Faderullan

Jag har följt debatten som Greta skapat på en del sociala medier och det saknas verkligen inte bottennapp. Verkar vanligtvis vara griniga gubbar som fäller kommentarer som "Hur skall hon ta sig dit då, på cykel kanske, hehe..", "Den där jackan hon har innehåller säkert mikroplaster", " Hon skall fan inte röra min Volvo och min jävla falukorv", " Det är väl hennes jävla föräldrar som styr egentligen" Osv.. Jorgen01 har faktiskt nått den ultimata botten med sin fundering. Eller så har han bara ett märkligt intresse för kiss och bajs. Rent juridiskt sett så befinner sig båten på internationellt vatten hela resan så det är faktiskt lagligt att tömma latrinen i sjön. Den lilla besättningens latrin är bokstavligen en droppe i Atlanten. I Östersjön som sedan länge har varit i dåligt skick är det en annan sak.. Vad vet för övrigt Jorge1 själv om hur hans utsläpp under dagens lopp tagits om hand? Bryr han sig det minsta om det? Sköt om din egen renlevnad innan du börjar mobba andra för deras försök att göra åtminstone någonting.. Att ta någonting till det extrema brukar ofta ha ett tragiskt slut, om det så gäller politik, religion, moppetrimning eller ekologi. Att peka finger på de som försöker göra någonting åt de problem som faktiskt finns och kräva att de tar allting till det extrema utan att man själv gör någonting alls åt saken visar egentligen bara hur eländig man är själv Folk får tycka vad de vill om Greta och hennes kamp men jag tycker hon sätter fingret på en massa ömma punkter. Hon får dessutom klä skott för all miljölagstiftning, saker hon inte någonsin haft eller kommer att ha något personligt inflytande och ansvar över. Därav kommer det respons som den här ovan. Jag är full av beundran över hennes beslut att korsa Atlanten med den båten. Det är ingen söndagssegling mellan fullservicehamnarna i Stockholms skärgård precis. Den resan över Atlanten gör henne till mera sjöbjörn än de flesta på det här forumet och det retar tydligen vissa...

Nu, efter ett antal timmar i nya båten kan man börja summera hur den fungerat under sommaren. När båten blev klar hade jag ett par veckor kvar av semestern. Den sjösattes vid sommarstugan. Det har blivit flera utflykter i närområdet. Det finns inget trevligare än att ta den här båten på en sväng i solnedgången en stilla kväll. Att tyst glida omkring mellan öarna och grynnorna får en att glömma stickorna i fingrarna från altanbygget, axlarna sjunker och man hinner se sig omkring. Elmotorns långsammare hastighetslägen är som gjorda för att smyga omkring mellan stenar och grynnor i den grunda skärgården närmast sommarstugan. Det enda ljud som hörs är ett lätt hummande från motorn men det mest dominerande är klucket mot skrovet och måsjävlarna. Utflykt i solnedgången En dryg timmes utfärd laddar ur batteriet så lite att om nästa dag är solig så har man 100% laddning nästa eftermiddag. I dag passerade jag stugan på väg hem från ett jobb. Kunde inte stå emot att svänga in där och ta en kvällstur med båten. Det blev 4,5 nm med ett strandhugg för att kolla blåbärsbeståndet på en ö. Väl tillbaka visade batterimätaren att det fanns 74 % kvar i batteriet. Det borde vara gott och väl fulladdat till veckoslutet. Under årens lopp har jag byggt och fixat med en massa olika grejer men den här båten är det första jag byggt själv som inte behövt modifieras eller ens justeras det minsta. Nåväl, kanske ändå något. Jag bytte faktiskt ut fyra vanliga muttrar till kupolmuttrar på de aktre beslagen, men det får man nog sätta upp på estetik-kontot...

Kanske dags att tömma oljan ur växelhuset och se om det kommer ut lattefärgad vätska, lite metallspån och flisor?

Kan å det våldsammaste rekommendera eldrift. Min båt är ingen snipa, blott en liten roddbåt med 100 W solpanel och 200 Ah batterier. Det kan ge mig några sköna timmar i måttlig fart. 3,5 knop (skrovhastigheten för den båten) gör den med en trollingmotor som drar ungefär 35 Ampere på full fart. Dvs man kan gott köra fyra timmar utan att tömma AGM-batterierna allt för mycket. Efter en sommar med den här båten är jag starkt inspirerad till att skala upp det hela. RBacks långa smala båt skulle vara ett utmärkt utgångsmaterial. Man kan knappast räkna med att göra någon uthärdlig fart på momentaneffekten från solpanelerna som ryms på en normal snipa men om man omsätter vikten av en gammal dieselmotor med tillhörande bränsletank till batterivikt har man säkert en rejäl aktionsradie ändå. Det ideala utgångsmaterialet för en elbåt med verklig användbarhet skulle vara en katamaran, den är ju både lättdriven och kan bära en stor yta av solpaneler. Det absolut bästa med eldrift är ljudet, se och lyssna på den här videon så förstår ni: Elbåten Nöulon! på Oravaisfjärden.

Det är kanske min ärliga och oförstörda uppsyn 😀 Har aldrig haft problem med att köpa sprutor på de lokala apoteken. Så länge man inte skall ha nålar också så borde de väl fatta att man inte tänker injicera tvivelaktiga substanser. Jag brukar förlänga sprutan med en liten slangstump för att nå ner i flaskan, man måste bara komma ihåg att slangen också har en liten volym...

Teori nr.1: Det ut som att många har för små båtar för sin elförbrukning. Teori nr. 2: Det ser ut som att många har för stor förbrukning för sina båtar. Nästa gång man köper båt bör man alltså först reda ut hur många Ah/dygn man behöver och sedan välja en båt som rymmer tillräckligt mycket solpanelsyta 😀

Jag brukar använda injektionsspruta för så små mängder. In på apoteket och köp tex en 5 ml spruta. Eller, köp några, vissa fabrikat (de flesta håller dock länge) tål inte härdaren och om du måste blanda en sats till kan det vara bra att ha en i reserv.

Mitt förra inlägg blev lite kortare än tänkt, triggerhappy-send-finger 😀 Om du får problem med elbrist så är det billigare att skaffa en till solpanel om det ryms på din båt. En 80 W ser ut att kosta lite drygt 1000 kr. Ett nytt kylskåp börjar vid ca 5500 kr...

Varför byta ut något som fungerar helt ok?

Ibland förundras man över oron för "udda" märken. Problemet är snarast att Volvo har varit så dominerande på nordiska och särskilt den svenska marknaden att märken som är jättestora internationellt ses som udda småtillverkare här. I dag när man letar delar till sin motor är det ju lätt hänt att man köper delar från utländska leverantörer och då är delar till andra märken rentav billiga jämfört med volvodelar. Konstigt nog verkar det också billigare att köpa Volvodelar utanför Norden... Med internets hjälp är det lika lätt att hitta sakkunskap oberoende av märke. En annan sak som man kan ägna en tanke är serviceintervallerna på vissa delar som någon här förundrade sig över. Här i norden tas de flesta båtar upp efter en halvårslång säsong de konserveras och omhuldas enligt konstens alla regler efter en säsong på kanske hundra körtimmar i sött eller bräckt vatten. Den bilden är en helt annan bara lite söder om våra vatten. Båtarna används kanske året om i saltare vatten än våra. Samma motorer används i både tropiska och arktiska förhållanden. Därför är rekommendationen om byte av anoder, kylvätska och andra delar anpassade till att vara tillräckliga för alla förhållanden som vårt jordklot kan utsätta en motor för. När det gäller motorras så är det ju ett ganska vidsträckt begrepp. För övrigt ett lika vidsträckt begrepp som motorrenovering. Det är sällan totalras inträffar på grund av dålig kvalitet (nåja, undantag finns). Den bästa garantin för en motors överlevnad är en lyhörd och observant ägare. Den som noterar och åtgärdar den där lilla förändringen av motortemperarturen eller biljudet som uppstår kan köra länge med sin motor. Den som kör trots att temperaturen ibland stiger mot rött eller inte funderar så mycket över varför oljetryckslampan blinkar till på tomgång har en dyrare reparation på kommande. Vinteförvaring är en annan motorätare i våra förhållanden. Varje vår ser vi någon här på forumet som funderar över hur man skall fixa ett motorblock som spräckts i kylan... När man köper en begagnad båt så skall man alltså kolla tidigare ägarens sätt att hantera tekniken noggrannare än motorn 😀 Med det i åtanke skulle jag i övrigt inte oroa mig över att det står Mercruiser, Iveco, John Deere, Seasall, Yanmar eller något annat på motorn. Det viktigaste är att den är lämplig för båten den sitter i och att den är väl skött.

Skulle gissa på bensinpumpens membran. Trecylindriga (och de flesta andra tvåtaktare) Johnson / Evinrude har en bensinpump som fungerar med tryckvariationerna i vevhusen, tvåtaktare har ju separata vevhus för varje cylinder. Går det hål på membranet så pumpar man in bensin i vevhuset och cylindern genom bensinpumpen när man klämmer på blåsan på slangen. Om motorn är från sent åttiotal och bensinpumpen likaså kan det ju vara möjligt att membranet har sett sina bästa dagar under de tre decennier som förflutit. Bilden är tagen från verkstadsmanualen för Evinrude / Johnson 9 - 220 hp 1970 - 1990 (ungefär) När vevhuset fylls med bensin så rinner överflödet ut i förgasarhalsen och läcker sedan ut under förgasaren. En flödande förgasare kan också vara skyldig, då är det bara att skruva loss den och beställa en renoveringssats med ny flottörnål och packningar. Den som samtidigt inte renoverar de andra två förgasarna har inte min förståelse, hela settet måste bort för att komma åt den nedersta...

Vilken trist början på sitt medlemskap på forumet och båtlivet TS fick. Beklagar, ibland spårar det ur här... Med olyckan i Finland nyligen i åtanke har jag ett uns av förståelse för Finska Trutens reaktion, fast bättre hade det nog varit om han hållit sin trut. Det finns så mycket vi inte vet om både TS och olyckan. Ännu vet vi inte exakt hur olyckan gick till, vem vet, kanske det var en gammal sjöbjörn vid rodret? Vi vet inte ens säkert vilken av båtarna som orsakade olyckan. Även den bäste kan göra misstag, jag är själv ett levande exempel på det 😀 Därför skall vi inte ha olyckan i Finland som preferens när vi diskuterar TS frågor. Vi vet inget om TS mognad som person, tycker han verkar besitta en vilja att lära sig och det är mer än många andra gör. Han börjar ju med att fråga saker här på forumet i stället för att göra en halvdan affär och sedan bränna iväg ut på fjärdarna. När det gäller båtval kan TS gärna köpa sin Fjord Attache, med dagens mått är det inte någon ovanligt stor båt men den räcker säkert till för en samspelt familj. Den är inte ens vansinnigt snabb, en styrpulpet är kan i många fall vara snabbare. V8'ans bränsleförbrukning kommer per automatik att hålla gashanden i styr 😀 Med drev så är hanteringen exakt likadan som en styrpulpet. Manöverövningar görs med fördel runt en flytande boj ute på en tom fjärd så behöver inte båtgrannarna vid bryggan ta konsekvenserna av de första misstagen. En erfaren båtägare skall naturligtvis vara med som mentor, det snabbar upp inlärningsprocessen en hel del. Sjömanskap sitter ju inte fastskruvat i båten, oberoende om båten är liten eller stor, det sitter i huvudet på hen bakom ratten. Bondförnuft och några kurser räcker långt.

Helt klart en udda fågel. Den ser väl ändå inte värre ut än många andra båtar. Höjden gör ju att man sitter som på en flybridge och det borde föra med sig att utrymena under däck blir helt ok. Att kapellet är uppe på första bilden bidrar dessutom till intrycket av att båten är högre än normalt. Grabbräcket som inte är öppet i fören och det lutande fördäcket kan tyda på amerikansk tillverkning, kanske sent 1980 till en bit in på tidigt 2000-tal? Motorn är ju en mycket vanlig modell, åtminstone ut i världen så delar och kunskap om den finns bara man googlar. Till det priset tycker jag att båten är klart prisvärd för någon som inte skyr det udda och inte är rädd för att sätta lite (nåväl, en hel del) tid på den.

Ju mer jag tittar på båten och trailern så växer insikten att det är så där det skall se ut. Man kan backa båten långt ut på sjösättningsrampen innan hjullagren blir blöta. Har man dessutom en Citroën med gashydraulisk fjädring trycker man bara på fjädringens uppåtknapp så höjs dragkroken varvid båten bekvämt tippas i sjön.

Den båten är kanske större än den ser ut vid första anblicken. Trädgårdsstolen som står på akterdäck ser ju jätteliten ut..

Skulle gissa att du har fått tag på en prototyp från den finska numera nedlagda tillverkaren Sofa.

Eld har helt rätt, vi borde förbjuda alla plastbåtar och övergå till träbåtar sammanhållna av enepinnar och med djurhudar till segel. Fast det är nog som jag brukar säga; det är aldrig bra att dra något till det extrema om det så gäller religion, politik, ekologisk renlevnad eller moppetrimning. Det är när man försöker för mycket som det skiter sig... Skämt åsido, det är nog så gott det går att segla med den båten,

Om det inte hörs obehagliga mekaniska ljud så är det troligen vulkningen mellan propellern och propellerhylsan som släppt. Om du bor i närheten av Vasa i Finland så kan Gummi-Järvinen vulka dit en ny gummihylsa. Finns antagligen liknande verkstäder i Sverige också. Annars blir det skaffa ny propeller...

TS båt går säkert att fixa till. Plywoodbåtar går att reparera precis lika bra som vanliga träbåtar. I allmänhet är det enklare att byta delar av en plywoodbåt än en traditionell träbåt, plywoodbåten har oftast mindre komplexa former. Fast skadans omfattning vid första anblicken får oftast multipliceras med pi för att vara korrekt :-). Jag föreslår att TS lever med att båten läcker den här säsongen ut. Sätt en solcell på båten så länspumpen har något att gå på. Ta upp båten rätt tidigt så den hinner torka och byt sedan virke i vår. Ett par lager glasfiber under vattenlinjen ger den båten många år till. Kom bara ihåg att den fortfarande skall skötas som en trä/plywoodbåt även om den är glasfibrad.

Det är inte otänkbart att det finns säkringar under motorkåpan, fast den har du väl öppnat och kollat redan? Kabeln mellan motorn och reglaget styr i allmänhet allt som har med motorn att göra utan att vara kopplad till något annat i båten. Kabeln brukar vara fast ansluten i reglaget, i motorn under kåpan finns en kontakt som ansluter reglaget till motorn. Kolla kontakten i motorn först, den kan ha glidit ut eller så är någon av kablarna av precis vid kontakten. Nästa är att kolla där elkabeln går in i motorn, vanligtvis genom ett gummiskydd. Här böjs kabeln när motorn rör sig och med tiden kan någon av ledarna gå av. Samma fenomen kan uppstå där kabeln går ut i motorbrunnen. Sedan kollar man att kabeln är hel och oskavd ända fram till reglaget. Har man inte hittat något fel vid det laget är det dags att skruva loss reglaget och kolla strömlåset. Har du tur har någon anslutning lossnat, har du otur sitter felet i strömlåset. Och dödmansknappen har du väl kollat....

Kanske smartare att leta fram en Grand Banks i Europa? Visserligen mindre urval men betydligt billigare transport och med europeiska dokument. Bara på franska leboncoin.fr finns det vettiga objekt från 26000 €. En Grand Banks är ett mycket stort renoveringsobjekt. För att minska risken att tappa gnistan under renoveringen kanske det vore vettigare och roligare att skaffa hem ett körbart objekt från Europa och renovera under flera år. På så sätt att man får båten i sjön varje sommar. Då har man fördelen av att kunna njuta av båten tre av årets tolv månader och njuta av att jobba med den nio månader 🙂 Har man familj och ett någorlunda socialt samliv med vänner och bekanta hinner man i praktiken inte med så mycket båtfix som man kanske tror när man fått hem 42 fot båt på tomten.. Stora renoveringar som i praktiken drar ut på flera år har en tendens att stanna av i något skede. En allteftersom-renovering där man använder båten varje sommar har en större chans att klara sig. Bara att bestämma sig för vad som är sämst på båten och fixa det en vinter, nästa år det som är näst sämst osv. Tappar man sugen någonstans under resan och vill sälja är en användbar båt med "lite fix" klart mer värd än ett urblåst skal med motorer som stått okörda under en presenning i några år...

Naturligtvis betalar man för sig, men det skadar aldrig med lite bonus som gör det hela trevligare och kanske rentav lite snabbare. Jämför med att stega in och kräva att gubbarna släpper allt de har för händer för du skall fanimej ha det här gjort genast annars skall minsann chefen få höra...

"Den här tråden" heter det ju! 😀😀

Testa hur det låter att säga "var är vi på väg?" och fundera på vad den meningen betyder 🙂 I övrigt håller jag helt med Tnamaid. TS problem är tråkigt och kan hända även den bäste, därom är jag ett levande exempel 😀 Om inte olja läcker ut och propelleraxeln är rak går det att svetsa på en ny skädda och propellrar finns ju att köpa. Om man ofta kör i grunda och steniga vatten är aluminiumpropeller bäst, den är så pass mjuk att den skyddar axeln. Har själv hjälpligt snyggt svetsat en ny skädda på min gamla Evinrude en gång. Köpte aluminiumstickor till min invertersvets och övade först en hel del på lite skrotaluminiumbitar. Är nog inte första jobbet man skall ge sig i kast med om man vill lära sig svetsa... I de flesta större samhällen brukar det finnas något företag som tillverkar något i aluminium. Får de motorn serverad bekvämt liggande på en släpvagn är det ett enkelt jobb som går rätt fort om man som kund dyker upp med ödmjuk attityd och en påse färska wienerbröd 😀

Har använt den där "hammarmodellen" en hel del. Den funkar helt ok om man har ett mycket robust underlag. Helst städ, betonggolv, stor sten eller dylikt. När man blir tvungen att använda den inne i båten och det är trångt om saligheten önskar man att man hade tången i stället.