Faderullan

Varför är det omöjligt att ha elementen på ett dygn eller ett par dagar? Då behöver du oroa dig för resultatet.

När jag byggde min båt började jag med en lågpris 46 lbs elmotor med fem hastigheter framåt och tre bakåt. Jag lade in två 100 Ah AGM batterier som laddades från en 100 W solpanel på mitt-toften. Det hela fungerade utmärkt förutom att hastighetsreglaget på motorn slutade fungera. Köpte ett nytt och klarade en säsong till. De där reglagen verkar inte klara långfärder på timtal på fullt fart, det slutade alltid med doften av bränd plast när reglaget smälte. Tröttnade på motorn och köpte en ny 62 lbs motor med elektroniskt steglöst hastighetsreglage. Den gav klara fördelar. Med steglös reglering kan man köra exakt på båtens skrovhastighet, fyra knop i det här fallet. Den gamla motorns högsta hastighet förbrukade lite onödigt mycket batteri och på den näst högsta sjönk hastigheten lite väl mycket. Följden var att när man körde på fullgas drog motorn 36 A och drog fram båten i 3,8 knop. Den nya motorn når 4 knop med bara 22 A. Det här gör att räckvidden blir mycket längre med den nya motorn. Drar man på för fullt drar den nästan 60 Ampere, farten ökar ändå bara med en knop. Räckvidden lider alltså men man har bra reserv om man möter motvind eller strömma vatten. I somras bytte jag de två blybatterierna mot ett 100 Ah litiumjonbatteri. I praktiken får man samma räckvidd med det här batteriet eftersom det går att köra ner till noll, något som inte rekommenderas med blybatterier, de mår bäst om man inte laddar ur dem mer än 50 %. I min normala marschfart kan jag alltså köra i drygt fyra timmar, något jag också provat. Bytet sänkte också båtens vikt med nästan 50 kg. Det här är en underbar båt att använda. Framfarten är behagligt tyst och solpanelen mäktar ladda batteriet till den grad att jag aldrig behövt låta en åktur vara ogjord.

Det har varit mycket fokus på det elektriska nu. Att mäta och testa glödstiften är ju ändå rätt enkelt och rättframt. Om glödstiften fungerar och motorn inte går igång efter att ha kört startmotorn länge skulle jag sätta fokus på bränslesystemet. Dieselmotorer i någorlunda skick brukar starta även utan att glödstiften fungerar, åtminstone om det inte är minusgrader. De brukar börja "lova" efter en stunds envetna startförsök och slutligen börja hosta på en och två cylindrar för att sedan gå igång med tilltagande rökutveckling under startförsöket. Dieselmotorer som kräver långa stunder på startmotorn brukar ha luft i systemet eller något fel i bränslet, luft, vatten eller skräp. Byt bränslefiltret och byt till fräscht bränsle och lufta motorn enligt instruktionsboken. Om motorn startar efter luftning men blir svårstartad igen efter ett tag så slipper det in luft i bränslesystemet via någon läckande slang eller dålig packning i insprutningspumpen. Dåligt åtdragna filter kan också orsaka luftinsläpp.

Kolla också att tändningens förställning rör sig som den skall i fördelaren. Om tändläget inte går tillbaka neutralläget när man varvar ner har man lite för tidig tändning för tomgång.

Det brukar finnas smörjnipplar till röret som fungerar både som gångjärn och genomgång för strykabelns rör. Ta en fettspruta och tryck in vattenfast fett så börjar motorn nog röra sig som den skall. Finns nipplar på den led som motorn vrider sig kring också, pressa fett där också, det hör till normala höstservicen. Om du inte använt de här nipplarna på några år så har fettet troligen torkat och då blir det svårt att få in fräscht fett, då är det bara att byta dem. Stången som fastnat finns att köpas som reservdel. Den kan man också lossa på och smörja när man servar motorn. Glöm gängstångslösningen, den funkar dåligt mot hakarna som skall låsa motorn och den käkar också upp hålen i gjutgodset med tiden.

Äldre Terhibåtar är gjorda i vanlig hederlig glasfiber. Det är lätt att se skillnaden på glasfiber och ABS. ABS-båtana är alltid skumfyllda, något som också är en bra ledtråd.

Här och var i Europa är det ju förbjudet med förbränningsmetoder i en del sjöar. Det kan man ju förstå om det är mycket trafik i känslig miljö. Att det skulle bli förbud i kustvatten vid havet är knappast troligt på länge än.

Om bensin inte läcker ut under motorkåpan när du håller blåsan hårdpumpad skulle jag gissa på bensinpumpens menbran.

Mekanismen som "tar tag" i den vågräta stången skall förhindra att motorn slår upp när man backar. Man kan flytta den mellan de olika hålen för att få olika trimlägen. Den borde finnas i rostfritt som reservdel. Som redan sagts, rengör, smörj och gymnastisera allt tills det rör sig som det skall.

Kan inte din motor men symptomen liknar på problem med det som i reservdelskatalogerna kallas "poppet valve", en ventil som styr kylningen. Att byta termostat är det kanske läge för på samma gång.

Melaminbelagd spånskiva (typ hyllplan) funkar utmärkt som form och har diskretare struktur än formplywood. Finns dessutom band som kan strykas fast på rundade ytor med strykjärn. Vanlig brun paketeringstejp verkar också klara att lamineras över.

B20 är en underbart enkel och lättskruvad motor. Men de nyaste tillverkades i mitten av sjuttiotalet och är därmed nästan femtio år gamla. Om det bara varit problem med kompressionen kunde en otät ventil orsaka problemet. Eftersom motorn också går varm är det åtminstone topplockspackningen. Eller så har rosten förstorat någon kylkanal så pass att det blir läckage. Men det är ju en lättskruvad motor så det är inte mycket jobb att få loss toppen för analys.

Den värmenyper med andra ord. Dags för en ny impeller i vattenpumpen då. Med lite tur har motorn klarat sig men det finns risk för att den inte blir sig själv igen om den har kärvat fast många gånger. PS Du har väl rätt oljeblandning i bensinen?

Förtydliga gärna; när motorn stannat, går den att dra runt eller tar det tvärstopp när du drar i snöret?

År 1983 var jag nyutexaminerad elektriker. Min morbror hade varit utomlands och köpte med sig två 36 watts solpaneler och två regulatorer. Jag fick uppdraget att montera dem och dra kablar för belysning, en på hans sommarstuga, den andra på bastun som låg en bit bort på samma tomt. I början av 1990-talet drogs det el till morbrors sommarställe. Då plockade jag ner panelerna och regulatorerna och fick dem som en del av betalningen när jag drog ny "rikitg" el i stugan och bastun. Ena panelen lade jag upp på vår egen sommarstuga. Den andra sålde jag och monterade på köparens sommarstuga. Några år senare drogs "rikitg" el fram även till den här stugan och jag blev i processen åter ägare till samma panel. Ett år senare renoverade jag mitt eget hus och på den tiden var halogenspottar det som skulle sitta i alla tak. Eftersom spottarna var 12 Volt så monterade jag panelen på mitt hus och kopplade spotlightbelysningen till ett batteri som den gamla panelen laddade. Halogenspottarna är numera uppdaterade till LED men samma panel förser dem fortfarande med el. När taket är snötäckt får jag ladda batteriet med en laddare förstås. Panelerna är alltså över 40 år gamla och när jag testade den här hemma i nu i våras såg jag som mest 30 W. Den på sommarstugan fungerar fortfarande också helt normalt.

Såga till en skiva formplywood från vattenlinjen uppåt och hela akterspegelns bredd. Bulta fast den med vangsbultar genom akterspegeln. Om det inte sitter en jätte motor på så håller det säkert en säsong på det viset. Vig nästa vinter åt att ta bort insidan av akterspegeln och förnya den ruttna plywooden.

Det var du som började yra om epoxi.... Har du någon länk till en godkänd spärrfärg så vi får läsa lite i anvisningarna för den?

Kan inte tänka mig att någon skulle stryka epoxi ovanpå självpolerande färg och förvänta sig att det skulle funka.

Låt os för ett ögonblick spåra ur från de juridiska resonemangen och se på problemet ur ett rent tekniskt perspektiv. När den här historien började hade Mellagards båt ett eller flera lager TBT-färg som under årens lopp blivit övermålade med självpolerande bottenfärg. Den självpolerande färgen ansåg Mellgard vara tillräcklig som spärr för att förhindra TBT-läckage. Eftersom det inte gick att bevisa rent tekniskt att självpolerande färg kapslar in TBT så vinner man inga rättsprocesser i det fallet. Låt oss leka med tanken att man vill använda en därtill avsedd spärrfärg för att kapsla in sin TBT-färg. Att måla spärrfärgen ovanpå den självpolerande färgen kommer inte att lyckas. Den fortsätter sönderfalla även under täckfärgen och alltsamman flagnar av innan en säsong har gått. (Har själv testat att måla på självpolerande färg med olika färgtyper och det lyckas inte) Man måste alltså slipa, blästra eller skrapa bort färglagren som sitter på TBT-färgen. Det blir en delikat process där det gäller att slipa precis tillräckligt djupt för att få bort lagren med självpolerande färg men inte under några omständigheter påverka TB-färgen. Lyckas man med ovanstående process, målar botten med spärrfärg och sedan godkänd bottenfärg på det finns fortfarande risken att man i något skede får en skada i färglagren. Tex. en lätt grundstötning resulterar lätt i att man seglar omkring med TBT-färgen blottlagd. Om man likväl måste slipa bort flera färglager för att spärrfärgen skall fästa kan man väl slipa ner TBT-färgen också? En blästring och deponi kostar lika mycket vilken väg man än väljer. Jag tycker helt enkelit inte att det är värt besväret att joxa med spärrfärg när man kan göra det enda rätta med samma arbetsinsats. Ännu mindre värt är det att använda skattemedel och samhällsresurser på att processa om det när TBT-färgen ändå har varit förbjuden i decennier. De flesta båtägare har förmodligen renslipat sina båtbottnar och bytt färgsystem också för decennier sedan.

Här i Finland använder vi elektriker och kylmontörer ett kitt när vi tätar genomföringar. Vistakitt heter det här. Det säljs i en stav som är 10 cm lång och ungefär 2*2 cm tjock. Kittet levereras i en pappersförpackning och har en konsistens som smör ungefär. Det håller sin konsistens i evigheter. Det brukade jag täta sprickor med innan sjösättning när jag hade träbåt. Pressades ut när träet svällde och lämnade kvar i själva sprickan som en tätning. Bilentusiaster jag känner brukar använda det på karossfogar också. Kanske elektriker och kylmontörer i Sverige använder någonting liknande.

Den går antagligen lite dåligt på ena cylindern. Med spolmuff är motståndet för avgaserna obefintligt och det är inte lätt att märka effektbortfall en cylinder. Ta ur tändstiften och jämför dem, är ena blött och det andra torrt? Om motorn inte använts på länge har du antagligen avlagringar i någondera förgasaren. Lite dåligt membran i bensinpumpen kan också göra att bensin läcker in i nedre cylinderns vevhus och gör att den cylindern går lite fett. Kompressionstest kan vara bra att göra.

Jag har använt vanliga hyllplan med melaminbeläggning, de är slätare än plywood. Vaxa på bara så funkar det utmärkt.

Fem knop är över skrovhastigheten på en 490 lång båt. Vattenlinjen är dessutom kortare än så, du får nog räkna med spannet 3 - 4 knop som realistiskt. En v-bottnad båt med tvär akter är inte lättdriven i de hastigheterna så min gissning blir 86 lbs. De är kanske svåra att få tag på för 12 volt dock. Om du tänker köra länge så rekommenderar jag en modell med steglös elektronisk hastighetsreglering, de är mer energieffektiva. De där billiga motorerna med fem hastigheter fram och tre back har en tendens att bränna kontakterna i reglaget när man kör länge.

Kanske blev det ett halvt syftningsfel där. Jag menade att om inte den som sålde båten kunde säga vilket märke och modell det var skulle åtminstone jag vara lite misstänksam.

Går det att se något på typskylten till vänster om motorn? Annars borde väl den som sålde den till dig veta. Om inte så borde du inte köpt båten.