JonasP

Eller E-kanot

C55 är en trevlig båt som inte har nämnts än. Likaså borde en gammal 606 vara trevlig. De är lite större än de som har nämnt men ger också större aktionsradie

Då har du knappast letat särskilt mycket... Här är länken till tråden här på MG Där finns länkar till flera mer aktiva diskussioner. På Sailing Anarchy är det väl uppåt 10 000 inlägg på ämnet. http://www.maringuiden.se/forum/topic/75583-vor-olycka-team-vestas/ Menar du när man seglar eller när man går på grund? För båda rodren slets ganska omedelbart ur båten när de hamnade på revet. Den båten som knäckte, och bytte ett roder, under första etappen seglade på någonting som fick rodret att gå av. Det flyter omkring mycket skräp i haven, förutom valar och annat som har där att göra.. V65 båtarna är ju egentligen inte så extrema med dagens mått mätt. De är byggda för att hålla, vilket kanske räddade livet på Vestas besättning. Titta på moderna IMOCA 60, de stora trimaranerna eller 100-fotarna. Betydlig extremare. Men ja, visst hade de kommit på något redan för 100 år sedan. I våra vatten seglade man båtar som CV, Xet och Snabeljagaren. I Australien seglade man ännu fortare med 18-fotare och annat.

Ja, det är ett imponerande projekt att komma tillbaka. Inte bara "bakpartiet" som slogs sönder heller. Bulben ligger på botten utanför revet, kölfenan är avskuren med skärbrännare och masten ryktas om att den är småbitar. Det har ju spekulerats en del om hur de ska göra, men jag tycker att det låter rimligt att de bygger ett nytt skrov, det var ju inte så mycket kvar av det. Sen återanvänder de nog däck, en del av "inredningen" och kölstruktur/hårdvara... Men vad menar du med dina försäkringspremie-pengar i Vestas? Jag spelade för övrigt Volvo Ocean Race Game ganska aktivt de första två etapperna och med viss framgång förra etappen. Nu har jag inte haft tid så jag står på grund i Iran någonstan. Försöker nog göra en ny satsning på nästa etapp.

Två bra inlägg från undrande. Vad jag har förstått så använder de två olika navigerings/routing-program. Expedition och Ariadna (är inte säker på stavningen)

Det beror lite på hur man ser på saken. Ytligt sett kanske man kan säga att det var för att Wouter inte zoomade in. Men det är knappast det som är rot-orsaken. Den är långt mer komplex.

Nu har det hänt grejer. De har BÄRGAT vraket!! Det finns också intervjuer med skepparen och navigatören, här: http://vimeo.com/sailinganarchy

Jag har snabbt skummat igenom tråden, här är några grejer jag tror inte har tagits upp: Peter på blur.se gör en ganska bra genomgång tycker jag. Det finns även några guldkorn på Sailing Anarchy, det svåra är att hitta den bland all dynga... Mr. Clean från Sailing Anarchy intervjuar Chris "Nico" Nicholson idag. De verkar vara kompisar sen tidigare så det blir nog ett spännande samtal, jag kommer i alla fall kasta mig över den när den läggs upp! Vestas och VOR hoppas på att bygga en ny båt så att teamet kan vara med på startlinjen i Newport. Lyckas dom med det är det riktigt imponerande. Jag har läst ganska många avvikelserapporter från båtar som råkat ut för olyckor av olika slag och en sak har många gemensamt. Det är att jag, lite svepande, skulle vilja säga att det är systemfel som är orsaken. Det är för enkelt att säga "det var klantigt" eller "skaffa en plotter till så du kan ha en inzoomad". Det är kombinationer av omständigheter som gör det.

Unntaksvis kann nog riggen stå, men komm ihåg en höst- vinter-storm som sätter stoora krav på uppallning/vagga/vagn. Dessutom: Det är omöjlig att kontrollera om något har hendt i.l.a. sesongen........................ Nej! Ta riggen ned för service och eftersyn. Det är lika naturlig för mig som att serva allt annat ombord. Jag säger inte emot dig, det känns naturligt för mig också. Men, i de allra flesta andra delar av världen, även de med klimat liknande vårt tar man upp båtar med riggen uppe... Det verkar ju funka för dom. Ibland kan det kanske vara bra att ifrågasätta sina "självklarheter".

Tack, det hade jag inte ens tänkt på. Och båtens ägare använder inte Facebook Vilket loft jobbar du på? Du får svara i PM om du inte vill sprida det. Lite nyfiken är jag eftersom du nog är ganska ensam om dina åsikter nu för tiden och det kanske vore intressant att diskutera det lite närmare. Jag känner däremot igen dina påståenden från resonemangen för sisådär 20 år sedan, när jag köpte mina första kölbåtssegel. Vilken båt seglar VM med 20 år gamla segel?! I vad då för klass? Hur kan man förstöra ett laminatsegel genom att skota eller trimma det fel?! Det är ju inte som dacron att det töjer sig... Menar du på allvar att du skulle sy in 5 genomgående lattor i storen för en Shipman 28?! Hur resonerar du kring att du ju i alla fall dubblar vikten, om inte mer på det. Och vad vinner du på det, det går ju inte att få ut så värst mycket akterrunda. Inte odugligt, men annorlunda att trimma. Det innebär ju att man måste justera bukstorleken med lattspänning och viss mån cunningham. Och att det krävs lite knep för att få över lattorna i slag och gippar om det är riktigt lätt. Skitbökigt och inget jag skulle vilja hålla på med på en liten cruisingbåt

Nu fattar jag hur du, TS och köparen hänger ihop... Jag får skylla på min dyslexi, något annat kommer jag inte på. Jag grundar det jag skriver på vad jag lärde mig av alla segelmakare som ställde ut på "Allt för sjön" för 3½ år sedan. Jag passade på att prata med alla inför vårt segelköp. Det är första gången jag köper segel, men jag har använt segel av olika kvaliteter genom åren. Alla tyckte inte att dacron var bäst till vårt storsegel, men de som tyckte crucinglaminat var bättre kunde inte alls framföra några bra argumentera. Då vet du varför jag skriver det jag skriver. Mackey Som jag ser det kan argumenten kort sammanfattas så här Argument för laminat: Håller formen bättre=bättre prestanda. Håller formen längre=bättre prestanda längre. Argument för dacron Billigare Håller ihop längre=Dvs även om de helt har tappat formen betydligt tidigare än ett motsvarande segel i laminat så kan de mycket väl hålla ihop i 20-30 år (Jag ser i och för sig det här som en nackdel, men det är kanske lite ovanligt) Lite mjukare=lättare att vika (i alla fall i de kvaliteter som är vanliga för cruisingsegel, racingsegel är en helt annan sak) Kort sagt, det är en prisfråga. Är en beredd på att betala lite mer för högre prestanda? Men ju mindre , och framför allt smalare segel, desto mindre vinster med laminat. En sak är alla överrens om. Laminatsegel är mycket känsligare för UV-ljus, det är den enskilt största boven när det gäller dom. UV-skydd eller kapell avhjälper det. Fukt? Jag förstår inte hur det kan påverka annat än att det blir fult om man får jordslag/mögel, men det gäller ju lika mycket för dacron. Veck: Ja och nej. Det handlar mycket om kvalitet. Dacronsegel mår inte heller bra av att vikas. Riktigt styva dukkvaliteter tål det mycket sämre än de flesta laminat. Jag rullar såväl dacron som laminat, upp till en viss storlek förstås, sen blir det för bökigt.

Jo, jag vet, men jag tyckte du skrev som om du var två olika personer. Jag håller delvis med om vad du skriver och hopas du fått lite input för ditt beslut. Det är ju just att man tycker och tänker olika som för framåt i en beslutsprocess. Mackey Jag är TS, men det är inte jag som är båtägaren, däremot känner jag honom och familjen väl och seglar båten då och då. Båtägaren kommer nog inte läsa här häller. ruxet är väl att du och jag tycker ungefär lika, men jag förstår/håller inte alls med om dina argument. Det är ju intressant att du tycker att det funkat bra med ett så litet försegel. Den är ju annars ritad med stora genuor och "vedertagen" kunskap är ju att det är förseglet som är motorn på den här typen av MH-rigg. Dock listar du själv de vanligaste förhållande som svag punkt, vilket gör det till en mindre attraktiv kompromiss. Stockholms skärgård bjuder ju oftast på lätta vindar.

Jag tror vi har lite olika syn på det här.Priset, inte mycket att säga om... Livslängd, dacronseglet får kortare livslängd. Det kommer tappa formen mycket snabbare än motsvarande laminatsegel. Jag förstår inte riktigt här, det kommer tappa formen mycket snabbare än motsvarande segel i laminat, men det är en kompromiss som är värd att överväga. Jag håller inte alls med, men förklara gärna varför du tror/tycker det. Se 4 Vi pratar inte kappsegling utan om segel till en familj med barn i lågstadiet som seglar i 3 - 10 m/s.Priset är vi överens om. Ja, dacron tappar formen något, men på ett smalt storsegel på en mastheadriggad båt blir inte formtappet stort och det relativt ringa formtappet påverkar inte seglingsegenskaperna mycket. Dacron håller länge även om småkillarna beslår seglet knöligt. Alla ger olika livslängd för crucinglaminat, allt från 5 år i praktiken för ett lite misskött segel till 10 år. Hur snabbt tycker du ett smalt storsegel i dacron tappar formen? Se ovan. Laminatsegel är mera känsliga när man viker och beslår dem och dessutom styvare. Två lågstadiegrabbar förutsätter jag ska delta aktivt och då är dacron lättare för dem att hantera och blir det fel så gör det inget. Förklara gärna varför du inte tycker dacron är lättare att hantera jämfört med laminat. Se ovan. Genuan på en mastheadriggad båt ska absolut sys i någon form av laminat. Hoppas du och framför allt TS fått ut något av mina svar. Berätta gärna mer och tydligare hur du ser på detta så TS får mera input. Mackey Edit: Fixat formatering som sket sig lite. Nu är det ju jag som är TS... Ok, för att utveckla lite då: 2. Vad som är livslängd på ett segel kan man ju diskutera. Jag vill hävda att ett dacronsegel med "normal" använing har garanterat passerat sin livslängd efter 10-15 år eller så. Pratar vi kappsegling kan en stor vara slut efter en säsong, men det är ju inte det vi diskuterar här... Skillnaden är att det troligtvis håller ihop medan ett segel i laminat börjar delaminera och få hål. Det seglet som båten har nu är som sagt ca 20 år gammalt och har lika mycket form som ett lakan ungefär. Visst ser det ut som ett segel på håll, men det är inte kul att segla med. 4. Det dukprov som segelmakaren hade var förvånansvärt mjukt. Dessutom gör taft att det inte är så jäkla halt som våra kappseglingssegel är, de är hopplösa att vika eftersom de bara glider omkring... En dacronduk mår inte heller bra av att knölas och vikas, att påstå att det inte gör någt att de knölas och viks är direkt felaktigt, men den ger så att säga "mindre motstånd", (om det inte är en hårt limmad variant) vilket gör att det är lättare att göra det. En hel del har jag svarat på ovan men några kommentarer. "Testfasen" för laminatsegel i stort kan vi nog vara säkra på är avslutad. De första dukarnas barnsjukdomar från mitten början på 90-talet med segel som fullständigt löste upp sig är nog över. Det finns goda exempel på laminatsegel som seglats 10-15 år i Medelhavet eller västindien etc. Cruisinglaminaten har heller inte så mycket "exotiska" material, oftast är det precis som i dacron, polyester. Skillnaden är att istället för att väva fibrerna till en duk bestämmer man med bättre noggranhet riktningen på dom och limmar fast dom på film. Gällande livslängd så är det som sagt viss skillnad. Jag skulle tro att vi här pratar om att byta segel med kanske 10 års mellanrum vilket nog får ses som normalt tycker jag, jag tror nämligen att båtägaren efter att ha fått uppleva en båt som lutar mindre, är lättare att styra och seglar snabbare aldrig mer kommer acceptera 20 gamla lakan till segel. Alltså kommer ett dacronsegel behöva bytas tidigare än ett laminatsegel då det har tappat formen.

Jag tror vi har lite olika syn på det här. Priset, inte mycket att säga om... Livslängd, dacronseglet får kortare livslängd. Det kommer tappa formen mycket snabbare än motsvarande laminatsegel. Jag förstår inte riktigt här, det kommer tappa formen mycket snabbare än motsvarande segel i laminat, men det är en kompromiss som är värd att överväga. Jag håller inte alls med, men förklara gärna varför du tror/tycker det. Se 4

Frågan om vad för segel som ska köpas och hur en ska resonera kring segelköp kommer ju upp då och då i forumet. Det här är ingen fråga, utan jag tänkte beskriva processen och resonemanget medan jag är inne i den. Förhoppningsvis kan det hjälpa någon När jag tidigare har varit inblandad i segelköp har det uteslutande handlat om segel med fokus på kappsegling och oftast entypsbåtar. Det är ofta enklare då segelmakarna har uppdaterade konstruktioner och man inte behöver fundera så mycket. Den här gången är det lite annorlunda. Nu ska det köpas segel till min kompis Shipman28 som nästan uteslutande semesterseglas av en familj på 4 med två grabbar i lågstadieålder, en mamma som gillar båtlivet men inte är passionerad seglare och en pappa som är duktig sjöman och kan segla men inte är någon duktig trimmer eller kappseglare. De nuvarande seglen är minst 20 år gamla och kommer bli fina solskydd i någon villaträdgård... Eftersom min kompis visserligen seglat hela livet men liksom många andra aldrig funderat på prestanda eller nya segel så bad han mig vara med och komma med synpunkter och bollplank i resonemanget. Faktorer som påverkar valet Användningsområde: Familjesegling i Stockholms skärgård. I praktiken innebär det nog, i det här fallet, att man seglar i 3-10m/s. Blåser det mindre är inte Shipman28 någon hit utan stor genua och spinne. Blåser det mer blir det för obekvämt hur man än gör. Pang för pengarna med en begränsad budget. De ska ge mesta möjliga prestanda med minsta möjliga arbetsinsats. Att välja ett lokalt loft innebär inte bara att de har sytt segel för Shipman28 förut utan också att vi kan sitta ner och resonera kring olika alternativ med segelmakaren. Utgångspunkten är att båten seglas i 3-10 m/s och att vi vill klara oss med ett försegel som inte ska behöva rullrevas. Bukkompensator eller inte, det blir inte någon effektiv segelform om en rullar in ett segel delvis. Däremot får storen ett eller kanske två rev och tanken är att vi hellre revar storen än rullar in genuan delvis. Vi började med att hissa upp den gamla storen och konstatera att den går att göra betydligt större. Det nya seglet kommer ha en ordentligt utbyggd akterrunda, så mycket som får plats och vara så lång i mastliket som det går utan att båtägaren måste ducka för mycket i slagen. Även genuan kommer faktiskt bli lite större än den som har använts nu. Vi hissade upp den gamla för att ha något att jämföra med och insåg att den så att säga är lite kort i rocken, förliket saknar lite i längd. Den nya kommer också vara mycket lägre skuren med en ordentlig kjol så den kommer närmare däcket. Det lägre skothornet gör att den växer lite i underlikslängd också, men här är en av de kompromisser vi kommer göra. Vi offrar nog en del kraft för att få ett kortare underlik och därmed ett mer lätthanterligt segel även om båten skulle tåla mer segel. Efter att ha pratat med segelmakaren kommer seglet dock ändå få bukkompensator insytt, då har man ändå möjligheten att rullreva. Visar det sig att man aldrig gör det är det enkelt att sprätta en söm och dra ur kompensatorn. Genuan kommer att sys i ett så kallat cruisinglaminat som är vitt så seglet ser ut som ett traditionellt dacronsegel. Eftersom det bor under ett kapell i hamn så får det inget UV-skydd. Storen är inte riktigt lika enkelt att välja material till. Eftersom den är så liten och framför allt hög och smal i formen så är innebär inte dacron tillsammans med 2 genomgående lattor en så stor kompromiss i prestanda och livslängd men är ganska mycket billigare. Pengarna kanske kan användas bättre till nya fall och skot... Vi får återkomma när ett beslut är taget.

Nej, vikten anges inte med besättning ombord. Mer om vad som ingår hittar du i klassreglerna och i FAQ tror jag. Nästan alla båtar är tyngre än båtdatabladet. Båtdatabladet brukar baseras på "brochyrvikten", och den lyckas nästan inga varv pricka om det inte handlar om riktiga prestandabåtar eller "fina" varv. Att det anges maxmått på seglen är för att SRS-formeln egentligen bara bryr sig om maximal segelyta. Igen, se FAQ om SRS på svensksegling.se Och visst finns det båtar med lika stora, men olika försegel. X35 som jag kappseglar för tillfället har till exempel tre fockar, för lätt, medium och hårdvind. De har lite olika design men är i stort sett lika stora. Och gällande krockarna. Läs gärna på lite i reglerna. Första delen av regelboken är det viktiga... Och en sak till... Välkommen ut på kappseglingsbanorna! Jag hoppas att ni kommer tycka att det är roligt och fortsätter efter första försöket!

Vet inte varför, men formateringen blir inte rätt på mitt inlägg ovan. Mina svar hamnar inom det citerade eftersom editorn lägger till en [/qoute] själv när jag sparar..

Alla med SRSv-mätbrev har vägt sina båtar. Så nog vägs det båtar. Men det behöver du nog inte oroa dig för. De flesta båtar är mycket tyngre än båtdatabladet anger. Nejdå, mätbrevet är inte alls otydligt. Alla mått är angivna där. Du får t.ex. ha max 3 försegel ombord som alla tre ska hålla sig inom de måtten som anges i mätbrevet. Jag har faktiskt inte bra nog koll på SRS-reglerna för att svara på det. Men kollar du i klassreglerna för SRS eller mailar till ansvariga på seglarförbundet så kan de säkert svara. Bra att du inte är rädd! Men jag skulle vara orolig för att möta dig med den inställningen. Jag hoppas att du läser på lite i kappseglingsreglerna och har ansvarsförsäkring. När de lite större båtarna som kanske väger 10 ton eller så kommer åkande i farter uppåt 15 knop så är det ganska stora krafter i rörelse. Skrapmärken är nog inte det värsta som kan hända..

Definiera kappseglingsbåt. Folkbåt, J24, B&R23, Mothjolle?

Många frågor men jag ger mig på att svara på en del. SRS och mätbrev: Stämmer båtdatabladet med din båt? Då kan du segla efter det. Stämmer det inte så måste du ta ut mätbrev för din specifika båt. Du får ha färre eller mindre segel än de angivna. Du får spira en fock eller genua Om du har frågor kring SRS så tror jag nu är ett bra tillfälle att maila de ansvariga och fråga frågor. I april och maj har de tillräckligt att göra. Jag skulle inte börja med Tjörn runt som första kappsegling. Många båtar i olika storlek med olika fart, många som är ovana och kanske gör årets enda kappsegling blandat med rutinerade besättningar som tar det hela på stort allvar. Jag tror det kan vara rätt skrämmande som ny i liten båt. Kontakta någon lokal klubb så får du nog bra tips. Själv har jag för dålig koll på klubbar och race på västkusten för att vara till hjälp.

Jolleseglarna har ALLTID väst enligt reglerna. Men för tillfället föreskriver modet att man drar en sk. rash guard över. Rätt smart då det ger lite färre punkter att fastna i. Även på kölbåtar har man nog oftare flytväst nu, flytvästkravet är inskrivet i de svenska standardseglingsföreskrifterna som Svenska seglarförbundet rekomenderar så det är allt som oftast flytvästtvång enligt reglerna. Gällande din obehagliga upplevelse på bryggan så är det (förutom att vara en av de vanligaste tillbuden tror jag) ett ganska bra exempel på hur en händelse gör att vi helt plötsligt uppfattar risker som större därför att vi blir påminda om dom.

Ja, det är väl just det som är poängen?! Att visa hur fällkölen tar upp krafterna... Jag tycker mig för övrigt minnas att de säger eller skriver någonstans att det är en grynna som är 2m.

Det här är en intressant frågeställning och det finns flera spännande svar och funderingar i den här tråden. Jag har inte haft tid att titta in här på flera månader och har inte så mycket tid nu heller men jag kanske återkommer och svarar på några inlägg till i den här tråden när och om jag hinner läsa dom mer ingående. Jag har en idé om vad den största risken är, förutsatt att man använder den vanligaste men lite förenklade definitionen av risk: Sannolikhet x konsekvens=risk. Men först vill jag påpeka att vi nog inte kommer komma fram till något vettigt svar, däremot kan diskussionen vara nyttig. Varför säger jag så? Jo, för att jag undersökt vad som styr riskupfattning och riskförståelse hos sjöfolk! Jag har intervjuat ett antal personer som är proffesionellt verksamma till sjöss om risker de möter och jämfört med deras organisations avvikelserapporter över ett antal år. Skillnaderna mellan vad de uppfattar som farligt och vad som verkligen har hänt och orsakerna är stora! Det samma gäller garanterat oss här på MG. Du ställer att antal frågor, jag ger mig på att svara på några av dom: Är farorna olika i olika vatten? Ja och nej. Jag tror att mitt svar på vad som är farligast är det samma, men rotorsaken kan vara olika. Varför uppmärksammas olyckor till sjöss mer? För att de är ovanligare. Vi tröttnar snabbt på att läsa om trafikolyckor, skulle media rapportera om alla skulle vi inte läsa/lyssna/titta... Ensamseglarna: Det gäller att hålla sig ombord, till varje pris!Men med modern utrustning och teknik så är det lite drastiskt att välja bort flytvästen. Autopilot som automatiskt ställer båten i vindöga om man går överbord, PLB, överlevnadsdäkt etc. ökar drastiskt överlevnadschanserna även om man trillar i drickat när man är ensam. Vad kan vi själva göra? Vara aktiva. Tänk igenom hur ditt båtliv ser och skriv kanske ner riskerna och hur de kan minskas. Ett eget exempel är att jag numera är mycket mer noggran med att ha flytväst på mig när jag seglar ensam eller med andra som inte är så duktiga. Dessutom bär jag i de situationerna alltid en bärbar VHF och oftast vattentät telefon på mig. Eftersom jag uteslutande seglar i skärgården om jag är ensam eller med nybörjare handlar det mycket om att kunna larma om jag druttar i och de inte klarar av att vända. Åter till vad som är största risken... Grundstötning! Det händer ofta och konsekvenserna kan vara stora. Det är stor risk att man slår sig illa om man går på grund med lite fart och de materiella skadorna blir ofta ganska kostsamma att laga.

Köp en Laser och lägg sen på HKK i Solna eller MKS/Ålsten om det passar bättre geografiskt. Jag tror att det ger överlägset mest pang för pengarna i din situation.

Dubbelpost från luren...