Bjorns_snipa

Jag skulle valt IW26:an, men som systerson till grundaren av IW-varvet Ivar Waldemar Åkesson är jag nog partisk.

Kanske inte så udda. När mina två torkarmotorer (av olika fabrikat) inte parkerade skruvade jag isär dem och listade ut att båda skulle ha: konstant plus konstant minus strömbrytaren mellan minus och den tredje anslutningen. Samma som dina alltså.

Stensund, i närhetn av Trosa: http://www.frisksport.se/midsommar.html Jag har firat midsommar där både med tält, husbil och båt. Det finns bara plats för några tiotal båtar vid bryggan, så man bör komma tidigt.

Jag hade en sådan i min ungdom (40+ år sedan). Den var röd och vit som din, men hade beige säten. Trots liten motor var den snabb och dessutom mycket stadig.

Sjösatte idag. 15 båtar som krånglades upp på vagnen, drogs ned till kranen och lyftes ned i vattnet. Det tog tre timmar varav en regnig. Sedan en timmes första båttur från varvet till hamnen. I kväll ska jag lappa kapellet, som ska monteras i morgon.

Jag tror att du blandar ihop ström (A) och spänning (V). När du startar motorn drar startmotorn en hög ström, kanske 150A. Den strömmen går från batteriet till startmotorn. Ingen extra ström går någon annanstans. Vad som händer då är att spänningen sjunker till ett värde under de 12V batteriet har obelastat. (Visst, det går också ström från solcellsregulatorn men aldrig mer än solcellen kan leverera.) När du släpper startnyckeln och startmotorn stannar kan det däremot bildas en kort spänningsspik ovanpå batterispänningen. En sådan kan skada känslig elektronik, men elektronik som är avsedd för båtar/bilar har kretsar som skyddar dem. Däremot, om du kopplar in sådant som inte är avsett för båt/bil bör du använda någon form av avstötning.

Hur har du kopplat? Strömmen från generatorn och landströmsladdaren går väl inte genom solcellsregulatorn. De är väl kopplade paralellt och då spelar det inge roll om strömen mellan generator/landström och batteriet är 1A eller 10A, den strömmen påverkar inte solcellsladdatren på nångot sätt. Det som kan ge upphov till en spänning är däremot spänningen, men den är ju begränsad till ca. 14V från generator/landström och det påverkar inte solcellsregulatorn.

När vi åkte genom Sickla kanal ut från Järla sjö den 2 augusti var kanalen full med badande som simmade fram och tillbaka mellan stränderna. Det gällde att ha låg fart och en utkik på fördäck för att överhuvudtaget kunna passera.

Här en annan annorlunda Haber-båt: http://haber-yachts.com/index.php?page=en-haber-20-mini-reporter-g Liten utanpå men välplanerad inuti. Inte vacker, men sällsynt.

På vissa språk är det ännu värre. Jag hade en gång en text som skulle översättas toll ett antal språk. Jag fick då en fråga av en av översättarna vad jag menar med "skruv". På det aktuella språket, jag tror det var turkiska, finns det inget ord som motsvarar skruv, utan 8 olika ord beroende på skruvtyp. Lösningen blev att översätta med något i stil med "gängat fästelement".

Vi har ett annat problem. Den äldre av våra två hundar har inga problem ombord. Hon lägger sig på ett stadigt ställe och sover tills hon märker att vi ska lägga till. Hon verkar kunna sova hur länge som helst. Unghunden däremot är det problem med. Hon gillar inte båtens rörelser och försöker hela tiden hitta ett ställe där det inte gungar. Lägger sig ned, upptäcker att det gungar, flyttar sig till ett nytt ställe osv. Det brukar sluta i mattes famn. Det konstiga är att hon inte har något emot att åka bil, oavsett hur vägen ser ut. Tidigare har vi haft både katter och hundar ombord utan problem. Kattlådan användes av både katter och hundar.

http://nf.broach.se/motorer/volvo-penta/md5

Jag hade samma problem. Löste det provisoriskt med en cykeldator från Biltema. Magneten limmade jag fast på svänghjulets insida (försökte först på utsidan, men den lossnade av centrifugalkraften). Sensorn sitter på en plåtremsa som jag fäste bakom motorn och böjde till i rätt vinkel. Ska byta mot en "riktig" varvräknare till nästa säsong. För kalibrering kanske man kan använda en av de appar som finss till iFånen, det finns både de som lyssnar på ljudet från motorn och de som fungerar som stroboskop.

När jag var liten på 60-talet och började åka båt hade pappas gamla sjökort djupet angivet i famnar.

L2000-datorn användes mest till ekonomisystem; fakturering, löner, bokföring mm. En av mina kunder var bakcentralen där 20 damer satt vid var sin L2000 och "stansade", dvs. läste de insättnings- och uttagsnotor som kom från bankkontoren och omvandlade dessa till håremsor. Hålremsorna användes sedan att mata "stora" datorer med. Man talade på den tiden om IBM och de sju dvärgarna och jag jobbade åt en av dvärgarna. Min första egna dator byggde jag själv mär de första mikroprocessorerna dök upp på marknaden. Virsocklar, virpenna och virtråd var verktygen. Min flickvän stickade koftor och jag virade kretskort på kvällarna framför TVn. Kartor: Jag har vid några tillfällen försökt scanna in manuellt, men det var ganska bökigt. Har bytt både hårdvara och navigationsprogram flera gånger efterhand som utvecklingen gått framåt. Den som är bäst idag kommer snart att bli omkörd av en konkurrent och då är det dags att byta igen.

Oljebyte i dator: 1974 jobbade jag på Burroughs och servade den tidens kontorsdatorer. Mastodonter uppbyggda av NAND-grindar och virade bakplan med mycket mekanik kring. Prestandamässigt enklare än dagens enklaste miniräknare. Den inbyggda skrivaren hade en "decoder", en mekanisk växellåda med 7 mekaniska kopplingar, ovala kugghjul och solenoider som via metallband omvandlade signaler från elektroniken till rörelse hos skrivkulan. Oljebyte skedde två gånger per år, men ändå var man ofta tvungen att byta hela decodern för att byta slidelar i den på verkstaden. "IT-service" på den tiden var rundsmörjning, byte av slitna kugghjul och kopplingar, ibland svetsning och ganska sällan byte av elektronikkomponenter. Bilden visar modell L2000, fler bilder på http://www.picklesnet.com/burroughs/gallery/bpgltc.htm

Lite nomenklatur: En grej som sitter på väggen kallas "tag". En grej som sitter i änden av en kabel kallas "propp". Pinnar som sticker ut kallas "stift. Hål som stiften skka in i kallas "hylsa". Sedan kombinerar man begreppen. På båten sitter ett "stifttag" som man ansluter kabelns "hylspropp" till. I land-änden av kabeln sitter en "stiftpropp" som man ansluter till "hylstaget" på bryggan.

Ja det tror jag.När jag länkar brukar jag kolla att det funkar. Funkar det inte raderar jag hänvisningen. Blir irriterad när länkarna inte funkar. Lite överseende har jag . Det är inte helt lätt det där med datorer. http://lasselundell.se/datorer.html nej det ska gudarna veta. Ibland har jag lust att kasta paddan i sjön. Och då har jag ändå jobbat med datorer sedan 1974 då jag gjorde oljebyten i datorer på Burroughs.

Har "elakingar" varit framme i länkarna i det första inlägget tro?

I sommarstugan har vi värmekablar för att förhindra att rör inte fryser sönder. På vissa ställen ligger kabeln inuti röret och på andra har vi satt den utanpå. Värmekabeln är självreglerande, så termostat behövs inte.

Här är skissen. Startbatterierna är parallellkopplade med förbrukningsbatterierna med hjälp av glödlampor. Vid start kopplas startbatterierna i serie. Startbatterierna laddas genom glödlamporna. Med t.ex. 50W lampor blir laddningsströmmen tillräcklig vid laddning. Vid start går ström åt till lamporna men den största strömmen går till startmotorn.

Kneper är väl att låta relä 1 & 2 vara växlande. I vila kopplar 1 & 2 in det andra batteriet parallellt. När nyckeln vrids dras 1 & 2, och i det växlade läget levereras strömen till reläet som seriekopplar batterierna från 1 & 2. Här behövs väl bara ett relä. Startmotorn kan ju alltid vara kopplad mellan ena batteriets plus och det andra batteriets minus, för startmotorn har ju ett eget relä. Nu kan det seriekopplande relääet aldrig dra förrän båda parallellkopplande reläerna har brutit parallellkopplingen./Peter Problemet med två växlande reläer är att de måste växla exakt samtidigt. Om det ena är bara lite långsammare blir det kortslutning. Dessutom måste de klara startströmmen. Det blr inte lätt att hitta sådana. Jah har en ful-lösning i huvudet som bara behöver ett relä. Ska se om jag kan göra en skiss på den.

Sista åkturen, sedan redo för vintern.

Om man har en tank på varje sida av båten och de är sammankopplade måste man se till att avluftningen på varje tank mynnar högre än toppen på motstående tank oavsett båtens lutning. Annars rinner bränsle ut. Likaså bör påfyllningen vara högre än toppen på motstående tank även när man står på skarndäck när man tankar. Annars kan man aldrig få tanken på motstående sida full.

Jag sätter en planka i förpiksluckan så att jag får ett par centimeters öppning. Luckan har gångjärnen mot fören så det är ingen risk att det kommer in några större mängder snö. Ruffluckan har jag helt öppen eftersom det är ganska långt från öppningen i pressen dit (eventuellt kan man hänga en liten press framför som stoppar direkt regn men som har tillräckligt stora öppningar vid sidorna för att låta luften strömma fritt. Det är alltid mycket torrare och luktfriare i båten än i sommarstugan på våren, trots att alla dynor är kvar under vintern (stående på högkant med luft på alla sidor). Det första året tog jag hem alla dynor, men hade ingen annan plats för dem än i källaren. Då hade jag källarlukt i båten hela sommaren.