Gå till innehåll
lördag 11 januari 2025

di1anpe

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    43
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av di1anpe

  1. Hej Pär, Vi har seglat fenkölad båt med vindroder i närmare 15.000 NM och är mer än nöjda. Aldrig några problem, det bara tuffar och går i alla vindar och riktningar, så länge man inte glömmer att kontinuerligt se över och balansera sina segel. Båten, en Forgus 31 torde bete sig snarlikt din Mamba 33. Vårt vindroder var av pendelservotyp, ett Monitor. Man möter väldigt sällan seglare som är missnöjda med sina vindroder. Efter ett drygt år till sjöss kan jag med lätthet placera vindroder högst upp på bra-prylar-att-investera-i-prylar, tätt följt av solpaneler :-) Skepp o hoj! /Petter
  2. På förra båten hade vi en Raymarine ST2000 som vi kallade Raymond, eller oftare Rajjan. Med sjön på låringen blev det oftast fylle-Rajjan. På nuvarande båt har vi en Simrad TP32 som vi kallar Simpa (med finskt uttal naturligtvis). Vindrodret av märket Monitor heter naturligtvis Monika, kallas oftast för Månkan.
  3. Hej! Jag köpte en Raymarine ST2000+ för ett par år sedan, redan efter en säsong (ca tusen sjömil) började mekaniken låta illa och piloten kändes glappig och allmänt utsliten. För ca ett halvår sedan köpte jag en ny AP men denna gången blev det istället en TP32 från Simrad. Den har nu gjort sitt jobb klanderfritt ombord under flera tusen sjömil. Min erfarenhet är att TP32:an har bättre kvalitet än ST2000. Funktionsmässigt gör båda sitt jobb. Jag brukar låta piloten styra antingen fristående eller mot waypoint, har aldrig låtit den styra efter vindriktning. Främst därför att jag inte litar på den fladdriga vindvinkel som mitt Raymarine vindinstrument ger, och dessutom har vi vindroder ombord som med fördel sköter detta jobb medan piloten får vila. Med vänlig hälsning, Petter
  4. Hej Marty, Jag har erfarenhet av båda alternativen och hade helt klart tagit Skottland och Calidonian canal framför Engelska kanalen. Anledningen som jag ser det är att denna vägen är betydligt vackrare och mysigare enligt mitt tycke, dessutom har man oftare gynnsam vind/ström för att positionera sig inför en atlantöverfart. Längre perioder av nordgående ström och större risk för kryss om man väljer Engelska kanalen. Tidvatten behöver du planera för och kunna hantera oavsett väg. Du skriver att du tänker lämna sverige under sommaren, då lär du förmodligen inte heller ha problem att hitta ett väderfönster med bra förutsättningar för den färdväg du väljer. Lycka till med din resa! Med vänlig hälsning, Petter
  5. Hej! Lycka till och låt er inte avskräckas av alla gubbar som anser att båten måste vara rustad till tänderna innan man lämnar hamn, det är ofta dessa som blir sittandes hemma med en tråkig kärring och tar sina seglingsdrömmar med sig i graven. Den bästa båt är den som tar dig ut på dina drömmars seglingar, oavsett storlek och utrustning. Med det inte sagt att det är riskfritt. Det viktigaste är att ni känner er förberedda för uppgiften, att ni är ett glatt gäng som fungerar bra ihop. Fundera igenom olika scenarior och plan A, B och C för att hantera dessa. Vad gör ni i en man över bord situation, en brand ombord, om vädret blir värre än prognostiserat, rigghaveri, etc. Har man funderat igenom detta innan så ger det förhoppningsvis en bättre känsla av kontroll då ni väl har gett er ut. Jag och två kompisar seglade från Göteborg till Shetland för ett par somrar sedan. Nu är vi i Karibien, i samma båt och med i stort sätt samma utrustning. Innan Shetlandsseglingen hade ingen av oss någon större erfarenhet av långsegling. Men vi har lärt oss längs vägen, och eftersom vi hela tiden kollar väder och håller ögon och öron öppna så har vi lyckats åtgärda slitage ombord innan de bidrar till haveri och undvikit att hamna i riktigt hårt väder. Under de ca 8000 sjömil vi hittills seglat med båten har vi aldrig råkat ut för något allvarligt. Utöver standardutrustning har vi idag stormsegel, livflotte och ePIRB. När vi seglade till Shetland hade vi ännu inte skaffat detta, däremot hade vi lånat en livflotte av en vän. Lycka till! Vi ses på böljan den blå! Med vänlig hälsning, Petter (www.sassylady.se)
  6. Hej! Vi på s/y Sassy Lady är ute på en 1-årsseglats och befinner oss just nu i Karibien. Vi använder uteslutande iPads för all ruttplanering och navigering. Vi har även papperskort och traditionella hjälpmedel (kompass, logg, kronometer...) ombord men har aldrig hittills behövt använda dessa. Sjökorten är billiga till iPad, vi kör främst Navionics men även iSailor för viss områden där dessa kort är billigare. Vi har betalat ca 1000 kr för alla elektroniska sjökort som vi behöver (europa, afrika, karibien, Bermuda) och dessa skulle kosta mångdubbelt att sätta i vår plotter. Vi har var sin iPad, dvs tre stycken, och utan extra kostnad har vi laddat ner samtliga sjökort i var och en av dem. vi har alltså god redundans om någon iPad skulle haverera. dessutom använder vi vattentäta fodral (Griffin survivor) på varje iPad. Vi använder enbart vår plotter för att visa FÖG och KÖG på ett enkelt sätt för rorsman. Papperskorten använder vi nästan aldrig, bara under längre seglingar då vi plottar vår position en gång per dygn i kortet. Skulle alla tre iPad:sen gå sönder har vi ju GPS mottagare i våra telefoner, kameror, plotter och handhållna GPS. Jag är glad att vi inte lagt pengar på att köpa sjökort till plottern, det är allt för dyrt och en iPad är betydliggt snabbare och enklare att jobba med en en genomsnittlig plotter. Vi har även Laptops ombord men använder inte dessa för navigering, de drar mer ström och känns mindre pålitliga och rubusta än iPaden i våran smak. Dessutom kan vara värt att nämna att vi har olika möjligheter att ladda våra iPads; främst använder vi två st USB uttag i båten tillverkade för ändamålet, skulle dessa fallera kan vi använda något av två 12v uttag (cigguttag) eller 230 V adapter och båtens inverter. Detta är bara min erfarenhet än så länge, jag anser inte att andra har mer rätt eller fel. Välkommen att följa vår resa på www.sassylady.se Lycka till!
  7. Lycka till med ert spännande projekt! Jag är övertygad om att ni kommer lyckas med era planer, så länge ni håller det brinnande intresset i liv. Med sunt förnuft, ödmjukhet och lite jävlar anamma kommer man långt. Jag och ett par vänner är i liknande situation som er. Vi skaffade emellertid vår båt för ett år sedan och har hunnit med ett par provseglingar till bl.a Shetland/Orkney. Det är värdefullt att inte fastna med för mycket renoveringsjobb på land, utan skicka baljan i sjön emellanåt för att praktiskt komma fram till vilka punkter man verkligen bör lägga kraft på att åtgärda. I övrigt tror jag att man får lära sig att 50-punkters att-göra-listan för följa med på resan, samtidigt som punkter bockas av uppkommer nya :-). Prio på säkerhet, redundans och back-up lösningar vid haverier. Den bästa båten som finns är trots allt den som tar en iväg på sina drömmars resa, oavsett vad alla andra anser. Jag ser fram emot er blogg, kan tipsa om Wordpress som är ett gratis alternativ vi själva använder (www.sassylady.se). Vi ses på de sju haven... Mvh Petter
  8. Hej Oskar, Vi satt med samma frågeställning som du för en tid sedan och efter visst övervägande valde vi att köpa en EPIRB inför vår långresa. Vi köpte en McMurdo Smartfind G5 406 EPIRB med GPS från Marine Electronic Service i England (www.mesltd.co.uk) och lät dem programmera enheten med korrekta uppgifter (MMSI nummer) för vår båt. Jag har för mig att hela kalaset gick på ca 5000 kr inkl frakt och programmering, alltså ungefär vad man får betala för en PLB här i Sverige. Orsaken till att vi valde en EPIRB framför en PLB är framför allt för att denna känns rejälare och har bättre batteritid/bytesintervall. Samt att den är knuten till vår båt och inte till en enskild person. Alltså kan alla tänkbara besättningsmän på båten utlösa nödsignalen och den kopplas alltid till båten. Dessutom gillar jag smidigheten med inbyggd GPS så att räddningsstyrkan snabbt kan ta sig till rätt position vid en undsättning. Lycka till med ditt köp och säker segling! Mvh Petter
  9. Jag har provat såväl 6- som 3-bladig vindgenerator (Rutland, air-x) men aldrig varit nöjd med någon. Det vinande ljudet från bladen kan jag lära mig att leva med, däremot är det brummande vibrationsljuden från själva generatorn oerhört enerverande anser jag. Trots olika typer av gummidämpad upphängning har jag inte lyckats få elendet att väsnas på acceptabel nivå. Dessutom beter sig hela snurran som ett otäckt vilddjur då man seglar i lite kraftigare vind och sjö. Själv har jag alltså gett upp försöken att få till en hygglig installation av vindgenerator och skaffat fler solceller istället. Tyst, billigt och bekymmersfritt i jämförelse. (PS! Du kan få köpa en Air-x utan rotor och vingar av mig om du vill, de ligger på Nordsjöns botten efter en kuling i somras )
  10. Problemet är nu löst! (hur stänger man tråden?) Jag hade otrolig tur och har fått tag på en perfekt inomhusförvaring där vi dessutom kan låna verktyg och maskiner av andra som också är där och jobbar med sina båtar. Däcket är nu strippat, inredningen utkastad, motorn likaså. Det blir en fullspäckad jobbvinter med andra ord... :-) Mvh Petter
  11. Hej, tack för era intressanta inlägg. Nu ligger båten på land och vi har påbörjat alla renoveringar (motorbyte, fixa delaminerat däck, bygga targabåge, förstärka inredning etc.), vindsnurran är numera långt ned på att-göra-listan :-) Nja vindsnurran i fråga är egentligen ingen äkta air-x, utan en kinatillverkad kopia med svansen uppåt och kraftigare generator 800W). Vi fick den riktigt billigt av en trevlig herre som ville sponsra vårt projekt. Han hade tillverkat egna tysta vingar i kolfiber för att råda bot på orginalvingarnas missljud. Jag misstänker att de nya vingarna inte var riktigt balanserade varför lagret som håller själva generatorn rörlig i sin infästning på fästet, successivt börjat glappa och till slut rök hela rotorn av då låsmuttern vibrerade loss den där oturliga dagen utanför Orkney. Han har erbjudit sig att fixa fram nya vingar åt oss men jag är skeptisk eftersom det känns som att lagret nu redan är glappt. Dessutom saknas ju hela rotorn att fästa vingarna på. Därav min tanke att konvertera till släpgenerator. Fast ni har rätt, projektet är nog för tidskrävande att få ihop på ett bra sätt, med det korta tidsvarsel vi har. Får satsa på fler solpaneler och återköp på snurran tror jag... Vi ses på sjön! Mvh Petter
  12. Ett hett tips är att hålla ögonen öppna efter båtar till salu som redan är färdigrustade för långfärd. Det sparar en väldig massa jobb och tid om man kommer över en bra sådan. Jag vet inte vilken prisklass på båt du söker men vill man komma relativt billigt undan men ändå ha säkerhet och komfort skulle jag kolla på Allegro 27 och 33, OE 32, L 28 och 32, Monsun 31, eller om du inte vill ha långköl varför inte Forgus 31. Har du tänkt lägga mer pengar på båt är självklart alternativen fler, men blir resan roligare? eller ens av? Ett tips är att tidigt sätta upp en budget för såväl båt, utrustning som resa. Räkna sedan med att utrustningen kostar det dubbla (vilket förmodligen är en underdrift :-) och att du behöver marginaler för oförutsedda utgifter på själva resan. Välj sedan båt därefter, beroende på hur mycket pengar du får över i din budgetkalkyl. Det går att få en sjövärdig båt ganska billigt, och de alternativen jag listat ovan är hyggliga exempel på sådana. Lycka till! Mvh Petter
  13. di1anpe

    Motorbyte

    Hej, Min gamle Forgus 31:a är idag utrustad med en MD11C samt 110S-drev. Jag har nu kommit över en ny motor med drev som jag tänker installera i vinter. Den nya motorn är en D1-30 med 130S-drev. Jag undrar nu om det är någon av er läsare som gjort en liknande nyinstallation och kan komma med värdefulla tips. Jag har inte tittat närmare på alla detaljer ännu men antar att motorbädden behöver plastas om, alt tillverka adapterkonsol passande befintlig bädd. Hur har ni andra som varit i samma situation gjort? Mvh Petter
  14. Håller med föregående skribenter, självklart ska du göra slag i saken. Man ångrar sällan sådant man gjort, utan snarare sådant man drömt om men aldrig fått gjort. Vägra bli en bittergubbe, sådana finns det redan gott om :-). Ett tips, förutom att gå med i klubbar såsom JRSK eller OSK, är att läsa inspirerande litteratur i ämnet. Det finns en uppsjö läsvärda böcker av andra långseglare som kommer från precis din situation och haft mod och lycka att genomföra sina drömmar. Här kommer några av de böcker jag läst under året som fått min egna planerade resa att kännas än mer självklar: Alla sa vi skulle dö - Danjel Henriksson Mina fem skeppsbrott - Stig Lindgren En otrolig seglats - Tristan Jones Segla med Albatross - Carl Erik Andersson och Janne Larsson ...listan på bra böcker kan göras lång! Lycka till
  15. Japp, ni har rätt, förlusterna är självklart inte så stora vid de låga strömmar vi pratar om. Jag tänker sätta panelerna horisontellt på targabågen, på samma sätt som forgus31. Regulatorn kommer sitta nära batteribanken. Jag har 4mm² så jag antar att vinsten med seriekoppling äts upp av risken för skuggning av ena panelen, det får helt enkelt bli parallellkoppling. Gör jag dessutom skarven vid ena panelen behöver jag inte dra mer än två ledare i targabågen, så rent installationstekniskt finns ingen vinst. Förresten, forgus31 (Bo har jag för mig att du heter), jag ska ta båten till Björlanda imorgon söndag kl 10 och möta upp Magnus på Yacht Sport som ska besiktiga vår rigg innan avmastning. Kanske ska passa på att ta en titt på din skuta då, på vilken brygga ligger du? Är du i krokarna får du gärna ta en titt även på Sassys skamfilade figur :-) /Petter
  16. Hej, Rent ekonomiskt bör du nog satsa på ett objekt i bättre skick snarare än ett med renoveringsbehov. Dvs en frisk båt utan delaminering, böldpest etc. där motor, segel, rigg, elsystem och övriga dyra delar är i bra skick. Däremot anser jag att det gärna får finnas kosmetiska skavanker som drar ned intrycket och således prisen samtidigt som de är relativt billiga att åtgärda, typ dynor, fula tyger, uggig skrovbeklädnad, sliten dekor etc. Lycka till och välkommen till MG.
  17. Hej, Jag har införskaffat 2 st 50 Watt solpaneler och en MPPT regulator för dessa. Min båt har ett 12 V system. Min första tanke var att koppla de båda 12 V panelerna parallellt till regulatorn, men nu undrar jag om det eventuellt vore effektivare att koppla dem i serie för att slippa onödiga förluster i kablarna mellan panel och regulator. Alltså dubbla spänningen från panelerna och således halvera strömmen. Regulatorn klarar en inspänning om 5-60V och borde känna av vilken batterispänning systemet har (12/24V) och anpassa utspänningen därefter. Tänker jag fel? Hur skulle ni kopplat och varför? Solpaneler AIT specifikation: Pmp 50Wp Vmp 18.00 V Imp 2.78 A Voc 22.6 V Ics 2.97 A Regulator IVT 20A MPPT specifikation: Systemspänning 12/24 V DC Panelspänning 5-60V DC Max laddström 20A Batterityp 12v eller 24V lead-acid, AGM, Gel or open Ha en bra dag! /Petter
  18. Hej, Kolla med Ulf på Tånguddens båt & motor. Han är duktig och har hjälpt mig vid åtskilliga tillfällen. Mvh Petter
  19. Hej, Till min fasa har jag nyligen upptäckt att däcket börjat svikta på ett par ställen, förmodligen vatteninträngning i däckets sandwichlaminat som orsakat delaminering med svampighet som följd. Då vi planerar att kasta loss mot Västindien strax efter midsommar 2012, finns det mycket att stå i under vintern. Att åtgärda delamineringen blir liksom grädde på moset och kräver dessutom att båten får stå torrt under tak. Jag undrar om någon av er kan tipsa mig om något ställe i göteborgsområdet där jag skulle kunna ha min 31 fots segelbåt förvarad inomhus över vintern? Alla idéer mottages tacksamt. Alternativet jag har är att bygga upp ett båthus på Tångudden där båten annars är tänkt att vinterförvaras. Men helst hade jag viljat stå inomhus!!! Mvh Petter
  20. Lugn bara lugn. Jag har varit med om samma sak, såväl i min förra båt som i min nuvarande. Efter ett tag ger sig packboxen på utgående axel till propellern. Detta medför att sjövatten sakta börjar leta sig in i backslaget (eller s-drevet i mitt fall). Det är tämligen enkelt och billigt att byta denna packbox nästa gång du har båten på land. Jag antar att du ändå tar loss propellern för att byta offeranod, då är 25% av jobbet redan gjort :-). Jag upptäckte grå olja i drevet i somras, har kört vidare med detta hela sommaren (drygt 1000 sjömil) för att fixa detta på land i vinter. Oljan är nu mer vit än grå, inte bra men heller ingen allvarlig skada, resonerade iallafall jag då jag inte ville störa semestern med ett båtlyft. Lycka till! Mvh Petter
  21. Hej, Jag har en 3-bladig vindgenerator av typ Air-x som jag funderar på att konvertera till släpgenerator. Tips och goda idéer mottages tacksamt. Varför vill jag göra detta undrar kanske ni. Jo, det ska jag svara på. Allt sedan vindgeneratorn införskaffades har det varit hatad av mig och alla andra i båtens närhet. Antingen så laddar den ingenting för det blåser för lite. Eller så lever den en jäkla liv och hela båten brummar som en borrmaskin i en kakburk. Dessutom blåste hela propellerpaketet bort i en kuling utanför Orkney i somras. Nu ligger alltså hela rotorn på Nordsjöns botten och skäms över sina synder. Generatorn som sådan är det inga fel på, den är kraftig med en märkeffekt om 800 Watt. Jag är inte sugen på att skaffa nya vingar. Däremot borde det gå att fästa själva generatorn i sittbrunnens akter. Sedan fästa en propeller med lämplig stigning och diameter på en lina/wire på utgående axel på generatorn. Behöver man laddning kastar man linan med propeller över bord och låter den släpa en bit efter båten. Vad tror ni om detta? Hur bör propellern vara utformad och infäst? Några andra idéer i ämnet? Tack på förhand för era synpunkter! Mvh Petter (PS! För er som är intresserade finns den attans vindgeneratorn att beskåda på film, både innan och efter incidenten med rotorbladen. www.sassylady.se)
  22. Hej, Jag har alltid låtit min fotogenlampa brinna på svag låga under kyliga nätter, och jag har inte dött ännu :-) /Petter
  23. Skepp o hoj! Jag är nyfiken på att läsa om er läsares bästa sommarseglatser. Det är roligt att få tips och inspiration för framtida seglingar, fina hamnar, roliga sträckor etc. Jag kan börja med att berätta om min egen sommarseglats. Den utgick från hemmahamnen i Göteborg, via Mandal i Norge till Lerwick på Shetland. Vidare ned till Kirkwall på Orkney och hemåt igen via en omväg på svenska västkusten. Resan tog 25 dygn och gav 1300 nya friska sjömil under kölen. En av höjdpunkterna var Orkney öarna; extremt rolig segling i friska vindar och rejäla tidvattenströmmar som ger god fart då man planerar rutten så att strömmen sätter i den riktning man avser gå. Som mest hade vi 9 knop ström, gick i 4 knop genom vattnet och susade således fram i 13 knop över grund mot vårt mål. Spännande och aktiv segling :-). En annan höjdpunkt är alla delfiner som leker runt båten ute på Nordsjön. Underbart roligt sällskap bland oljeriggar och tom horisont. För den som är intresserad av att se en liten film jag klippt ihop över resan, är ni välkomna att titta in på länken nedan: Nu är jag sugen på att höra om era seglatser! Mvh Petter
  24. Håller med föregående talare som föreslår både vindroder och autopilot i utrustningslistan. Jag har dålig erfarenhet av livslängden på autopilot då den körs längre sträckor i hårt väder, däremot är en autopilot perfekt under motorkörning = det blåser förmodligen svaga vindar eftersom du går för motor och generatorn sörjer för den extra elförbrukningen. Förra sommaren körde vi en ny Raymarine ST2000 som blev totalt utsliten efter en Nordsjöseglats på ca 1500 sjömil. Denna sommaren planerar vi en liknande seglats och har därför införskaffat ett Monitor vindroder för huvudjobbet och en ny Simrad TP32 autopilot att använda vid motorgång. För den som är intresserad finns mer info att finna på vår hemsida www.sassylady.se.
  25. Hej, Som tidigare inlägg gör gällande, Maxispecialisten säljer rutsatser, se prislista: http://www.maxispecialisten.se/Prislistor/Prislista M-77 2010.pdf Nya rutor till en Maxi 77:a ligger här på 4800 kr. Ganska dyrt tycker jag. Själv bytte jag rutor i min Maxi 87:a förra sommaren. Jag lät en firma skära ut rutor i kraftig rökfärgad Acryl, det kostade ca. 1500 Kr (Vink i göteborg) och jag är mycket nöjd med resultatet. Rutorna är tjockare än orginalrutorna, släpper in betydligt mycket mer ljus i salongen och erbjuder minst lika bra insynsskydd med sin mörka yta. Jag monterade rutorna med svart butyltejp som jag köpte för et par hundralappar hos Bilia. Rekommenderas starkt!!!
×
×
  • Skapa nytt...