Faderullan

Om startmotorn är en Valeo så är den nyare än 1980. Innan dess hette Valeo Ferodo. Din startmotor borde vara standard på en massa bilar också så det kan inte vara särskilt svårt att hitta en ny. Reservdelsnumret står väl stämplat någonstans på startmotorn, bara att googla sig fram därifrån.

Cykelbilen Fantom var kanske lite för mycket före sin tid, först nu börjar ju velomobiler vara grejen. Minns att jag rekviverade, jag tror det hette så, en hobbexkatalog någon gång på slutet av sjuttiotalet och tyckte att språket i produktbeskrivningarna av långkörarprodukterna var jätteroliga med det där hövliga ålderdomliga språket. Det var nog då jag beställde ritningen till Flugan som dessvärre aldrig blev byggd...

Vår sommarstugegranne hade en Chrysler 115 hkr på 70-talet. Han antog att den åtminstone delvis kyldes med bensin, så stor var åtgången på den varan :-) Själv minns jag ljudnivån från motorn, jag vill nog påstå att en annan stor del av bensinen gick åt att skapa oväsen :-) Fast ett jäkla drag hade den så en del av bensinen användes nog till framdrivningen också.

Har haft de där ritningarna någon gång på sjuttiotalet men de är borta nu. Den här finns ju och det går nog att bygga från den med lite händighet: http://memberfiles.freewebs.com/42/81/53828142/documents/Flugan.pdf

Ungefär något i stil med kopplingen på bilden ja, prima gräsklippare de där, blir riktigt snygg gräsmatta om skären är välvässta. Helst skulle kopplingens rotordel passa in i trumman i motorfästet, den har en diameter på ca 82 mm. Det mesta jag hittat hittills är för stort, förutom den på motorsågen då, som hade fel rotationsriktning. Det blir inte riktigt värdigt att backa omkring i åttor utanför badstranden, speciellt som axelbåtar inte riktigt vill lyda roder när man backar :-) Hittar jag inget som passar direkt får jag helt enkelt strunta i lyxen med centrifugalkoppling. Då bär det iväg så fort motorn tänder. Det är jag visserligen van med, hat ju haft en del sådana motorer under årens lopp. Alternativ 2 är att skarva ut axeln i motorfästet så att en större centrifugalkoppling går att använda.

Smart att fästa kulan på dragöglan! Har själv en kula fram på trädgårdstraktorn. Det blir så mycket lättare att precisionsmanövrera in båten i båtskjulet när man skjuter trailern framför sig.

Kände en stund av lycka och hopp när jag skruvade sönder en gammal motorsåg och fann att den centrifugalkopplingen kunde fungera. Satte mig ner och började rita lite på en adapter att sätta mellan sågens motorblock och skoterns axelhus när insåg att startapparaten skulle dra igång motorn i fel rotationsriktning! Motorsågar har tydligen fel rotationsriktning för att passa vattenskoterns propeller. Kanske kul att åka baklänges en stund men inte så kul att det är värt jobbet. Jakten går vidare, Electrolux var det ja...

Att bygga om commonrailmotorer avsedda för bilar lär kräva en hel del modifiering av insprutningens elektronikbox. Det finns en del sensorer och funktioner i bilen som inte används i båten och de måste "programmeras bort". Någon ecu-trimmare kan kanske vara till hjälp. Vill minnas att jag läste om någon som konverterade just VW's motor för några år sedan, kan ha varit i Praktiskt Båtägande men är inte säker

När jag kollade på centrifugalkopplingen till moppeskootern som står bakom garaget insåg jag att även om kopplingen skulle passa i den existerande trumman så blir jag tvungen att svarva till en anpassning som passar mellan motoraxeln och centrifugalkopplingens axelfäste. Dessutom är motoraxeln på den gamla Archimedesen jag redan har fyrkantig med rundade hörn vilket än mer försvårar tillverkningen av anpassningen. Därför försöker jag nu spana efter en motor som redan har en centrifugalkoppling som sitter direkt på motoraxeln och som skulle vara lika stor eller mindre än trumman på Amandas propelleraxelände. Det faktum att motorn från den organdonerande utombordaren måste vändas så att den ligger med axeln vågrätt innebär ju redan i sig att man har en del pyssel framför sig. Ett nytt avgassystem måste till och ett insugsrör till förgasaren måste göras så att förgasaren inte står på kant. Startapparaten skall vändas i rätt riktning osv. Konstigare jobb har utförts i min lilla hobbyverkstad så det där är bara utmaningar. En motorsåg skulle vara ganska rätt i många avseenden men den Stihl jag har så har ett rätt högt varvtal innan kopplingen aktiveras. Och man vill ju kunna glida förbi sådär lagom långsamt vid beachen :-) Och så det skulle kännas lite bättre om man använde en maritim motor :-)

Dresskoden för den här är troligen inte våtdräkt och actionflytväst. Man får nog tänka lackskor, tweed och snitsig hatt :-)

Javisst ja. Röjsågar och motorsågar har ju också centrifugalkoppling! DÅ ökar anatlet potentiella organdonatorer avsevärt. Jag har tittat lite på moppescootrar som ju också har centrifugalkoppling men de har lite för stor diameter på sina kopplingar.

Javisst ja. Röjsågar och motorsågar har ju också centrifugalkoppling! DÅ ökar anatlet potentiella organdonatorer avsevärt. Jag har tittat lite på moppescootrar som ju också har centrifugalkoppling men de har lite för stor diameter på sina kopplingar.

Bhemac; Tackar för länken till Jetcarrier, det kunde ju funka. Ziggemannen; Den blir lite coolare varje gång jag tar en titt på den, den åker snart in i verkstaden för att renoveras under vintern. Den är liten men behöver en del jobb för att se riktigt bra ut.

Här kommer några frågor till er som kan era svenska luftkylda veteranutombordare. Jag bär långt nere under mina rostiga minnesluckor en förnimmelse om att några av de svenska snurrorna (Monark/Crescent/Archimedes/Penta) hade centrifugalkoppling. Kan det stämma? Och i så fall vilka modeller? Och så överkursfrågan om det råkar vara så att jag minns rätt: Vilken diameter har trumman i centrifugalkopplingen? Bakgrunden till min frågeställning: För några år sedan satt jag en lördagsnatt och slösurfade på finska auktionssajten huuto.net. Detta skedde i ett tillstånd av lätt avklingande nykterhet. Där dök det upp en vattenskoter med utgångsbudet 50 euro. Bilden var suddig och tagen i skymningen men man anade att det var något gammalt som legat och skräpat länge. I det rådande tillståndet av förminskat omdöme tänkte jag något i stil med "Ääähh, vafaaan, jag lägger ett bud! Någon annan bjuder väl över men man kan ju försöka i alla fall" En vecka senare satt jag i bilen och körde 27 mil in i vackra insjöfinland för att hämta vad det nu var jag ropat in för 52 euro... Insjöfinlands skönhet såg man inte mycket av för det rådde snöyra utan dess like. När jag väl släpat hem den där grejen och låtit den töa av i garaget kunde jag konstatera att jag köpt mig en Amanda Water Scooter från sådär 1957. Byggd av den anrika motorcykelfabriken Vincent. Lär vara världens första vattenskoter enligt konceptet vi känner igen i dag. Skotern saknar motorn med den tillhörande centrifugalkopplingen som gör att man kan starta motorn utan att hela ekipaget sätter iväg genast det tänder. Jag har nu låtit tiden gå, bara för att kolla om man kunde få tag i en originalmotor. Det händer att någon dyker upp på ebay och andra säljsajter. Men oftast vill säljaren inte skicka utomlands, de flesta finns i England och USA. Och de som kan skickas utomlands har saknat väsentliga delar eller varit mer eller mindre förstörda av ålder och rost. Jag har inte gett upp hoppet om en originalmotor men tills dess tänkte jag anpassa en fyrahästars Archimedes som jag kom över för en sixpack Lapinkulta. Den har inte centrifugalkoppling men om jag hittar någon annan luftkyld snurra på sådär 4-5 hästar som har det skulle det ju vara trevligt. Propelleraxeln med motorfäste och trumman för centrifugalkopplingen finns kvar, så det gäller att hitta något som passar i den eller mindre, man kan ju pressa in en hylsa i värsta fall... Jo, den här vattenskotern har propeller med axel genom botten och traditionellt roder med styrstag fram till styrstången, det hela ser ut som det gjorde på lite mer avancerade rattkälkar från fordomdags... Lite länkar till min blogg där den då nyligen hemsläpade skotern töat fram och en videosnutt där det rejsas hejvilt i viken en typisk engelsk sommardag i slutet av femtiotalet. https://uupee.wordpress.com/2013/11/30/leksaksladan-vaxer/ https://www.youtube.com/watch?v=-ItTDmF_83o&list=UUJ3lh_RGlrKecYSgbaXkbYw&index=2906

Lustigt, här i Finland diskuteras just nu införandet av båtskatt. Det hela har startats av den finska motsvarigheten till sverigedemokraterna -sannfinländarna vars partiledare Timo Soini i riksdagens talarstol sagt att ”herrojen huvikuunarit ja juppikootterit ovat tästä lähtien sitten verolla” eller på svenska "herrarnas nöjesskonare och yuppieskotrar är härefter beskattade". Den nivån har det partiet på sina uttalanden i landets högsta styrande organ... Det går inte att säga det tydligare än så; sannfinländarna inför en avundsjukeskatt. Alla båtar över 5,5 meters längd eller med motor över tjugo hästkrafter kommer enligt dessa fina politiker att betraktas som nöjesskonare eller yuppieskotrar och därmed beskattas. Det kommer att bli en blomstrande marknad för 5,49 länga båtar med högst 20 hästars motorer i det här landet... Det är oklart om det planeras en plattskatt eller om längd och effekt inverkar. För egen del har jag en båt som faller in i kategorin, Faderullan är sex meter lång och har kanske 100 hkr. Min vattenskoter klarar sig, Vincents femtiotalsskoter Amanda Water Scooter är dryga två meter lång och har kanske 5 hästkrafter :-)

Även om om motorblocket är gjutet i aluminium så är cylindrarna gjorda i stål, så rost i cylinderloppen kan förekomma i vilken utombordare som helst. Risken att cylindrarna är rostiga i en tvåtaktare är ändå rätt liten om motorn inte varit under vatten eller förvarats liggande utomhus utan tändstift. Går motorn att dra runt några varv utan att den kärvar i vissa lägen så är den troligen ok i det avseendet. Största problemet med gamla utombordare brukar vara skruvar som korroderat så att de sitter som berget. Då krävs det försiktighet, krypolja och kanske värme och att inte frestas att bara "dra till det lossnar" vilket garanterat leder till att skruven dras av och då blir allt mycket svårare. Det är faktiskt så att rostfria skruvar i aluminium är bland de svåraste som finns om de inte lossnar utan tricks. Så en motor i gjutjärn kanske inte är så dum att jobba med i alla fall.

Man skall inte underskatta meckande människors dådakraft. Här visas med underbar tydlighet och med hjälp av fantastiskt kameraarbete att TS vision är fullt möjlig. Lite återkoppling på den här gamla tråden skulle vara kul :-) https://www.youtube.com/watch?v=YBtfZ-icDlc

När du drar på gasen framme vid reglaget vrids först tändplattan en aning. Man skall egentligen dra på rätt mycket gas innan förgasarna börjar öppna. På armen som förgasarnas rulle ligger mot skall det finnas ett märke. Märket kall ligga precis mitt för förgasarnas rulle när gasspjällen börjar öppna. Det där går att justera. Exakt hur minns jag inte, sålde min motor tidigare i somras så jag kan inte kolla heller. För att utesluta att du har överslag någonstans i reglaget kan du koppla ur reglagets elkontakt när motorn går, de där motorerna stoppas ju genom att tändsystemet jordas så om du har något överslag i tändlåset eller i dödmanskontakten så får du gångproblen som tilltar vid högre varv. Om du har en varvräknare kan den också orsaka problem.

Ärade forum. Har kommit över en gammal kanotform av modell Pocahontas. Kanadensare kallas de visst också. Tänkte kleta ihop några stycken att använda vid sommarstugan. Tänker inte finessa med kolfiber, epoxi och dylikt, det här blir robusta grejer som skall klara av att dras över strandstenarna och igenom havtornsbuskagen utan att man får ångest. Helt enkelt glasfiber och polyester är vad som gäller med andra ord. När jag jobbade på Botnia Marin för några decennier sedan var tumregeln ungefär 1 lager glasfiber per meter skrovlängd. På en sju meter lång båt blev det 1 lager 300 gr matta följd av 2 lager 450 gr, ett lager vävd matta och slutligen tre lager 450 gr. Eller hur det nu var, det är ett tag sedan som sagt... På en knappa fem meter lång kanot låter det mycket med fem lager matta. Hade tänkt mig ett lager 300 gr och två 450 gr Finns det någon med faktiska erfarenhet av kanotbygge som kan ge synpunkter på detta?

Ta med oljepluggen till den lokala hydraulikfirman. Med lite tur finns det en banjpkoppling som passar direkt i oljepluggens gänga.

Jag skulle inte oroa mig heller. Jag har en glasfiberbåt från 1957 som aldrig varit ytbehandlad på insidan. Slagvatten (till och med lite oljeblandat ibland) ligger i kölsvinet hela somrarna och jag är inte det minsta orolig.

Googlade loss lite på Nimbus 26 och hittade följande citat i en artikel på livetombord.se: "Den dyraste investeringen var när Christer slängde ut originalmotorn MD21 och lät ett varv installera en helt ny Iveco/Lombardini-diesel på 87 hk. Därefter fick Christer Bergh en marschfart på 12 knop och en toppfart på 16. Det blir en bra ekonomi om han kör 8 knop. Då drar motorn inte mer än 0,5 liter per distans." http://www.livetombord.se/artiklar/artiklar/20090817/ododliga-nimbus-26 Med andra ord torde modesta 87 hk räcka till för att uppnå ett fartregister som Kronvik anser som det minsta man kan begära av en båt under hans kommando. Man kan anta att båttypen inte lämpar sig för farter på över 18 knop eftersom den har en liten köl vilket brukar leda till vinglighet i höga farter. Jag känner ju herr Kronvik och hans färdigheter när det gäller motorer. Kan tänka mig att han utan större problem hittar och inlevelsefullt marinerar en lämplig motor som levererar minst 87 hk varvid han uppnår önskad marshhastighet och en hel del därtill.

Gjorde den där operationen för ett par år sedan. Ambitiöst med blogg och allt. På grund av ny sommarstuga, en Glastron skiflite, en gammal passbåt, en hembyggd trädgårdstraktor och en vattenskoter från 1956 så har projektet hamnat bakåt i projektkön... Aktern på min båt är lite konvex så jag fick limma rätt tunna plywoodskivor tills jag hade rätt tjocklek på akterspegeln. Kolla på bloggen, där är det beskrivet rätt detaljerat: https://vingalvendla.wordpress.com/

Åtminstone i mitt fall är toppfarten mindre viktig. Om man kör omkring på maxvarv hela tiden så har man köpt fel båt. Min uppfattning är att det första en landkrabba frågar är hur fort båten går. Andra frågan är hur mycket det blir i kilometer per timme. Sedan kommer frågan om hur mycket bränsle båten drar. Med följdfrågan hur mycket det blir per mil... Ett par knop hit eller dit är enligt min mindre viktigt och det beror på att en relativt plattbottnad båt oftast har hög toppfart men den går inte att använda eftersom den går stötigt i sjön vilket leder till att man får lov att krypköra när det går lite sjö. Och då har man ju ingen glädje att den fantastiskt höga toppfarten. Det är efter den insikten man inser att båten skall vara bra på den typ av körning man kör 99% av tiden. Lite samma tankesätt som gör att man inte köper en Ferrari om man oftast bara kör i köer vid rusningstid ändå, eller kör värsta Landrovern året om för att den är så bra när man skall ta upp båten på hösten... Båtar är kompromisser. Alltid :-)

Gelcoatspackel finns på tub i de flesta vanliga kulörer. Fyll skadan och dra med en gles borste för att åstadkomma något som liknar strukturen i halkskyddet. Jag använde en gammal tandborste där jag skar bort det mesta av borsten. Vaxa runt om skadan så fastnar inte spacklet på fel ställe.