Faderullan

Så gott som alla i listan plus bränslepumpen. "Felinställde förgasare (Stromberg 175 CD-2) Dubbla Dåliga tändstift? Brytarspetsen? Kondensatorn? Tändspolen? Fördelaren?" Börja med att skruva ur tändstiften och kolla hur de ser ut. Blöta, svarta, sotiga tyder på för mycket bränsle. Om motorn inte blivit körd på länge kan det vara flottörnålen i någondera förgasaren som inte stänger, då luktar det bensin och motorn får för mycket bränsle. Bränslepumpens membran kan vara dåligt, fast när motorn får för lite bränsle brukar den nysa och smälla snarare än blöddra. Om motorn går ok på tomgång är förgasarna i sig inte feljusterade, det enda man kan justera på de där är tomgångsrelaterat, spjällens stoppskruv, tomgångsblandning och spjällens synkronisering. De där förgasarna brukar ofta uppskatta en renovering. Satser med vad du behöver finns att köpa. Det är bland de simplaste förgasare jag sett sedan moppeåldern så det är inte speciellt svårt. Att synka inställningarna och justera dem fixar man också tämligen lätt när man hittar manualen för det på nätet och är läskunnig 😀 Också värt att kolla att fördelarens förtändningsjustering fungerar. När du vrider på rotorn skall den ge med sig lite och fjädra tillbaka. Ett justeringsstroboskob visar om det hela funkar, när motorn varvas upp skall tändläget bli tidigare. Eftersom båten är ny för dig är det inte fel att byta tändstift, brytarspetsar, kanske kondensatorn och ge tändkablarna en koll också.

Det är sällan man ser en dieselmotor i en fritidsbåt som är utsliten när det gäller cylindrar, lager kolvar och dylikt som sitter så att säga inne i motorblocket, självklart under förutsättning att olja , filter, impeller är omskötta och utbytta. Vanvård, överhettning och dålig vinterförvaring är det som får motorerna att må illa och dö i förtid. Det mesta som vanligtvis fallerar med åren sitter på utsidan av motorn och sånt kommer man åt utan att riva isär hela rasket. Vanligt är sönderrostade avgasdelar, turbo om sådant finns, generator, startmotor, bränsleinsprutning och dylikt. När man väl fått rätt diagnos brukar det därefter mest handla om att skruva bort det gamla och sätta dit det nya. Låter ju enkelt :-) På båtar (och fordon i allmänhet) brukar det svåra vara att komma åt i trånga utrymmen. Man jobbar tre timmar för att komma åt att byta något som tar en timme att göra...

Samma kemist skulle antagligen också fortsätta med att det är därför TBT blir ett problem i hamnar och varv. Skulle TBT vara vattenlösligt skulle problemet vara mycket mindre i och med att det då skulle föras bort med vattenströmmarna och spädas ut till obefintlighet i stora vattenmassor. Eftersom TBT inte löses upp i vatten så innebär det att det i stället faller till botten där det via bottensedimentet sedan hamnar i näringskedjan via växter och bottendjur till fiskar därifrån vidare till fiskätande sjöfågel osv. Resultatet är sedan hormonstörningar långt upp i näringskedjan. Det är liknande långvariga utsläpp av kemikalier och tungmetaller som på sextiotalet resulterade i en nästan utrotad havsörns- och sälstam i Östersjön. Jag minns sjuttiotalet då man pratade om den där sommaren man såg en havsörn. Nu undrar man var de håller hus när man inte sett en enda på hela dagen.. Man kan som äldre (boomer) kanske unna sig lite fatalism och tänka att man snart ändå är borta och inte behöver ta konsekvenserna. Men har man efterkommande vill åtminstone jag göra så gott det går och ta i beaktande den vetskap som finns tillgänglig just nu för att inte svina ner i onödan.

En bra tankegång. Speciellt med tanke på den låga kvalitet många huvudbrytare har. De flesta ser inte ut att ha någon som helst form av korrosionsskydd. Man kan tänka sig att de som säljs billigt i båttillbehörsaffärerna egentligen är tänkta att sitta i bilar. Letade nyligen fel i ett solpanelsystem på en sommarstuga. Ägaren hade bytt huvudbrytaren för två år sedan så vi utgick från att den var ok. Det var den inte. När vi körde all tänkbar belastning, ca 45 ampere en stund så var brytaren så varm att man inte kunde hålla fingret på den. Den var märkt max 250 A. De där billiga brytarna i plast med röd nyckel verkar variera i kvalitet en hel del. Man kan tänka sig att en ärgad decenniegammal huvudbrytare kan till slut vara så dålig att man får problem även med generatorns dioder som är snabba på att falera i normalfall. I det läget är inte huvudbrytaren den säkerhetsdetalj som många ser den som. Det finns säkert en hel del trådar här på MG där mysko elfel slutligen kunnat härledas till just dåliga huvudbrytare.

De dubbla nu utrivna bottnarna är en viktig del i skrovets vridstyvhet, även sätesramarna har hjälpt till. Det finns några olika sät att få skrovet vridstyvt igen. Ett är att sätta in båda bottnarna igen med fräscht material och styva upp skrovets övredel med "spant", laminera tex. in halverade elrör upp mot sidorna. En annan metod är två längsgående balkar som sitter samman med några tvärbalkar med jämna mellanrum. Balkarna kan med fördel svängas upp en bit mot akterspegeln så styvas den upp också. Sidorna styvas även här med inlaminerade spant. Jag skulle föredra den här metoden eftersom du nu kan skruva fast en durk i balkarna och använda en del av utrymmet mellan balkarna som förvaring. Relingen kan styvas upp med att åter sätta in en några cm bred bit som sågas ut av den gamla överbyggnaden. Du skall likväl ha någon form av kant runt relingen så den gamla är en bra början. Kom ihåg att göra flyttankar på strategiska ställen så sjunker båten åtminstone långsamt när olyckan är framme. Allt det här behöver narurligtvis göras medan båten står upprätt. Den måste naturligtvis vara injusterad så den står i lod och våg medan du laminerar fast allting. Står båten tex en aning vriden när du laminerar in förstärkningarna kommer den för alltid att vara skev vilket kan ge en del oönskde egenskaper...

Skulle påstå att det där är en Monark eller Crescent 505. Den har snarare ett snipskrov och är inte tänkt att plana. Bilden är en aning suddig men det ser ut som att botten svänger upp en aning mot akterspegeln i stället för att vara plan. I så fall är det orimligt svårt att få båten mycket över sin skrovhastighet vilkn borde ligga vid dryga 5 knop. Nyttan du får med 25-hästarsmotorn är att du kan cruisa på i 6 - 7 knop med ett behagligt lågt motorvarv. Fast 9,9'an räcker helt säkert bra till för det också. https://www.maringuiden.se/batguiden/;batID=2932&battypID=21

Om man lastar allt man skall ha med sig till stugan och lite folk inne i hytten blir det tveklöst baktungt. Be på ett diplomatiskt sätt den tyngsta i besättningen sätta sig i fören och kolla hur båten beter sig då. Utrymmet för om hytten är ju inte så stort så att ha väldigt mycket grejer där lyckas inte alltid. I övrigt gäller redan nämnda råd, det finns knappast en enskild orsak till problemet dock. Trimplanen är viktiga på den båten så att få dem att fungera är nästan en förutsättning för att det alls skall fungera. Ett tips till är att kolla om du kör omkring med vatten i mellanbotten. Är den skumfylld kan skummet dragit i sig vatten. Det ryms en hel del vatten under durken och om det slipper att rinna fram och tillbaka blir båten extra baktung.

Där ser man! Den här borde nog funka om du inte hittar ett membran: https://cdon.se/hem-tradgard/branslepump-passar-briggs-stratton-8086-56-filter-p52823000

Dags för en snabbkurs i bränslesystemet på gamla Monark/Crescent: Med blåsan på slangen pumpar du upp bensin via bensinpumpen (inringad till höger i bilden) till förgasaren. När motorn startat sköter bensinpumpen bränsletillförseln. Om du kopplar förbi bensinpumpen kommer motorn att stanna om du inte siter och pumpar på blåsan hela tiden. Kan upplevas som jobbigt efter några sjömil :-) Bensinpumpen fungerar med hjälp av tryckvariationerna i vevhuset. En slang frå vevhuset går till baksidan på ett membran i bensinpumpen. Membranets rörelse pumpar bensin från tanken till förgasaren med hjälp av två ventiler som ser till att bränslet bara färdas genom pumpen i rätt riktnig. Membranet brukar åldras och bli en aning stelt och spricker slutligen. Då finns en risk att man med blåsan pumpar in bensinen via det söndriga membranet in i vevhuset vilket surar ner motorn och om man får igång motorn går den med ojämnt varvtal och bara om du ständigt pumpar fram bensin med blåsan. Att få tag på ett nytt membran till en drygt femtio år gammal motor kan vara en aning problematiskt. Om man misslyckas med det så går det att anpassa en pump från någon annan motor,de flesta bensinpumparna på tvåtaktsmotorer fungerar på samma sätt. Själv har jag använt en Briggs & Stratton-pump som är en bra universalpryl, är billig och finns att köpas vid de flesta som säljer reservdelar till trädgårdsmaskiner.

Den här tex. https://www.biltema.se/bil---mc/elsystem/matare/timraknare-2000030628

Blev inspirerad till en illustration... Proportionerna på din MAN blev lite tokiga men utrymmet på boksidan är vad det är 😀

Hehe! I det avseendet är du friskriven från min tvekan 😆

Balken kommer väl att kunna vicka/rotera i sidled så mycket som draghandsken medger. Det medför att stödhjulet i mitten kommer att stå snett enligt hur det slumpar sig. Möjligen kan det funka med två stödhjul bredvid varandra om de är tillräckligt brett isär. Att backa i en av föraren vald riktning med den där kombon torde vara mer än vad de flesta normalbegåvade släpvagnsförare klarar. Men idén är inte utan poänger. En längre tillfällig dragbom skulle säkert vara till hjälp många gånger. Jag skulle lösa det med ett tre meter långt profilrör där dragkulan monteras en meter in på bommen. Längst bak två plattjärn vända uppåt så att man kan lägga en bult över trailerns dragbom. Längst fram förstås en handske på bilens kula.

Jag hade lagt en timräknare i stället för en pulsgivare. Med vetskap om pumpens kapacitet är det då lätt att få en uppfattning om hur mycket vatten som pumpats under en given tidsperiod.

Om bensin rinner ut kan det bero på att flottörnålen inte stänger och förgasaren flödar över och motorn får för mycket bensin. Det ser ut som att du har separat tank. Då har du också en bensinpump. Om bensinpumpens membran läcker så pumpar du in bensin i vevhuset när du klämmer på blåsan. Då rinner bensin ut både i förgasaren och i avgaskanalen. Om motorn stått oanvänd i åratal är det mycket sannolikt att membranet torkat och spruckit. Ta ur tändstiftet och kolla om det är fuktigt av bensin. Om så är har du något av de ovannämnda problemen.

Kunde vara en Chris Craft Lancer.

Tja, det var trots allt du som valde att ta det till regeringen. Det skedde inte per automatik. Nu är det lätt hänt att eventuell rättsprocess blir dyrare för dig om du förlorar än vad det hade kostat att fixa båtens bottenfärg med extra allt, premiumfärger och någon som gjorde det åt dig

Måste kolla i kylen... Visst kallas det romkräm i resten av Finland också. Mätirahna på finska.

Vi är ju några finlandssvenskar här på forumet. Själv bor jag i Österbotten. Att gå så långt som att säga att sverigesvenska och finlandsvenska är helt olika språk skulle jag inte gå. Fredrik Lindström, er eminente språkvetare brukar tala om finlandssvenskan som en östsvensk dialekt. Dialekterna skiljer sig en hel del mellan södra FInland, Åland och Österbotten. I Österbotten som är ett 300 km långt kustlandskap varierar dialekterna också väldigt mycket från norr till söder. Fast visst får man tänka efter för att inte de finlandssvenska språkliga engenheterna sätter myror i huvudet på sverigesvenskarna. Vi har våra egna ord och yttryck som inte alltid funkar i Sverige. Plattjärn kallar vi ofta för flatjärn. Avgasröret på bilen kan ibland kallas för avloppsrör osv. Ordlistan som signaturen Kalle_Anka länkade till upplever jag mer som typisk för sydfinländsk språkdräkt. Finladismer brukar de här språkskillnaderna kallas. Har en bok om dessa som jag får dra fram om jag skall skriva seriös text specifikt för sverigesvenskar... Här i Österbotten och på Åland ses det i många hushåll mer på svensk tv än på finsk så vi har koll på Ernsts rundstavar, hopkok och gapflabb när någon gäst säger något roligt, vi har koll på vem som hänger på Renés brygga och så är vi alla lite småförtjusta Katarina Sandström på Rapport... Avslutar med ett exempel på den sydösterbottniska närpesdialekten:

Trevligt att tråden lever och har hälsan och att det dyker upp förslag på fler typer. Välkommet! Jag beskrev konspirationsteoretikern så här: Konspirationsteoretikern: - Det är big pharma, Sweboat, miljömaffian eller nykteristlobbyn som ligger bakom trådskaparens dilemma. Det är dock aldrig alkoholen, big oil eller big tobacco. Jag känner en kille som har en viss förkärlek på konspirationsteorier om både det ena och det andra. Fast numera orerar han inte om dem i min närvaro så mycket mera sedan jag ställde fram följande scenario: Föreställ dig att du vill göra någonting olagligt eller bara lite oetiskt eller en konspiration som påverkar en stor mängd människors liv. För att genomföra det behöver du låt oss säga tio personer som du kan lita på till 100%. Personer som du vet att de håller tand för tunga i alla lägen så länge de lever. Jag tror det är få av oss som kan samla ihop en sådan tiopersoners kompiskrets för att genomföra en konspiration. Då man funderar en stund på det kan man ju undra hur tex big pharma skulle kunna inlåta hela världens läkarkår och apotekarkår och vara övertygad om att inget läcker ut...

Det kan jag tänka mig. Plockade bort en sån där placeboskiva från en snipa jag hade en gång. Det blev mycket skönare rörelsemönster. Toppfarten var densamma efter att jag tog bort den så någon nämnvärd påverkan på farten hade den inte heller.

Gamla engelska maskiner skall ha minst ett ställe där de läcker olja. Bygger fabriken om en motor så att standardstället för oljeläckage slutar läcka så innebar samma utvecklingsprojekt att det börjar läcka någon annanstans i stället. I slutet av åttiotalet beslöt man sig på Land Roverfabriken att utvidga verksamheten med att börja tillverka datorer som ju var hett just då. Man lade dock ner det hela. De kunde inte få datorerna att läcka olja...

Och om man skapar en ny tråd så är det någon som påpekar att det här har behandlats i en gammal tråd läs den för tusan! Fördelen med att återanvända en gammal tråd är att någon kan ha kommit på en ny lösning på problemet eller att en ny leverantör av reservdelar har dykt upp på marknaden. Maringuidens sökfunktion kräver dessutom kunskap om en del tricks för att man inte skall överväldigas av en massa irrelevant info. Därför är det bra om ett ämne behandlas i en och samma tråd. Över till TS problem. De inre tätningarna i de här oljekylarna är till största delen standardgrejer som man kan få tag i på ställen som säljer hydraulik och dylikt.

En billig klassiker är liggunderlag från campingavdelningen på närmsta varuhus. Fästes med kontaktlim. Sedan kan man limma tex konstläder på det.

Jag skulle plocka ut tändstiften och jämföra dem sinsemellan, borde synas om en cylinder funkar sämre. Motorn kanske går ok på tomgång men en dålig tändkabel eller tändstift gör att det inte funkar lika bra på högre varv.