Faderullan

Finns en finsk tillverkare som heter (hette?) Scantic. Båtvarv har kommit och gått under åren, somliga tillverkade kanske en handfull båtar, eller så såldes formarna vidare och båten bytte märke. Så om ingen känner igen din båt direkt så blir det marigt, lägg upp en bild så vi på forumet kan gissa lite mer träffsäkert, just nu vet vi inte ens om det är en eka, segelbåt, motorbåt, minröjare eller rentav en motorseglare 😀

Du har väl uppäckt justerskruven baktill på reglaget, den man säller in med hur trögt det skall vara? Om det inte hjälpte: Börja med att koppla loss växel och gasvajrarna vid motorn, rätt enkelt, bara att lossa den lilla låssprinten som för övrigt tycker om att falla i sjön 😀 Om det fortfarande går trögt sitter felet endera i någondra vajern eller i reglaget. Då blir det att skruva loss reglaget och öppna på det, ingen raketkirurgi det heller. Med vajrarna löstagna är det lätt att känna hur de glider. Reglaget mår bra av lite rengöring och nytt fett. Och kom ihåg: Att mecka båtmotor är också båtliv 😃

Är det inte en logga på dörren? Får den inte uppförstorad bra nog på plattan. Karl....marine eller något åt det hållet.

Av svaren att döma är jag tydligen inte ensam om min analys. Trevligt att någon med inside-information, IngemarE, kunde bidra med vad som riktigt hände med PBÄ. Var själv prenumerant under de tidiga åren men slutade när jag insåg att jag kunde ha åstadkommit bättre artiklar själv. Inte för att jag är någon stor stjärna på båtkunskap men för att många andra också kunde åstadkomma bättre än redaktionen... Numera köper jag i regel bara ett par tidningar. Amerikanska Wooden Boat Magazine är en, inte för att jag har träbåt men den är inspirerade när man håller på med lite båtbyggande och renoverande. Likadant är det med brittiska Practical Boat Owner, tidningen torde ha varit inspirationen som i tiden ledde till att Praktiskt Båtägande uppstod. Lite väl kraftig lutning mot segling för min del men generella tips och trick funkar ju i båda världarna och de har en bra nivå på artiklarna. Även deras webbsidor är värda att besöka. Det finns tre finska båttidningar som lever och verkar ha hälsan, Vene som har lite mer profilering mot segling. Kippari som ligger på samma förlag som Vene men är mera motorbåtsorienterad. Venemestari är den som inriktar sig mest på gör det själv. Den delade åtminstone förr artiklar med Praktiskt Båtägande, artiklar skrevs på båda sidorna av viken och översattes. Lite märkligt att ett land med 5,5 miljoner innevånare lyckas hålla sig med fler tidningar än avsevärt större Sverige. Kanske ligger vi bara efter i utvecklingen här i Finland... Nätaktörerna finns ju också. Båtliv osar Sweboat lika mycket som finska Totalvene.fi osar Finnboat. Där ser man kanske lite av nackdelen med webbproduktioner, det är inte alltid lika lätt att avgöra vem som ligger bakom. Youtube är en enorm källa men även där är det upp till betraktaren att avgöra vad som är trovärdigt eller inte.

Här är det en riktig tuffing till måsjävel som byggt. Båtägaren hade vis från fjolåret satt en plastorm på fördäcket. Det hjälpte föga, ormen blev integrerad i bygget. Tittar man noga på den lite suddiga bilden så ser man ormen intrasslad i knapen till höger...

På några år har flera svenska båttidningar försvunnit eller smält in i varandra. Numera hittar man bara Praktiskt Båtägande i tidningshyllorna här i Finland. På finska finns det än så länge några att välja på. Förr när det åtminstone fanns Båtnytt, Praktiskt Båtägande och Vi Båtägare och de låg på olika förlag kunde man ana en gnutta ambition i att producera båttester med ett kritiskt öga. Om en båt var ett fiasko så skrev man det. Härom kvällen läste jag Praktiskt Båtägande och finska Vene. I Praktiskt Båtägande hade man ett test av Finnmaster T6. Säkert en helt förträfflig båt, (den är ju Finsktillverkad! :-) ) Att kalla artikeln för test tycker jag ändå är lite missvisande, provkörning hade varit mer korrekt. Verkade mest som att man varit ute och lattjat med båten en eftermiddag, det är inte vad jag kallar ett test. Man fick en rundvandring i båtens layout och så hade man provkört. Då konstaterades att båtens sjöegenskaper var utmärkta. Det kunde man säga efter att ha kört på en näst intill spegelblank fjärd och skuttat runt lite på fotobåtens svallvågor! En faktaruta med bränsleförbrukning och ljudnivå hade man väl åtminstone kunnat kosta på sig när man testar? Finska Vene hade provkört (inte testat) Axopar 37 Sun-top. Artikeln inleddes med en faktaruta om väderförhållandena under testet med sikt, temperatur, vindstyrka och våghöjd. Krävs inte mycket redaktionellt arbete för att informera om det och för läsaren är det lättare att ana sig till hur upplevelsen var. I artikeln gicks det mesta igenom grundligt. Och till slut en sida med uppmätt data från testet. Man får grafer på varvtal och hastighet, bränsleförbrukning genom fartregistret presenterat både som liter per distans och liter per timme. Dessutom en ljudnivåmätning genom hela fartregistret. Alla fyra graferna med redaktionella kommentarer. Det hela kröns med info om last, bränslemängd vid tillfället och vilka instrument man använt om man inte använt båtens egna. Vad Vene presenterade är det minsta man kan begära av något man kallar båttest. Praktiskt båtägande börjar ge intryck av att man försöker få mesta möjliga output av minsta möjliga insats. Det vore mycket deprimerande om våra båttidningar är på väg mot den amerikanska stilen där båtpressen mest presenterar nya produkter med bilder tillsända från tillverkaren och artiklar som aktar sig mycket noga för att inte stöta sig med tilltänkta annonsörer.

TS och gänget verkar ju sikta på en relativt liten båt. Underhållet på en femmetersbåt med utombordare handlar om några timmar per år. Om hela gänget samlas ett par timmar och hjälper till så är det fixat på en liten stund. Så kan ni fika och mysa ett par timmar och tänka tillbaka på sommaren som gick. Om samtliga är helt okunniga om båt- och motorskötsel (?!) så är det bara att lämna in båten till ett varv som sköter om det. Kostnden delat på ett gäng blir knappast oöverkomlig.

Sådana mängder kondensvatten i bränslesystemet så att det skulle fylla cylindrarna lär du nog aldrig uppleva. Det finns inte någon öppning mellan cylindrarna och utrymmet under ventilkåpan. Enda möjligheten för det scenariot är att en ventil lossnat helt och fallit ner i cylindern. I det läget går det inte att dra runt motorn ett helt varv. Skruva loss ventilkåpan och se varifrån vätskan kommer. Prognosen är dessvärre dyster när det gäller din motor....

Kul att vissa fel löser sig enkelt 🙂 Om du inte känner dig 100 % tvärsäker på att du kan skall du låta bli förgasaren, speciellt som motorn nu verkar fungera ok. Du kan komma att behöva nya packningar som kan vara svåra att få tag i och att justera in allting efteråt kräver lite motoröra och öga. Det man kan göra om man misstänker att man har lite skit i förgasaren men motorn går hyggligt ändå är att köra igenom några liter alkylatbensin i stället för vanlig. Köp en kanister alkylatbensin för fyrtaktare och blanda i olja själv som du brukar göra. Köp inte färdigblandad alkylatbensin för tvåtaktare, den är avsedd för luftkylda högvarvare som motorsågar och röjsågar. Alkylatbensinen löser långsamt upp gamla avlagringar i förgasaren. Sedan kan du återgå till vanlig bensin igen. Att det bildas oljeringar i vattnet är normalt för gamla tvåtaktare som inte är särskilt effektiva i sin förbränning. Även tvåtaktsoljan har en tendens att göra regnbågar i vattnet. Vådan man får ta för att man kör gamla sjuttiotalstvåtaktare :-)

De sista Terhi/Tern tillverkades 1979. Så din motor är med andra ord minst 40 år gammal. Det är sannolikt att det är dags att byta åtminstone brytarspets, kondensator och bränslepumpens membran. Om din motor är vattenkyld skall även impellern bytas. Om du inte genom att titta på själva motorn kan avgöra om den är luft- eller vattenkyld så är motorer med vit kåpa luftkylda och de med grön kåpa är vattenkylda. Om du har en luftkyld motor så skulle jag börja med att byta kondensatorn och rengöra förgasaren. Om det finns ett bränslefilter någonstans på bränsleslangarna skulle jag byta det med. Om det inte finns något skulle jag sätta in ett sånt.

Inne i flottörhuset sitter flottören som via en nålventil reglerar bensinnivån i flottörhuset. Om någonting i mekanismen kärvar eller om det finns skräp i ventilen så räcker inte flytkraften i flottören till för att stänga nålventilen. Följden blir att bensin rinner över och in i förgasarhalsen. Motorn drar då i sig den överflödiga bensinen och går för fett vilket gör att tändstiftet blir blött. Lite samma effekt som att köra med choken på. Flottören och nålventilen sitter samman med en bit böjd tunn plåt. Vanligvis sitter den fast med en tapp eller sprint som man drar ut. Undvik att böja plåten som nålventilen sitter i, det är med den som man justerar i vilket läge som nålventilen skall öppna. Oftast fäcker det med lite rengöring för att allt skall börja fungera. I värsta fall har det gått hål på flottören, då läcker bensin in i den och då blir det fel nivå i flottörhuset. Man testar genom att lyssna om det skvalpar vätska i flottören eller så sänker man den helt i varm vätska och tittar efter små bubblor. När du gör det här är det viktigt att hålla rent runtomkring, du vill inte ha in damm och fnas i förgasaren. Hygien är en hederssak 😀

Låter lite som att flottören i förgasaren har hängt sig i öppet läge så motorn flödar. Har du tur kan det räcka med att knacka försiktigt på förgasaren med skaftet på en skruvmejsel. om det inte hjälper får du skruva loss flottörhuset och kolla om nålen stänger.

Inget från sjuttiotalet kan väl sägas vara bensinsnålt, framför allt inte amerikanska motorer. En stuggranne som hade en Chrysler 115 hkr på sjuttiotalet påstod att de drog så mycket bensin att den måste vara bensinkyld. Det är troligen enklare att få tag i delar till äldre OMC-motorer och Mercyry än till Chrysler men annars är det väl rätt solida grejer. Mycket kan dock ha hänt med en motor sedan 1979 så den kan vara som en bal på slottet, trist, tråkig, trött, slutkörd eller alldeles underbar...

Om Mackey avser den här artikeln Artikel om kinavärmare på totalvene. från 5 mars 2019 så är det inte ett test. Det är en artikel där VD'n för ett företag som säljer värmare (kända betrodda märken) intervjuas om kinavärmare. Deras websida heter heater.fi, VD Vanhala kan knappast anses neutral i frågan genom sin position. Jag tänker inte översätta hela artikeln men i korthet ondgör sig Vanhala över den generellt låga kvaliteten som kinavärmare har. Det väsentliga bör kanske ändå översättas:, "Varsinaista tutkimusnäyttöä tai testinäyttöä kiinalaislämmittimien puutteista Vanhalalla ei kuitenkaan ole vielä esittävänä. – Näistä on testauksia tekeillä, mutta dokumentoitu testaus on kesken. Halusin tulla tämä asian kanssa julki jo ennen testituloksia, koska tämä asia alkoi eskaloitua nyt nopeammin. Eli suoratuonti alkoi yleistyä kiihtyvällä tahdilla." Fritt översatt: "Några egentliga undersökningsresultat eller testdata på bristerna i de kinatillverkade värmarna kan Vanhala än så länge inte presentera. - De här testerna är under arbete, men dokumentationen är tillsvidare inte klar. Jag ville ta få ut den här problematiken redan före vi presenterar resultaten eftersom det här började eskalera allt snabbare. Det vill säga direktimporten från Kina ökar med accelererande takt." Det är alltså ett drygt år sedan artikeln skrevs och jag hittar inget mer om kinavärmare på totalvene än en annan artikel skriven i juni 2019 där Finnboat, den finska motsvarigheten till svenska branschorganisationen Sweboat varnar för direktimport av värmare, i något fall har man tom. funnit asbest. Huruvida man kan se Totalvene och Finnboat som neutrala aktörer kan säkert diskuteras i oändlighet. Jag tar heller inte ställning till det men det kändes som att mina finskakunskaper kunde bringa lite klarhet när google translate svek så vansinnigt 🙂

Tycker att du tänker rätt med impregneringen. Plastade träbåtar skall behandlas precis som träbåtar, impregneras på våren och tas upp i tid på hösten så de hinner torka innan det blir minusgrader, speciellt mahognybåtar. Jag skulle sätta lite tid och möda på att fixa läckorna i glasfibern innan du stryker dit impregneringen. Svårt att jobba med plasten om det rinner fet impregnering genom sprickorna. Läckorna på plastade båtar brukar finnas kring kölen, speciellt om det finns ett köljärn som är fäst med skruv genom plasten. Om du har brustna spant så brukar borden leva lite mer i skarvarna just där och om glasfibern är tunn så trasas den där.

Smältlim funkar också. Rengöring med aceton som får dunsta bort en stund före gör att det fäster bättre, gäller också om du väljer något av de redan nämnda alternativen.

Om det är enkellaminat är det knappast någon fara med att köra en säsong utan större åtgärder. Vill du täta så knaprar du bort det som sitter löst och målar med topcoat eller någon enkomponentsfärg. Vax kan innehålla silikon vilket gör att du kan få rengöra väldigt intensivt när du åtgärdar det på riktigt under vintern. Till nästa säsong skulle jag slipa ned halkytorna tills de är släta och lägga på någon anti-halkfärg. Eller om du vill snobbar till det så slipar du och lägger på fuskteak.

Konverterade något helt annat en gång i tiden. Kom fram till att det blev enklare att köra pumpen på rem än att försöka konstruera ett fäste som är tillräckligt bra linjerat med vevaxeln så det inte blir vibrationer. Att köra med rem kräver inte precision på tiondels mm när man monterar pumpen, linjering mot en axel gör det. Om remskivan på din vevaxel har dubbla kilspår kan du viga det ena av dem för vattenpumpen. Pumpen lär nog hålla att rotera på samma varvtal som vevaxeln. Pumpar av samma konstruktion finns ju på utombordare som varvar över 6000 rpm. Högre än så tänker du väl inte varva Rovern ändå?

Hållbara doningar. Lågt varvtal. Minimalt antal rörliga delar, fast antalet rörliga delar måste vara absolut rätt :-) Skönt ljud på avstånd. I närområdet upplevs den som slamrig, den är nästan vibrationsfri men endast på vissa specifika varvtal. Det som lär ta kål på de här motorerna är ägarens ambitioner att höja maxvarvtalet och/eller illa justerade ventiler. Man hör inte att ventilerna är illa justerade eftersom motorns övriga ljudeffekter överröstar slamrande ventiler. Så förutom det du redan gjort så är det klokt att kolla ventilspelet. Du behöver bladmått och verktyg i tumstorlekar annars har du skruvar och muttrar i en konstig dimension med runddragna skallar... Engelsmännen hade inte blivit informerade om det förträffliga metriska systemet när din motor byggdes (de tenderar att fortfarande ignorera det).

Det där är ett fenomen man ser ofta inom det kommunala även här i Finland. Jag jobbar inom byggnad och fastighetsbranschen och har ofta kommuner som kunder. Man ser ofta att politikerna stolt smäller med hängslena när en nybyggd idrottshall eller skola står färdig. "Se vad vi har åstadkommit!" Däremot är det ingen status i att vara den som kämpade i åratal för att få fixat dräneringen runt den gamla skolan för att den inte skall mögla bort. Påfallande ofta är just den där nya skolan följden av att man inte underhöll den gamla...

Skulle gissa vilt på att ordet krona ingår i namnet. Enkrona är väl en lite segeljolle så den är utesluten. Går man vidare och tänker amerikanskt kanske Crownline ligger nära till hands. Crownline 210 är väldigt lik. Härifrån får Peterlars bildgoogla vidare på egen hand :-)

Växelstången går i röret som bildar "gångjärnet" runt vilket motorn svänger. På din bild är det röret som syns nertill strax till höger om mitten. Skruven du skall ha loss sitter lite otrevligt till under nedersta förgasaren. Växelstången tittar upp genom undre kåpan där. Tror man skulle ha i backen för att komma åt bäst. Kom ihåg att inte vrida på växelstången när du har loss växelhuset, stångens läge justeras genom att man mäter avståndet mellan växelhusets överdel och stångens fästhål. Hur vet jag det? Jo, första gången jag bytte vattenpumpen vred jag lite på växelstången och tänkte "shit! den är ju inte åtdragen!" Efter det gick det inte att få i växeln hur man än justerade reglaget. Bara att ta loss hela rasket igen och mäta och vrida.... Bilden är snodd från Clymers "Evinrude/johnson outboard shop manual". En bibel för den som har en äldre Evinrude eller Johnson.

Den båten ser ut att vara byggd och skött med kärlek. Det största felet med plastade träbåtar brukar vara ägarna. Allt för många tror att i och med att båten är plastad så kan man sköta den som en plastbåt. När det gäller utsidan så stämmer det rätt bra. Insidan skall däremot skötas som en vanlig träbåt. Den absolut största fuktbelastningen som skadar träet i en plastad träbåt kommer från insidan. På hösten skall båtens insida hinna torka upp och på våren skall den ytbehandlas med linolja eller något liknande som impregnerar träet utan att täcka in det. En välplacerad länspump som håller slagvattnet bort är en bra investering.

Hålet skall nog vara där. Det är till för att tömma riggröret på vatten när motorn tiltas upp ur vattnet så det inte fryser i kyla. Att det kommer olja beror på att avgaserna som också går genom riggröret innehåller oförbränd tvåtaktsolja som sakta rinner ner. Om oljan i växelhuset ser bra ut är det där inget att oroa sig över. Om oljan som rinner ut luktar transmissionsolja (växelhusolja) kan det hända att tätningen mellan riggröret och växelhuset är dålig, då kanske oljan tar den där vägen ut när motorn ligger ner.

Brukar vara typiskt på motorer som stått ett tag. Sot och avlagringar hindrar ventilen att stänga ordentligt. Med lite tur räcker det med att ta loss ventilen och rengöra den och slipa in den med indianpinne och slippasta. Om sätet är illa däran blir det att fräsa eller byta det helt, om det är löstagbart vill säga. När nu locket är av så skadar det inte att göra samma procedur på insugsventilen.