s1 och s2 som du gav, blir det att F2 = F1 * s1/s2 = F1 * 1,2 Så långt vet vi alltså att F2 blir 1,2 ggr (20%) större än F1 pga obalansen (och att vi också får en uppåtriktad kraft F3 = 20% av F1 i infästningen av peket). Nu är kraften F från förstaget sned, och mäter jag i figuren får jag vinkeln a till 29 grader och b till 69 grader. Lite räkning som jag inte orkar skriva här ger då att: Vaterstagskraften = F * 1,2 * cos(29) / cos(69) = F * 1,2 * 2,5 = F * 3. Det betyder alltså att du får tredubbel kraft i vaterstaget jämfört med förstaget. Ok eller inte, vet inte... Som jämförelse kan vi räkna på om vaterstaget suttit i samma punkt som förstaget, dvs s2 = s1 och F2 = F1. Då blir vaterstagskraften = F * cos(29) / cos (72) = F * 2,8. Dvs ungefär samma resultat, bara 5% mindre. Det blir alltså (i ditt fall och om figurens vinklar stämmer och jag mätt rätt) i princip samma kraft i vaterstaget oavsett om det sitter kvar eller flyttas ut. Det beror på att obalansen gav 20% mer kraft i F2 men eftersom vinkeln blir sämre när fästet flyttas ut och blir den förlusten just i ditt nästan lika stor. (Kuriosa: Om vaterstaget hade flyttats precis till fören av båten parallellt med stäven, då hade kraften blivit 7 ggr större än förstagskraften i stället. Det beror på att krafterna pga obalansen blir betydligt större och att den lite bättre vinkeln inte på något sätt kan kompensera för detta.) -- Ska vi summera det så blir det alltså ingen större kraftskillnad i vaterstaget om du flyttar ut det. Du slipper ett böjande moment i peket (och också kraften F2 fast den kvittar nog). Så om peket inte deformeras av böjkraften ser jag ingen anledning till att ändra infästningen. Med reservation för mät- och räknefel, förstås. Någon kanske kan dubbelkolla?! Jag antar att du fått svar på frågan om hur mycket mer du anstränger vaterstaget, dvs 3 ggr. Jag kunde kanske skippat teorin och bara skrivit 3. Men det hade väl varit ett tråkigare svar? Senast ändrad av Tomas99 | 14 juli 2010 | 14:44

Hej, Du vet väl att du kan ladda ner dom engelska manualerna från Garmins hemsida: http://www8.garmin.com/products/manual.jsp?product=010-00214-00 Det fanns en liknande fråga om svenska manualer här för en eller två månader sedan, men jag tror inte jag såg något positivt svar på den. Kanske får du ringa/besöka Garmin i Billdal och se om dom har en om du nu inte får napp här... Om dom nu inte finns i elektronisk form kanske någon på forumet kan ha en som du kan kopiera?

Som jag skrev tidigare i tråden, jag tror att du har bara två val, antingen att köra med ett eller möjligen två batterier i taget och försöka hitta det eller de svarta fåren. Eller att köpa helt nya batterier. Med största sannolikhet har du ett batteri med en dålig cell. Spänningen sjunker snabbt i det batteriet och de andra kommer att skicka ström genom det tills dom också håller samma spänning. Risken är att dom friska också tagit skada genom för många djupurladdningar. Kanske det finns någon batteriexpert på forumet som kan klargöra detta mer i detalj, men på botten av cellerna byggs det med tiden upp rester av plattmaterial som kan kortsluta cellen. Och symptomen är självurladdning av cellen/batteriet och därmed töms hela batteribanken, precis det du verkar uppleva. Så du måste köra med ett eller möjligen några batterier i taget och se om du kan identifiera vilket eller vilka som är dåliga. Den lilla förbrukning du använde i helgen bör t.om. ett batteri orka med, och då får du en bra bild över konditionen hos var och ett av dom.

Sorry, eftersom tråden är seglarsnack föutsatte jag det gällde en segelbåt...

Vitsen med ett köskydd är att det ska ta upp lite av krafterna från en grundstötning, typ vad stötfångare gör (gjorde?!) innan bilen tar skada. Det blir då kölskydd i gummi som gäller. Ett plåtskydd ser jag inte riktigt vitsen med, även om det vore i rostfritt. Det måste ändå underhållas och bottenmålas på samma sätt som kölen. Om gummiskydd, se artikeln i Praktiskt Båtägande: http://www.praktisktbatagande.se/stegforsteg/article204560.ece

Som Andreas påpekade, undvik att ha två olika sorters batterier parallellkopplade, du riskerar att få kortare livslängd på dom då. Och kanske ännu viktigare, om ditt existerande batteri är äldre, typ 3-4 år eller mer, köp två nya batterier av samma fabrikat och typ och byt ut det gamla. Annars riskerar du att få byta båda när det gamla ger upp.

Du skriver inget om din tidigare båtlivserfarenhet, om du kan en del eller aldrig ens varit på sjön tidigare. Och var du planerar att segla. Det är väl åtminstone tre saker du bör fundera på: 1: Navigation. Enligt tidigare länk, SXKs lokala kretsar brukar anordna kurser i navigation. Ofta krävs också en examen, typ kustskepparexamen, för att få hyra en båt. Tänker du åka ut i sommar och inte kan gå en kurs, skaffa i vart fall en kursbok och läs in navigationen innan du ger dig ut. Viktiga bitar är bl.a. utmärkning i farleder, sjömärken, och väjningsregler. Ren navigation som att ta ut kurser borde du kunna från flyget. 2. Båthantering. Ju större båt du hyr, desto mer krävs det av dig för att kunna hantera den. Handkraft kanske inte alltid räcker i alla lägen. Du måste kunna hantera din båt, lägga till, förtöja, köra med motor i trånga och blåsiga hamnar, ankra, mm. Även segelbåtens grunder, hur man sätter segel och vad alla saker används till, måste du veta. Kan du inte redan detta kanske det är bra att gå en kurs eller att följa med andra båtmänniskor som gast på deras båt tills det känns bra. Eller hyra en båt en vecka tillsammans med några som kan? 3. Seglingsteknik. En sak är att kunna ta sig fram men att förstå hur segel fungerar, samspelet mellan olika vindar och segel är både intressant och svårt. Här blir man nog aldrig fullärd men det är ett spännande och kul område! Kurser kanske, eller läsa böcker om seglingsteknik? Många bra seglare har börjat som jolleseglare och dom förstår ofta mer än dom som börjat direkt med större båtar, speciellt när det gäller finlir och trimning (nu kanske jag får kritik från andra seglare.) Så även träning med jollar kan vara rätt väg, speciellt om du vill intressera dom små för segling i framtiden. Annars är väl detta något som man på ett eller annat sätt lär sig med tiden beroende på ambitionsnivå. Men som jag började med, det är svårt att ge dig råd om vi inte vet vilken nivå du befinner dig på just nu.

Har du ett rent 24V system eller tar du ut 12V till en del förbrukare också? Dvs finns det både 24V, 12V från batteri 1 och 12V från batteri 2 blandat i systemet?

Spana in Praktiskt Båtägandes artikel förra sommaren om hur gamla kritade och ev. färgade fribord kan rekonditioneras (om det nu verkligen är det du behöver göra): http://www.praktisktbatagande.se/tester/article467211.ece

Tolkar det som att du menar dom täcklock som sitter över inredningsdetaljer inne i båten. Jag har sett sådana och reagerat positivt över att dom finns att köpa! Har dock inte behövt några än... Men var såg jag dom?? Kanske var det på Viking Yachting i Göteborg: http://www.vikingyachting.se/ Leta efter skruvbricka. Då hittar du deras Skruvbricka med lock, vit. Bilden är rätt dålig (handritad och utan lock) så det är svårt att se om detta är sådana men priset 3 kr/styck antyder att det kan vara rätt. Du kanske kan ringa och kolla med dom vad det är? Det positiva är att jag har sett dom i någon båttillbehörsaffär. Så dom finns!

1) Kan inte svara på hur mycket man normalt kan röra spridarna på din typ av rigg. Jag har bakåtsvepta spridare och innan riggen spänts kan dom röras max någon cm åt vardera hållet. Då de är spända sitter de som berget. Men har du raka spridare så ser jag inget som borde kunna stoppa dom från att röra sig i sidled. Wiren trycker väl bara in spridaren rakt mot masten. Tape tillför inget väsentligt för hållfastheten i alla fall, möjligen kan det minska problemen med wobbling i vissa vindar? Kanske kan någon annan svara på hur mycket raka spridare normalt bör kunna röra sig och när det börjar bli ett problem? Det beror antagligen också på hur infästningen ser ut i just din rigg och hur sliten den är. Ring annars någon riggverkstad och fråga! 2) Jag har läst informationen i Seldéns guide precis som du och kompletterat med info från boken Illustrerad segel och riggtrim. Jag kör så varje år. Tillsammans ger dom en rätt bra bild av hur det fungerar: http://www.dedekam.com/segeltrim.html Det hävdas också att det i princip är omöjligt att dra sönder riggen med normala handverktyg, dvs vanlig skruvmejsel och skiftnyckel hur mycket du än försöker. Det absolut farligaste för riggen är att man lämnar den för lös (det lär 4 av 5 amatörer göra) och att kastvindar, slag, ofrivilliga gippar eller annat drar sönder något i stället. Bra förspänning minskar de plötsliga påkänningarna i riggen. (Är din båt mjuk som en banan kanske man ska vara lite försiktigare, men då har du andra problem i stället.) Det finns en bild med ett antal kraftparallellogram i riggtrimsboken som försöker visa hur krafterna i masten hänger ihop, krafter från alla vant mm. Med den fösöker författarna övertyga läsaren om att bra förspänning är helt avgörande för hållfastheten. Fast jag har svårt att riktigt, riktigt förstå den... Tomas PS. Granboken ger också lite tips om riggning, den finns att läsa direkt på webben: http://www.gransegel.se/bok/bok_kap5.htm

Jo, de flesta mackar med serviceverkstad ska ha den möjligheten. Det kräver lite fysiskt arbete att koppla loss och bära dit dom dock... Att mäta ström mellan batterierna med tångamperemeter som Thomas-1 föreslog kan nog också fungera för att se om något batteri suger i sig från de andra i vila. Men att helt enkelt pröva att bara ha ett batteri i taget inkopplat är nog det säkraste. Och som sagt, som bonus får du veta konditionen på varje enskilt batteri. Har dom djupurladdats flera gånger så kan flera ha skadats. Statistiken från Thomas-1 visar ju också tydligt att du kan ha mer än ett svart får och/eller några halvbra som riskerar att sänka de som faktiskt är bra.

Slutsatsen är trots allt att antingen har du en eller flera svarta får bland batterierna eller så har du fel i elsystemet. Och du borde se elsystemfel som t.ex att någon förbrukare konstant drar mycket ström med din batterimätare - förutsatt att den sitter rätt inkopplad förstås. Så jag hade koncentrerat mig på batterierna. Och för att hitta fel där kan du, om du orkar lyfta ur dom, ta dom till en mack och göra belastningsprov för att se om dom lever även när du drar lite större strömmar från dom. Då hittar man döda celler. Det är dock ingen 100% garanti för bra fungerande batteri - snabb självurladdning ser man inte nödvändigtvis. (Jag hade ett 4 år gammalt bilbatteri som klarade belastningstestet och även att starta bilen om man körde den dagligen, men efter ett eller två dygns stillastående så rörde sig startmotorn knappt. VW-verkstaden letade efter fel upprepade gånger i hela elsystemet ända tills man bytte batteriet och problemet löste sig själv.) Det andra är att att köra båten med bara ett batteri i taget något dygn (eller göra ett konstgjort belastningstest på ett batteri i taget som Anders_St skriver) och se om du kan hitta ett eller flera dåliga batterier. Som bonus kan du då med din batterimätare se hur stor kapacitet du har kvar i respektive batteri idag. Du har så vitt jag ser inte skrivit något om åldern på batterierna. Är batterierna ett par år gamla och du hittar ett dåligt batteri, så byt inte ut det utan kör på de kvarvarande batterierna tills det är dags att byta alla.

Jag antar att det du vill ha är ett skiljerelä som kopplar samman batterierna när generatorn laddar och som sedan kopplar isär dom när den stängs av. Enkelt att installera, finns i de flesta båttillbehörsbutiker: http://www.seasea.se/El/Installationsmaterial/Elinstallationsmaterial/SKILJERELÄ_M_35CM_KABEL Det kopplar visserligen ihop båda batterierna så fort generatorn kopplas in, inte bara när startbatteriet är fulladdat, men det är en standardlösning som används i de flesta båtar. Det finns även liknande lösningar med skiljedioder och dyrare saker som Odelcos laddningsfördelare, men det hade jag nog inte satsat på i ditt fall: http://www.odelco.se/odelco.html

Med risk för att kallas Messerschmitt så får jag nog rätta din beräkning lite. Sannolikheten lär aldrig kunna överstiga 100%, dvs att du garanterat får kortslutning. Den riktiga sannolikheten för att batteri A, B, C och D fungerar är 0.74 * 0.74 * 0.74 * 0.74 = 0.30 dvs 30% Sannolikheten för kortslutning blir då 70% i stället. Men det är ju inte så osannolikt det heller... EDIT: En vanlig bensinmack med serviceverkstad har säkert möjlighet att testa dina batterier. Senast ändrad av Tomas99 | 29 juni 2010 | 14:33

Ett första svar i väntan på bättre är att läsa lite om självsvängningar i masten från ett grannforum: http://www.sailguide.biz/forum2/viewtopic.php?f=3&t=1156&st=0&sk=t&sd=a&start=0 I korthet har man där sammanfattat det hela med att börja med att spänna masten enligt tumstocksmetoden, vilket du verkar ha gjort. Är problemet tillfälligt och bara kommer vid vissa vindriktningar kan en fix vara att skicka upp en fender eller segelsäck i masten. Det kan åtminstone rädda nattsömnen. Ett annat tillfälligt alternativ kan vara att dra ett fockfall under spridarna bakåt till en skotwinsch. Löser inte grundproblemet men kan vara värt att testa ändå.

Lite fler förslag: Hammare, (mora)kniv, ståltråd, isoleringstape, buntband, sikaflex, säkringar, glödlampor, båtshake, längre förtöjningstamp till akterbojar, hink som kan ersätta länspump, reservdunk, ... Se även http://www.batnytt.se/SKEPPARENS_BASTA_TIPS_Bra_verktyg_ombord_DXNI-47138_.aspx Oljefilter? Kan inte riktigt se när jag akut skulle behöva byta det... Ett medlemskap i SSRS kanske?

Du kan också ladda ner skötselråd från Hallberg-Rassy som bl.a beskriver vad dom tycker om teakvård på sina båtar: http://www.hallberg-rassy.com/Download/ManualSve.pdf I korthet står där: Högtryckstvätta inte, använd inte hård borste, oljad teak håller längre men blir inte vackrare (samlar smuts, slits bort olika snabbt på olika ställen, lätt att spilla på plastytor), använd Boracol 1-2 ggr per år för att slippa mögelbeväxning. Gelcoatråd: Tvätta, gärna med såpa (miljövängligt), använd gelcoatcleaner och vax en gång per säsong, fenderstrumpor minskar skavsår i plasten. Edit: Det kanske är dags att byta ditt namn i forumet nu?! Badbalja... Senast ändrad av Tomas99 | 28 juni 2010 | 11:33

Förutsätter att alla tappställen sitter som förgreningar till den slang som lämnar pumpen. Eftersom vissa tappställen verkar fungera perfekt och inget vatten alls kommer i köket skulle jag förutsätta att problemet finns i slangarna någonstans, inte i pumpen. Pumpen borde inte se skillnad på om du öppnar en kran i köket eller på badbryggan. Så jag hade definitivt letat efter fel i slangarna. Kanske något som täpper igen dom (något skräp från tanken som fastnat)? Eller något som hamnat på slangarna och stänger till dom? Du får nog öppna slangarna vid förgreningar och kranar och se var vattentrycket försvinner. Att du har lite vatten i toa och inget i köket kanske kan bero på något stopp i ledningarna/förgreningarna där? Sitter förgreningen till badbryggan innan toa/kök så är det ett bra tecken på att du har stopp i slangarna någonstans efter denna. Ett skräp har dessutom större förutsättning att fastna vid en förgrening än mitt i en slang så jag hade börjat leta vid dessa. Kanske är det tom ett större skräp som har delat sig och täpper till på två ställen? Good hunting!

Jag pratade med dom på båtmässan och den unika elektriska isoleringen består bl.a. i att man lagt in plastisolering mellan drev och motor, dvs motorn ska inte ha någon elektrisk förbindelse med saltvattnet. Kanske gör det offeranoden helt överflödig. Jag har en 2002, sötvattenkyld, och enligt servicehandboken så tar man bort offeranoden när man konverterar dessa från saltvatten till sötvattenkylning. Så även utan plastisolering mot drevet verkar det fungera utan offeranod (hmmm, det har i alla fall fungerat bra i 17 år). Du borde alltså vara i ännu bättre läge än jag...