Faderullan

Det är en vacker modell, därför valde jag att göra en avgjutning även om det hade varit enklare att bara köpa sig en roddbåt... Tyvärr sprack formen i förlossningen så den ligger på Stormossen...

Vad kan man använda långa mörka vinterkvällar till? Man kan ju alltid bygga sig en båt! Den här båten har en lång historia bakom sig. Tre generationer ungefär. På sjuttiotalet låg en gammal provisoriskt lappad och lagad träbåt bredvid en sten vid min farfars sommarstuga. Troligtvis hade farfar fått den gjord av någon lokal båtbyggare. Han använde den i åratal och när den var bortom räddning fick den ligga där vid stenen. Då på mitten av sjuttiotalet fick farsan en ide om att gjuta av träbåten och göra den i en glasfiberversion. Träbåten släpades hem, den spacklades och målades och gjöts av. Resultatet var en glasfiberbåt som var en aning för lätt men lastad var den sjövärdig nog för att ta familjen på fem fram och tillbaka till sommarstugan i flera år. Senare ersattes båten av en något snabbare planande båt. Den fick då tjänstgöra som fiskebåt. När farsan inte fiskade längre vändes den uppochned bredvid en sten ute på ön. Där låg den några år innan jag fick en ide om att testa med en elinombordare. Det fungerade egentligen riktigt bra. Likväl blev båten åter liggande hemma bakom garaget. För tre år sedan bytte vi sommarstuga och behovet av en roddbåt uppstod igen. Först tänkte jag bara fixa till den där gamla båten som låg bakom garaget. Men när den väl var inne i garaget tänkte jag att man kunde testa att göra en glasfiberkopia av glasfiberkopian av farfars gamla träbåt... Inredningen revs ut och båtens insida spacklades upp och målades. Sedan var det bara att vaxa och plasta sig en ny båt. Det här är alltså tredje inkarnationen av den här båten. Nu är den kläckt ur sin form och jag håller på att inreda den. Tänkte lägga upp lite bilder allteftersom projektet går framåt. Just nu inreds båten. Mittoften har passats in och skall plastas fast. Krysslasern är ett underbart hjälpmedel i det här jobbet. Mittoften blir rätt stor, den skall rymma två 100 A/h batterier och ha en 100 W solpanel som lock. Båten blir alltså självförsörjande på drivmedel. En 58 lbs trollingmotor skall sitta på akterspegeln. Perfekt när man skall glida omkring i viken och lura gäddorna...

Den har nog klarat sig. Har sett båtar som förvarats på det där sättet säsong efter säsong utan att ta desto mer skada. Kan vara bra att kolla eventuella självlänsrör och kanaler när isen gått i båten. Där kan det spricka med läckage som resultat.

Divinycell finns nog utan rutor också. En del båtbyggare säljer kanske vad du behöver, Rönnqvist, Paro te.x. Det spar en aning på nerverna att runda av hörn och kanter. Divinycell är ju lätt att forma till. Innerhörn går att runda av med glasfiberspackel, billigast kilopris på Motonet senast jag kollade :-) Spackle Är det mycket vinklar och vrår så går det lättare med 300 gr/m2 matta. Du får ju lägga fler varv för samma styrka men den böjer sig lättare än 450 gr/m2. Hartmans har på rulle, polyester har de också rätt billigt 3,60€/kg mot Biltemas 8;90...

Trä håller ju rätt så länge om det är fullständigt inplastat så ingen fukt kommer åt. Fast jag brukar säga att han som påstår att han gjort någonting som är vattentätt står och ljuger :-) Jag skulle använda divinycell till allt utom motorbädden. I motorbädden behöver du något som går att skruva fast saker i så där är det nog väl torkat trä som gäller med ett par rostfria flatjärn* mellan träet och och glasfibern upptill så du får något att gänga i för motorn. Brukar den där båten ligga i Panike-hamnen förr i tiden,? Tycker att jag har sett någonting liknande där? * Svenskar brukar ställa sig frågande till termen flatjärn, de tror tydligen att det är en stark drink för flator eller dylikt. De föredrar termen plattjärn tydligen. Men nu är vi i Österbotten :-)

Generatorn på en inombordare brukar vara mellan 25 och 75 A och det är ju inte skadligt för batterierna. Så en laddare på 50 A är ok även på en mindre batteribank än din...

Instämmer med Mackey, det finns ingen anledning att gå över tillverkarens rekommendation. Eftersom frågan dyker upp nu under vårvintern anar jag att någon vill plasta fast det är lite för kallt och använda mer härdare för att snabba upp processen 🙂 Att kompensera för låg temperatur med mera härdare när man plastar är ingen vidare ide. Se till att ha tillräckligt varmt medan du jobbar och ett dygn efteråt istället. Och inte bara varmt i luften utan också ytan du jobbar på, den behöver gärna vara över 15 grader. För mycket härdare i plasten resulterar i högre värmeutveckling under härdningsprocessen och därmed kortare tid att göra jobbet ordentligt. Plasten gelar och härdar helt enkelt innan man hunnit få ut all luft ur laminatet. Härdningsprocessen avger värme och det leder till att luftbubblorna expanderar under härdningen. I värsta fall får man områden med delaminering som följd. Ju mera härdare desto större värmeutveckling och därmed större problem... Jobbade en gång på ett båtbyggeri. Kollegan var lite jäktad med ett däck till en HT som låg i formen och skulle få en förstärkningsbalk fastplastad under fördäck. Han blandade därför rejält med härdare och jobbade som en tok för att få det rollat och klart innan det hela stelnade. När vi sedan tog ur däcket ur formen och vände det på rätt såg vi hur gelcoaten på översidan var missfärgad där förstärkningsbalken var fastplastad. För att få till så mycket värme att gelcoat missfärgas krävs t.ex. att man håller en varmluftsblåsare mot gelcoaten en god stund... På båtbyggeriet där jag jobbade lärde vi oss att laminat med för mycket härdare blev sköra. Så om du vill ha något som håller så gäller det att hålla igen på härdaren. Själv har jag sällan gått över 2% annat än i misstag, min matematik sviktade :-). Allt jag gjort med 1 - 2% härdare har härdat...

Manuell? Manu är latin för hand. Manuella grejer hanteras alltså för hand. Använder man fötterna borde det väl heta peduellt?

https://www.clymer.com/s/evinrude-johnson-outboard/marine-manuals Har et par av deras manualer till några andra motorer, rätt ok manualer med bra bilder.

Crescents trehästare? Jag trodde det gällde en femhästars Johnson Fisherman (även kallad Fis-Herman) från 1971. Jag kan ha fel, det har hänt förr. En gång på åttiotalet var det visst. Ärade Kvinnornasman, ens en liten vink om vilken motor det gäller skulle hjälpa. Då kanske någon som vet något svarar i stället :-)

För att lämna otidigheterna därhän... Nu när vi fått lite bättre bilder går det ju att se vad som är problemet. Båten, en häftig rackare, (är det en Smuggler?) har en plan triangulär yta längst bak i botten. Skida tror jag det kallas. Den är så bred baktill att hörnen på den hamnar på stödrullarna på sidan i stället för själva kölrullen. Det där blir ju en balansakt där båten gärna glider ner och lägger ena hörnet av den plana ytan på kölrullen och den andra åker ännu längre upp på stödrullen. Kräver säkert en del baxande att få båten att ligga rätt. Kölrullarna och stödrullarna på de flesta trailers ser ju likadana ut, så att hitta en trailer som passar båtens speciella bottenform direkt utan ombyggnad är nog svårt. Rätt enkelt att lösa ändå... Vad du behöver är en lite längre axel för köl- och stödrullarna och lite speciella kölrullar som inte är dubbelkoniska utan cylindriska. Du behöver också distanser mellan kölrullarnas fäste och stödrullarna längst ut så att inte stödrullarna ligger mot botten när båten står på trailern. Det går säkert att hitta någon som svarvar till de här kölrullarna och distanserna i t.ex. nylon. En ny axel för rullarna går att göra i rostfritt rundstav som säkert finns att köpa i rätt dimension om man letar lite. Den främre kölrullen på samma vagga måste säkert bytas också. Bemödade mig på en ritning, ber om ursäkt för de konstnärliga tillkortakommandena Jag skulle nog också försöka anlita någon som fixar till så att stävklykan på vinschtornet skulle ligga an mot fören. Det skulle stöda upp båten lite i sidled. Jag har fortfarande synpunkter på surrningen men det har vi ju behandlat.

De bästa tipsen för vad som kan göras har TS redan fått. Det finns två alternativ. 1. Lev med den trailer du har. Efter fyra år finns inte mycket att göra åt en gjord affär. 2. Sälj trailern du har och köp en ny. Sjösätt båten och lägg trailern på blocket eller försök göra en bytesaffär med någon som säljer trailers. Kostar naturligtvis en del att byta, men det är en god marknad för båttrailers på tex Blocket när det våras. Om du går på alternativ 1 så är mitt råd att kontakta tillverkaren och fråga om råd. Finns det kanske delar som kan bytas så att trailern passar din båt bättre? Skicka ett mail med bilder på trailern och båten så man kan se vad problemet är. Kör inte hela din rättshaveristhistoria i mailet utan håll det vänligt och kort och förklara ditt problem. Att skicka ett mail med en vänlig fråga kostar inget annat än ett par minuter av din tid. Låter det för jobbigt? Då är det läge för alternativ 2. Om båten kan röra sig på trailern är den fel surrad. Det vettiga sättet är att spänna främre spännbandet i vinkel bakåt och de(t) aktre i vinkel framåt. Då hindras båten från att röra sig framåt eller bakåt. Därutöver är det inte fel med ett eller flera band som är spända lodrätt så inte båten kan lyfta ur sin position. Bilden nedan är från finska polisens hemsidor där man visar hur det skall se ut. MAn ansvarar ju själv för vad man kör omkring med i trafiken, det går inte att skylla på en marina...

Uppfattar det det som att den här personens företag är (var) ett "one man band" . De finns i byggbranschen också, de där som som kan allt. De kan visserligen vara klart lysande stjärnor inom vissa områden medan de bara går på bra självförtroende och snackartalang inom andra delar av yrket. Tråkigt att drabbas, mitt djupa medlidande...

Intressant projekt det här. På tal om pod-motorer så nördade jag in mig på sådana för några år sedan. De har ju absolut fördelar när det gäller att manövrera snipor och segelbåtar. Med en svängbar podmotor kan man skippa rodret. Tyst borde det ju bli också. Det fanns då flera tillverkare. Marknaden verkade finnas i europeiska inlandet med sjöar där man har förbud mot förbränningsmotorer. När man laddade ned manualen till de här podmotorerna framgick det ofta att de inte var avsedda att monteras på båtar som låg i vattnet konstant. Man skulle bland annat skölja av motorn med sötvatten efter användning. Vissa angav dessutom att motorn inte borde användas i salthaltigt vatten. Kanske något som är värt att hålla koll på för de som har planer på podmotor. Samma gäller oftast också för elektriska utombordare, framför allt de billiga av fiskehjälpmotortyp.. Hade en bokmärkesmapp tillverkare av dessa podmotorer. Av fem länkar fungerar inte en enda länk längre. Det säger kanske något om att marknaden är svag eller att det är svårt att få till hållbara podmotorer.

Samma här. Finns antagligen en diagnos för det. I mitt fall har det rentav gått så långt att folk helt enkelt levererar sina gamla ofungerande grejer till mig med orden "Ja, hördudu, får du igång den här så får du behålla den" Mitt svar på den brukar vara "Ok, om jag inte får igång den lämnar jag den tillbaka hos er" Svaret på den brukar bli "Nej för i helvete! Gör inte det!" Jag försöker hålla tillbaka. Mest för att frugan brukar ha invändningar även om hon börjar vänja sig. Numera begränsar jag mig till båtar och annat maritimt. Är ingen vintersportare, jag går liksom i garage-ide på fritiden om vintrarna och fixar med något. I vinter gör jag en glasfiberkopia av en roddbåt som min far gjorde en glasfiberkopia av från farfars gamla träroddbåt. Blir alltså tredje generationen som gör den båten. Farfar gjorde den i trä. Farsan gjorde en glasfiberkopia av den. Nu gör jag en glasfiberkopia av glasfiberkopian. Det här tyder på att diagnosen, vad den än heter är ärftlig. Förklarade det här för mitt enda barn, min dotter. Hon tog det med märkligt illa återhållet jämnmod. Vore jag TS och TS vore det minsta lik mig skulle affären redan var gjord och en förnöjsam känsla av att rentav flera vintrar skulle vara räddade. Välj ett lagom stort jobb för varje vinter så du är säker på att båten går att använda varje sommar. Annars tröttnar du. På det viset blir båten bättre för varje år. Något som inte gäller båtar i allmänhet.

Helt klart något som går att göra. Hur bra det blir beror på hur mycket tid du sätter på jobbet. Mät, planera och rita först. Det brukar bli bäst om man sitter i båten och gör det, lite som den där Ernst Kirchsteiger eller vad han nu heter som brukar sitta och "känna in projektet" :-) Styrpulpeten kan gå att köpa loss som reservdel från något varv som gör styrpulpetbåtar. Då spar man en hel del tid och får något som ser bra ut med rutor som passar osv. Perfekt jobb för en vinter. Krävs naturligtvis möjlighet till utrymmen som är uppvärmt, åtminstone vid behov. Och här en inspirerande bild 🙂

I de flesta montrarna finns det åtminstone någon som pratar svenska. Jag var där för att göra ett reportage för en finlandssvensk tidning och intervjuvade på svenska där det bara gick. Endast på ett par ställen på tillbehörsavdelningen och fiskeavdelningen fick jag ta till finskan. Båtvarven och deras försäljare är i allmännhet tvåspråkiga.

Låt oss respektera TS och återgå till ämnet 🙂 Har i dag besökt Helsingforsmässan. Det var beklagligt klent med eldrift. Visst, roddbåtar av finsk insjömodell med en solpanel, ett batteri och liten trollingmotor fanns det flera stycken, Det närmaste körklar riktig eldriven båt som kunde köpas över disk var Terhis 4 meter långa Terhi 401 C med en Torqeedo 10, ett monumentalt batteripack (4 st) och två laddare. Blir troligen ingen storsäljare, dryga 24000 € för en fyrameters sturpulpetare med den setupen... Bara båten ter sig billig i sammanhanget, 2450 €. Motorn 8600 €, batteripacket 11960 €.. För den som vill elektrifiera sin snipa fanns Bellmarines lösning. Vattenkyld elmotor klar att sätta in i snipan. Finns i effekter mellan 1,5 kW och 25 kW. Killen i montern kunde inte ge någon exakt prisuppgift men ett komplett körklart paket lär vara en liten aning dyrare än en motsvarande dieselmotor med allt som behövs för en sådan, avgassystem, tank osv. Hade hoppats få se någonting mer seriöst som tex Q-yachts båt men den var inte utställd. PS Helsingforsmässan pågår ända fram till nästa söndag, finns mycket annat kul att se också... Båtmässan i Helsingfors

Det är nog samma franska företag. Kul med kollegor som dyker upp här och där :-) Visst, vi gör också åtgärder i olika grader. Vanligast är att byta från tvåhastighetsmotorer till frekvensomvandlarstyrning och att sätta till värmeåtervinning där sådan inte finns, bygga om till kanaltrycks eller luftmängdsreglering och så vidare. Dessutom tillkommer vad man kan göra på fastigheter där man har problem med inomhusluftproblem. Visserligen minskar inte inbesparingar i fastighetsmassan på CO2-utsläppen från trafiken men för helheten måste man reducera på alla områden...

Jag är lite tveksam till att separera koldioxid ur atmosfären och sedan pumpa ned den under berggrunden. Berggrunden i sig själv tar knappast upp särskilt mycket CO2. Den processen förbrukar förmodligen i sig själv en hel del energi som skall skapas på något vis vilket sänker verkningsgraden på metoden. Man måste skapa energi för processen som i sig skapar mer eller mindre CO2... Själv anser jag, kanske killgissar jag, men att minska på CO2-produktionen är bästa sättet att göra något åt problemet. Jag har en del erfarenhet och kunnande som jag kan använda som argument. Jag jobbar inom fastighetsautomation, alltså bygger och underhåller de datastyrda system som reglerar värme, ventilation, belysning osv i större fastigheter. Vi har ett program, eller produkt där vi tar över skötseln av fastighetens energihantering under en överenskommen tid, vanligtvis ett par år. Som betalning får vi hälften av den inbesparade energikostnaden, en win-win situation för både oss och kunden. Samtidigt är det naturligtvis ett incitament för oss att göra vårt bästa. Vi kollar om det finns sparpotential i fastigheten och gör initialt lite åtgärder på anläggningarna. Sedan optimeras energianvändningen så gott det går utan att användarens komfort blir lidande. Rekordet torde vara ett mindre varuhus där kostnaderna för sammanlagda energiförbrukningen (värme, el och vatten) sjönk med 38 %. Gissa om fastighetsägaren var tillfreds. Så här stora inbesparingar är ovanliga, runt 10 - 15 % är ändå vanligt i de flesta fastigheter som varuhus, skolor, kontorsbyggnader, industrier osv. Bostadsfastigheter ägnar vi oss sällan åt, fast där finns nog potential också. Oftast har ventilationen på ett våningshus ingen värmeåtervinning, något som börjas synas på nybyggen men är svårt att få till på en äldre fastighet. Likväl vågar jag hävda att det i snitt går att få ner energiförbrukningen på hela nordens fastighetsmassa med dryga 10%, om man bara vill. Fast ännu är energin för billig... I morgon (måndag) skall jag till Helsingfors och kolla båtmässan. Det ryktas om att åtminstone ett par seriösa elbåtsnyheter skall finnas att beskåda. Kan avlägga rapport om det senare. PS Har för övrigt lyckats med att minska CO2-utsläppen på min privatbil med 25% det senaste året. Helt utan några som helst tekniska åtgärder. Det gick till på så vis att jag numera kör 25% mindre med den 🙂

Det blir lätt en lite svartvit debatt när man diskuterar eldrift. Som te-x äpplen- och pärondebatten om utsläppen vid tillverkning av elbilens batterier versus en snåldiesels utsläpp: Ingen dieselbil (eller bensinbil) som körs av vanliga dödliga förare når någonsin ned till de bränsleförbrukningar och koldioxidutsläpp som uppges vid marknadsföringen. Ett gott exempel är den dieselmerca jag kör i jobbet, den skall enligt marknadsföringen dra 0,47 l/mil vid landsvägskörning. Den drar 0,58 l/mil vid min normalkörning, som är till 95 % landsvägskörning i ca 80 km/h på österbottniska plattlandet. Koldioxidutsläppen är i proportion med bränsleförbrukningen så de är lika mycket högre än vad marknadsföringen anger. Jämförelsen med tillverkningen av elbilens batterier missar också en annan detalj. Alla material som sätts in i lithiumbatterierna finns kvar i batteriet när det är slutanvänt och går därmed att återvinna. Dieselbränslet som en dieselbil förbrukat är ute i atmosfären i form av koldioxid, kväve, sotpartiklar och diverse andra föroreningar och går aldrig mer att omvandla till någonting som är användbart för människorna eller naturen. När man debatterar över eleffekten som behövs vid laddning av elbilar slår det också ofta över i ett tankefel. Man räknar av någon anledning med scenariot där alla elbilar kommer laddas samtidigt från tomt batteri till fullt. Den tanken är lika absurd som att påstå att alla bensinbilar skall tankas från tomt till fullt varje dag, i samma ögonblick. Skulle bli lite fullt på macken om det skedde. Över till båtar. Alla använder inte sina båtar på samma sätt. De som faktiskt åker tiotals sjömil om dagen hela semestern skall naturligtvis fortsätta med sin dieselmotor. Likaså de som verkligen gör dagsturer på tiotals sjömil. Vår tidigare sommarstuga låg ute på en holme två sjömil från hamnen, vi använde en gammal Glastron med en 50 hästars Evinrude som gjorde resan på få några minuter. Det hade fungerat utmärkt med en lite långsammare eldriven båt med räckvidd på ett tiotal sjömil. Energin hade man lätt fått ihopsamlad med en hyggligt stor samling solpaneler som laddade batterierna under all den där tiden vi inte åkte med båten. Båten jag nu använder för kvällsturer på ett par timmar kunde också vara eldriven, fast där kommer problemet som även Nimbus elbåt har. Båten är inte från början utformad för eldrift. Den är utformad för stor ett omåttligt antal hästkrafter. Skall man göra elbåtar så måste skroven vara utformade för det. Själv drömmer jag om att hitta en överbliven (läs billig) gammal lättdriven segelkatamaran som kan ha några kilowatt solpaneler på taket, katamaraner har ju mycket yta i förhållande till skrovlängden. Därtill en rejäl batteribank och en elmotor i vardera skrovet. Masten och textilerna får lämna på landbacken :-)

Om du vill vidga din forumvy en aning så kan jag rekommendera Swedish Classic Boats Där finns flera mycket erfarna gubbar som håller på med just din båttyp.

Jag gillar stillastående media bättre än video och animationer. Kanske var det därför jag skrev ut den här sidan och hängde den på väggen i verkstaden. Tänkte länka till hemsidan utskriften var tagen från men den handlade inte om fiske längre. Det är numera en advokatblogg. Konstigt. Fast mycket hinner hända på några få år. utskriften är daterad 2007... Brukar använda olikfärgad eltejp på ändarna så är det lätt att veta var man är när man splitsar :-)

😀 Näää!? Man kan väl inte prata svenska i främmande territorium 😁 För de som inte vet så vill jag bara klargöra att längs delar av finska kusten är ortsborna svenskspråkiga. Den 5 % av finländarna som har svenska som modersmål bor längs kusterna. Det underlättar ju kommunikationen i gästhamnarna. Utan att vilja framstå som lokalpatriot vill jag påminna om att Vasa Segelförenings gästhamn är prisbelönt som årets bästa gästhamn i Finland för några år sedan 😀

Leker turistkonsult bara för att ge ett förslag: Varför inte gå ena vägen via Åland och Finska sidan? Om någon frågar vart ni åkte på semestern så kan ni lite nonchalant slänga ur er "Ääähh, vi åkte runt kvarteret bara". Finns bra gästhamnar längs den finska kusten och i trakten av Åbo och mellan Kristinestad och Karleby går det fint att prata svenska. Bottniska viken runt borde väl vara en lagom seglats :-)