Tomas99

Min CTEK (M300) saknar jordanslutning i stickproppen, dvs 12V-sidan är garanterat skiljd från jord. Hur det är med Biltemas laddare vet jag inte.

Nej, vårat satsar på fåglar i stället. Eller om det är Navionics. Mycket trevligare :-)

Och här samma bild men med aningen mer inzoomning (ledsen för så många inlägg i rad, men jag gjorde om de små bilderna i första inlägget). Man ser också att här är kust- och grundlinjer mjukare. Min gissning är att man utgått från ett översiktskort, men överzoomar det alltför mycket och byter för sent till en special där detaljerna finns. Det kanske inte hade varit problem i en telefonstor plotter, då syns inte grunden i alla fall, men i en 12 eller större så finns risken helt klart att man kör med den inzoomningen för att samtidigt få lite överblick. Min korta analys - här slutar jag med fler inlägg på ett tag... Edit: Hade man utgått från S57-data borde väl inte det här problemet finnas?! Vad använder dom för sjökort som förlaga?

Här är en lite större bild. Kom ihåg att detta är större plottrar man testat (inga 5 eller 7 budgetvarianter). Det är en stor skärmbild vi ser. Vid den här inzoomningen hade jag förväntat mig att se allt.

Rikard: Om du ser testet i orginal från Alandia och hade orkat titta på filmen så hade du också sett att det inte beror på att grundet blir för litet för att visas. Dom glömmer helt enkelt att visa det vid vissa zoom-nivåer. Det finns ingen som helst anledning att ta bort den informationen från sjökortet i den zoom-nivån: Min bild (mina bilder) blir väldigt små här för att passa MG, mendetta är hela plotterbilden du ser, inte ett litet utsnitt! Risken är uppenbar att man kör rakt fram över det som ser ut av vara djupt vatten. Men som i verkligheten bara är en meter. Detta är i alla fall inte sjökort jag vill ha.

Jag har svårt att tro på den statistiken. Då borde uppblåsbara västar vara förbjudna. Tänk på diskussionen om flytoveraller där det hänt olyckor någon eller några enstaka gånger. Om västar inte blåser upp sig i 20% av fallen borde man ha hört mycket mer om det. Bättre västar är ju dessutom ISO-godkända och skulle man då verkligen acceptera att 20% inte fungerar? På de större fartyg jag sett har man uppblåsbara västar. SSRS har uppblåsbara västar. Och säljer sådana också... Edit: Hade inte någon båttidning (PB?) en artikel om gamla uttjänta västar på väg till tippen som man samlade in och kontrollerade. Om jag inte kommer ihåg fel så var utfallet bra även på dom?

Jag gör precis tvärt om! Jag tittar igenom UFS ibland och ser vad som rapporterats. Det som är intressant markerar jag i plottern så att dom dyker upp där när jag är i närheten. Papperskorten låter jag vara och har dom bara för översiktsnavigering. Dom är 10+ år gamla och håller nog lika länge till. --- Det jag önskar från plottertillverkarna (Garmin) vore att man kunde lägga in riktiga sjökortssymboler som waypoints. Har det tillkommit en prick, en grynna eller något så vore det inte fel att kunna använda rätt symbol. Nu får jag använda andra mer eller mindre lustiga symboler för att markera t.ex en sten.

Här är en (googlade på fällstol i teak): http://www.drytrend.com/sv/artiklar/skagerak-fallstol-cutter.html Verkar vara rostfri också :-)

Toaen skrev: I min stora båt vill jag ha utrustning som fungerar i alla lägen. Då uppfyller hitta.se´s karta i en mobiltelefon mina krav. Menar du det du skriver, eller försvann det kanske ett inte från din mening?? Hitta.se's karta är väl precis lika bra som telefonkatalogen på sjön, för ingen av dom har några sjökort i alla fall. Och regnar det fungerar antagligen telefonkatalogen en längre stund än mobilen.

Jo, det är nog någon typ av stabilisatorer som avses :-) I Hasse O:s utdrag ur sin manual nämner man Bogrtimplan som datatyp och trimfliksgivare som sändare. Tror trimfliksgivare är en annan och inte heller speciellt lyckad översättning, precis som bogflik. Just ordet flik känns helt fel. Min gissning, som jag nog kommer att föreslå för Garmin, är att bogflik byts ut mot bogtrimplan. Då kan man i alla fall gissa sig till vad det skulle kunna vara. Och är det inte bogtrimplan får dom väl kontra med vad det då faktiskt är - men det är i vart fall inte en trimflik. Tack alla ni som engagerat er!

Ett stort grattis och tack för alla bra inlägg!!

Jag har också funderat på något som stabilisatorer, typ dom vingar man kan se på ubåtar. Men googling gav inget bra resultat på vad dom kan heta. Dessutom verkar det aningen osannolikt att instrumentet är förberett för ubåtsägare... Vet inte vilka fritidsbåtar som kan ha stabilisatorer, men det verkar ju osannolikt att ordet vi söker är bogflik i alla fall. Harpunstatus är bästa gissningen hittills. Eller i alla fall den roligaste :-)

Jo, status på harpunen är nog bästa förklaringen hittills :-) Bruksanvisningen ger ingen förklaring, den beskriver inga detaljer om vad för information som visas, bara att man kan välja olika typer av data i den här menyn. Antar att menyerna kan bero på programvaruversion och att dom inte vill uppdatera manualerna varje gång programvaran ändras? - - - Anledningen till frågan är egentligen att jag tänkte skicka kommentarer till Garmin om översättningsproblem och be dom rätta. Och bogflikarna har jag aldrig hört talas om, men tänkte höra med experterna här om begreppet finns innan jag klagar. Och det hade ju varit bra om jag kunde ge förslag på något bättre i så fall. Fast harpun och bogflikar har jag inga så egentligen kvittar just den översättningen för mig.

Jag sitter och leker med ett nyinköpt Garmin-instrument och går igenom menyerna. Och det finns mycket som det kan visa. Ja, förutsatt att motsvarande givare finns förstås. Ett intressant begrepp jag inte stött på tidigare är BOGFLIKAR. Finns det ordet alls? Jag är visserligen seglare, men ändå. Vad skulle detta i så fall vara? (Motsvarande begrepp om man byter till den engelska menyn är Bow Tabs.) Inte att förväxlas med Trimplan (Trim tabs), det finns en separat meny för detta. Någon som kan förklara?

Nej, men det är väl bara bra?! Sjön är inte elektriskt ansluten till skyddstrafons elnät och därför finns det ingen anledning för strömmen att ta den vägen. Så badar du med polermaskinen är du säker ändå. Om något över huvud taget händer så blir det kortis i maskinen och då går säkringen i stället. Så varför skapa en väg tillbaka för strömmen med jordplattan? Känns som en tankevurpa. I vart fall i en fritidsbåt om man inte tänker sig en rejält stor installation där många saker riskerar att bada samtidigt. --- Men åter till TS fråga, har man en Zink-saver så isolerar den från dom minsta potentialskillnaderna och här verkar det som att åsikterna går isär om dess effektivitet: Är (potential)skillnaderna stora, något vissa antyder att så är fallet i Sverige, så blir galvaniska strömmarna stora och zink-savern verkningslös. Och är dom små, så är problemen små även utan zink-saver och då kan man lika gärna leva med att byta offeranoder varannat år? Detta är min tolkning av tråden så här långt.

Glömde kanske att säga att problemet med att bara kopiera den länk som står i första inlägget är att den innehåller radbrytningar. Dom blir vid kopieringen blanktecken (%20) som man måste ta bort för att länken ska fungera...

Du markerar den text som man ska klicka på med musen och klickar sedan bara på länksybolen ovanför och klistrar in adressen. Finns dock vissa problem med att få det att fungera med en del mobiler och plattor, men med de webläsare jag provat (Crome, IE, Firefox) går det bra.

Och en klickbar länk: http://www.havochvatten.se/om-oss/press-och-media/visa-nyheter/visa-pressrelease.html?url=-290745163%2Fpressrelease%2Fview%2F935359 Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår att regeringen inför krav på behörighetsbevis och åldersgränser för snabbgående fritidsfartyg till sjöss. HaV föreslår också att den nuvarande vattenskoterförordningen upphävs.

Är det gummi bör det väl vulkas ihop, dvs samma typ av lim som man har till cykelslangar mm. Men jag skulle inte heller försöka limma. Om det inte blir helt tätt eller blir tillräckligt starkt och den går upp igen får du problem: avgaser inne i båten och du riskerar att vattenfylla motorrummet eller kanske t.o.m. hela båten. Låter tråkigare och definitivt dyrare än en ny ljuddämpare.

Seawing skrev: Biltemas anoder är bra enligt test och jag har använt dom i många år. Det ända som kan hända med en dålig anod är att den gör sitt jobb bättre. Att den smälter snabbare vilket gör att den skyddar godset bra. Mmmm... Fast en dålig anod i det här avseendet är väl en som har fel legering eller är av oren zink och inte offrar sig.

Jag har använt Internationals UV Wax Sealer vilket är deras hårdvax. Det känns också som vatten när man applicerar det på båten. Helt klart/genomskinligt och lättflytande som vatten. Jag skulle nog inte döma Biltemas vax bara på utseendet. Internationals vax är väl sådär, kommer att testa något nytt i vår...

Vet inte hur allvarlig du är, men om du håller på policyn att inte göda dom företag som har rika ägare så blir det tufft. Inga möbler från IKEA. Ingen mobil eller platta från Apple eller Samsung heller. Och Microsoft är ju uteslutet. Och bensin kan man inte heller handla, så bil kan man ju inte ha, inte heller går det åka buss. För man vill väl inte göda ett oljebolag? Antar att listan kan bli rätt lång om man orkar. Kan man ha båt då förresten??

Tror inte dom är fullt så dyra...

Just Biltemas offeranoder blev bäst i test i Praktiskt Båtägandes test 2010 så avfärda dom inte med en gång. Sedan vet man ju aldrig om Biltema bytt leverantör sedan dess, men allt dom har är inte skräp. Problemet är bara att veta vad man vågar köpa. Något som har diskuterats i maaaasssssor av andra trådar.

Tobbo166 skrev: Sist men inte minst måste jag innan jag handlar kabel få klart en sak för mig. Om jag har ett stycke minus kabel mellan två kopplingsplintar tex. Tänk er följande exempel (hittar på men bara för att förstå): Denna kabel delas av 5 st förbrukare som drar 5 A vardera. Totalt 25 A. Innebär väl att den ska vara dimensionerad utifrån kabelns längd och maxlast 25 A (eller ska man ta till lite?) och max 0,1 V spänningsfall om det är en kabel som är involverad i laddningen? (Är det tex ankarspel som jag inte har, men alla fall, så kan man tolerera mer spänningsfall). Antag nu att jag låter en 10 A solcell dela denna kabel med de 25 A förbrukarna. Blir maxlasten då 35 A? Eller blir det 15 A? Om vi börjar med din sista fråga, 35A eller 15A? Om du menar att solcellen sitter på samma sida som förbrukarna blir svaret 15A, alltså 25-10A eftersom solcellerna i första hand matar förbrukarna men behöver hjälp från batteriet med 15A. Solcellerna håller obelastade högre spänning än batteriet men den sjunker med ökande strömuttag för att till slut ligga på samma nivå som batteriet. Utan batteri hade spänningen sjunkit långt under 12V, men batteriet hjälper ju då till att hålla uppe spänningen med sina 15A. Och på fråga A svarar vi... Jo, du måste förstås dimensionera kabeln mellan plintarna för maximal ström som kan gå där. Och när du säger max 0,1V spänningsfall så måste du också fundera på vad totala spänningsfallet blir till slutförbrukarna. Tänk dig ett exempel: BATTERI <------> plint 1 <------> plint2 <------> Förbrukare Här har du tre kablar, och du vill nog inte ha 0,1V spänningsfall i varje, då sjunker ju spänningen hos förbrukaren i värsta fall med 0,3V. Tänk också på att avsäkra till max av vad kablarna klarar av. Alltså välj en huvudsäkring som skyddar alla kablar om det råkar bli kortslutning någonstans i kedjan. Denna säkring bör sitta så nära batteriet som möjligt och är alltså till för att skydda kablarna, inte anslutna förbrukare/instrument. Väljer du en 50A huvudsäkring måste kablarna klara denna ström utan att brinna av. Sedan ska du ha andra mindre säkringar till förbrukarna, dom kan t.ex sitta kopplade mellan plint 2 och respektive förbrukare i exemplet ovan. Och se då även här till att säkringen bryter innan max-ström för vad kabeln klarar uppnås, dvs välj alltid kabeldimension så att den klarar den ström som krävs för att säkringen ska bryta.