Faderullan

Rätt vanlig här i Finland. Finns väl inge särskilt att säga om den än att den beter sig som de flesta andra båtar i samma storleksḱlass. Som alla andra dubbelskrovsbåtar är bra att ha koll på om det finns vatten i mellanbotten. Har en gång åkt i en med en 70 hkr Evinrude, det var i mesta laget...

Enda felet med dom är att somliga läser emblemet fel och stavar Terhi som Tehri :-)

MYS-medlemmarna kommer antagligen att åtala mig för hädelse, kungabrott och en del annat olämpligt men mina redskap är färgbalja, billig skumgummiroller och en sjukt bra pensel. Om ytan är tämligen slät utan lister, krus och krås så rullar jag ut ett tunt jämnt lager lack med rollern, jag rullar både på tvären och längden för att få ut lacken så jämnt som möjligt. Rollern lämnar små luftbubblor i lacken så omedelbart efteråt slätar jag ut med penseln. Skumgummirollern har fördelen att den tar upp rätt lite lack och då är det lätt att få till ett tunt och jämnt lager.

Kan inte svara på dina frågor men skaffa en profil på http://swedishclassicboats.ning.com/ så borde du hitta både fakta och medlemmar som kan ge svar på det mesta.

Har också del i en kanotform som jag reparerat under våren, tänkte göra varsin kanot till mig och syrran. Framtiden och hur jobbigt det är får avgöra om det blir fler. Kan ju hända att frugan vill ha en egen också, de beror på hur paddel(o)synkade vi är :-) Min form är delad på andra ledden, längs kölen alltså. Av spåren i gelcoaten att döma har tidigare ägare haft problem vid förlossningen ur formen. Lade till anslutningar för tryckluft som kanske hjälper till lite.

Nej. Problemet med skruvar i avgassystemet brukar snarare vara att de är svåra att lossa så gänglåsning är bara att förvärra det problemet. Skulle sätta kopparpasta i stället så finns det en chans att få ut skruvarna nästa gång.

Ångan i motorrummet har väl uppstått när läckaget från vattenpumpen hamnar på remskivan som stänker runt vatten på varma motordelar. Om pumpen är i riktigt risigt skick så har motorn antagligen överhettat. Bara att byta pump, starta och se vad som händer.

Det är inte så enkelt att vattenpumpen läcker? Då kommer vatten ut bakom vattenpumpens remskiva och remskivan som roterar slungar runt vattnet i motorrummet. Att motorn skulle trycka ut vatten genom förgasaren är osannolikt, allt som hamnar i insuget åker in i motorn, inte ut. När motorn går med lite större varvtal är det ju ett jäkla sug i insuget och en del vatten sugs in där och rinner ut tillbaka när motorn stannar. I värsta fall sögs så mycket vatten in via förgasaren att någon cylinder vattenfylldes. Detta är dock mycket långsökt och föga troligt.Det skall vara verkligt mycket vatten i insuget för att det skall inträffa. Ta bort tändstiften och kolla om det ligger vatten på kolvarna. Går motorn att dra runt med en hylsa på remskivan? Men det är ju också möjligt att att vatten har letat sig in i tändsystemet och motorn stannat av det.

Det börjar ju se lovande ut! Plastande verkar gå riktigt bra fast du gör det "på talang". Fast plastandet hör väl till allmänbildningen i de här trakterna. Och man kan ju alltid fråga råd, det finns alltid någon i närheten som jobbat några år på något båtvarv :-) PS Även om du inte vill sitta i yogaställning i båten så är yoga bra för både kropp och själ. Oregelbunden yoga har hållit mig fri från ryggbesvär i snart ett decennium.

Om man råkat skruva in eller ut växelföraren som sticker upp ur växelhuset så har en justering rubbats. Första gången jag bytte pump på min Evinrude 50 så noterade jag att växelförarstången inte "var ordentligt inskruvad". Spände åt den, något jag fick ångra efter att ha satt samman motorn och inte fick växellägena att stämma hur jag än justerade reglagevajrarna. Bara att skruva bort växelhuset och justera växelstången genom att skruva ut den till rätt längd. I en tabell i verkstadsmanualen framgår det hur långt utskruvad stången skall vara med växeln i neutral. Man mäter mellan växelhuset och mitten av hålet uppe på stången. Enligt den: 48-60 hp Kort rigg 1973-1974: 16, 7/32 tum 1975-> 15: 29/32 tum Lång rigg 1973-1974: 21, 7/32 tum 1975-1981: 1985> 20, 29/32 tum 1982-1984: 21, 23/32 tum TS får själv lära sig mäta i tum eller konvertera till mm :-)

Sådär ser en normal propeller ut här i steniga Österbotten :-) Fördelen med aluminiumpropellern är att den tar smällen i stället för axeln när något hårt och obehagligt tar i. Som sagt ovan, knacka till propellern försiktigt, kanske med en plasthammare. Att förvärma lite med varmluftspistol mjukar upp materialet lite. Då spricker det inte så lätt. Samma rutin på fenan men värm inte så mycket att packningarna i propellerhuset får alldeles för varmt. Det är ingen dum ide att ha en reservpropeller i båten. Då kan man ha ena propellern på propellerverkstan utan att man behöver sitta på land och tråna bara för att de har mycket att göra...

Montera en vagga i stället för sista kölrullen, då blir upptagandet lite lättare och du får en bärande rulle som sitter längre bak. Här i Finland finns vaggor att köpa som tillbehör, kanske det finns i Sverige också?

Är det faktiskt så att en vara måste fylla CE-normerna genom hela sin livscykel? Direktivet innebär väl att en vara uppfyller normerna när säljs som ny. Normalt slitage på en vara kan ju medföra att den inte uppfyller kraven, beroende på helt naturliga processer. Om jag köper en burk färg som är CE-märkt, gäller då CE-märkningen när jag strukit ut färgen eller bara medan den finns i burken?

Torqeedo har ju inbyggt batteri och är väldigt lätta att ta med sig. De är ju dyrare än motsvarande bensinmotor men driftskostnaderna är lägre och påfyllningen enklare, jag har i stort sett alltid närmare till ett eluttag än till macken :-) Vill man utöka räckvidden kan man ju ha ett fast monterat batteri i båten som laddas med solceller.

En intressant båt, men kanske inte för en inbiten estet. Plus för dubbelfunktionen som husvagn :-) Fast skall någon båt kallas badanka så är det nog den här: Fin-Duck :-)

Har också stugan vid en grund vik och letade igenom hela internet på jakt efter något som går att köra på grunt vatten. Rescue Minor finns inte att köpa, man köper ritningar och bygger själv, eller har någon kunnig att bygga. Rätt fantastiska grundvattenegenskaper ser den ut att ha: https://www.youtube.com/watch?v=C_D-LilJnMo http://www.atkinboatplans.com/Utilities/RescueMinor.html För min del håller jag mig till en snurrebåt med 10 hkr snurra som tiltas upp där det är grunt. Att muddra dyiga vikar är inte så enkelt, efter bara några år lär rännan vara igenslammad och man får göra om muddringen.

Det ser ut som en dyvika, alltså dräneringspluggen. Ser lite ut som en dräneringsplugg i gummi, om du skruvar bort muttern skall det gå att dra ut pluggen. Den ser lite illa medfaren ut så det vore kanske klokt att byta ut den

Genom att knacka över akterspegeln på ut- och insidan med en plasthammare kan man höra om och var plywooden är rutten. Så här inför säsongen är det väl bara att spackla igen hålen så gott det går. Finns det rutten plywood så är det ett lagom projekt för nästa vinter. Är problemet lokalt går det kanske att öppna akterspegeln från insidan och fasa in ny plywood som limmas in med epoxy och plastas in igen.

Den raka stäven ger längre vattenlinje per total skrovlängd. Te.x en sexmetersbåt båt med starkt sluttande för kan ha en vattenlinje som är nästan en meter kortare än båtens totallängd. Det är inget problem i måttlig sjögång när man ändå trimmar upp fören för att plana omkring på skrovets bakre del. I sjögång när man blir tvungen att trimma ned fören för att få mjukare och mer kontrollerad gång vill man ha lång vattenlinje för att inte åka ner i vågdalarna.

Rent generellt är det överdjävligt jobbigt att vara estet, speciellt om man dessutom bekymrar sig över andras grejer :-) När jag gick på båtmässan i Helsingfors funderade jag en del över vad som ser bra och dåligt ut i båtvärlden. Jag kom ganska snart fram till att det inte är så enkelt som te.x att "alla aluminiumbåtar är fula". Jag är ingen större vän av aluminiumbåtar. Ändå hittade jag aluminiumbåtar på mässan som tilltalade mig. Kom fram till att det är helheten som avgör, har designern valt en stil så skall hen hålla sig till den hela vägen. Proportioner är viktigt, varje linje och detalj skall harmonisera med resten av båten. Modetrender har också en tendens att liksom ta kål på sig själva med tiden, när man drar en design till sin ytterlighet för att vara värst går det oftast över gränsen. Då har man skapat något som väcker uppmärksamhet det där året då det var på modet. Några år senare är den där båten bara ofattbart ful. Fyrtio år senare är den en eftertraktad klassiker för att den var så utspejsad...

Det är inte utan att man får en släng av ambivalens här. Den ekonomiska nyttan av projektet är försumbar, i synnerhet med tanke på hur lite båten i fråga används. Den ekologiska nyttan är också tveksam, allt beror ju på vilka råämnen som används vid tillverkningen av bränslet. Fast det vore allt lite intressant att mecka ihop en e85-motor ändå, man vet ju inte hur bränslemarknaden ser ut om några år.... Och dyre Kronvik; min båt ser inte riktigt ut som dieselmotorer låter och med tanke på att jag har råmaterial till ett par fungerande B20-motorer under arbetsbänken i verkstan så tror jag att jag håller mig till sådana :-)

Om man bygger motorn från scratch som jag tänkt kan man ju beakta kompressionen och eventuellt plana toppen enligt det. En del av mina motorer är gamla aq130 som kanske har rätt högt kompressionsförhållande redan från födseln. Nu är ju inte min båt något fartvidunder, mysfart är ungefär 10 - 12 knop och 20 på topp. Av toppfarten kan jag gärna kapa några knop för framfarten är inte vacker i farter över 15 knop. Det blir kaskader och svall som i sig är imponerande men en aning tröttsamt och rentav lite genant i längden. 1. Om man inte är intresserad av att ta ut den sista hästkraften ur motorn kan man ju hålla lite marginal på tändläget för att undvika knackning. 2. Kallstartegenskaperna i minusgrader är inte heller till besvär, den här båten glider man med när det är varmt och skönt. 3. Weberförgasaren jag tänker använda är enkel att bestycka om för mera bränsle. 4. Det är inte många slangar och packningar på den här motorn så man kan säkert kosta på sig grejer som håller för spriten. Ett oljebyte per säsong räcker antagligen. Sällan det ens blir hundra timmar per säsong i vanliga fall och när man kör brukar man göra det i någon timme åt gängen så den etanol som hittar vägen till motoroljan dunstar antagligen bort. I det stora hela låter det som att det vore möjligt att få till en motor som kunde fungera på ren E85. Kanske nästa vinters garagepyssel är räddat...

Om det lönar sig eller inte? Tja, det är väldigt lite i mitt båtliv som har resulterat i ekonomisk lönsamhet :-) Väldigt mycket tvärtom skulle jag vilja påstå. Välbefinnande går lyckligtvis inte att mäta i ekonomiska termer och det är väl i välbefinnandeavdelningen det här spånandet kan nå någon form av resultat. Om spriten går att tillverka av ekologiska och återvinnbara råvaror så kan man ju känna en viss tillfredsställelse i all fall. Om det dessutom doftar speedwaymotorcykel om båten så är det ju inte fel :-) Fast E85 är väl inte riktigt samma sak så det kan ju hända att doften inte har riktigt samma aromer.

Dammar av en snart tolv år gammal tråd. Dels för att det finns en del info i den som kanske är relevant ännu, dels för att reta hatare av trådåteranvändning. De som vill debattera trådåtervinning kan öppna en egen tråd om det, eller återanvända en gammal :-) Jag vill hålla mig till ämnet etanolkonvertering :-) Är det någon som testat att konvertera till E85 på senare år? Har en rad Volvo B20-motorer under arbetsbänken och funderade lite på om man skulle bygga ihop en som redan när den sätts samman är anpassad för E85. Att byta motor i min båt tar ungefär 3 timmar hemma under carporten så det är inte hela världen om jag måste göra det mitt i säsongen. Jag har en tvåports Weberförgasare som är lätt att ombestycka med större munstycken. Packningar som tål etanol finns att få och de är inte många på en motor som den här. Kanske sätter man in en elektrisk bränslepump också. Brytarlöst tändsystem är en naturlig utveckling. Infon att man kan höja tändningen finns, men inte hur mycket. Erfarenheter på något liknande? Spåna loss!

Hellre akterseglad än sjanghajad dock...