Gustavson

Det är sent och jag känner mig lite trött och dum. Av denna anledning kanske jag inte borde ge mig in i diskussionen?!? Men, påpeka gärna dumheten i min dumma fråga, om man förutsätts förtöja i bryggan (och fördela den stora kraftkomposanten till bryggan) måste då inte båten vara kortare än y-bommen (dvs. Ganska liten båt)? En normalstor båt borde väll ha akterförtöjningen föröver och förtöjningen i fören mot aktern för att inte ränna in i bryggan? (ligger vid y-bom kanske 0,32 ggr/år så ursekta min orutinerade fråga)

Hej igen! Jag vet inte om mina ögon luras lite av din bild men jag tycket att det ser mer ut som 60cm än 80cm. om det är närmre 60cm så räcker det ju med ett steg och ett ytterligare steg (kanske inte lika djupt som det i trappan) som du färster på motorluckan ca. 20-30 cm från durken. Sedan är det ju fint om du sätter upp ett par grabbräcken på skottet precis jämte rufföppningen inifrån sett.

ang. trappformler så tror jag men får köra på kännsla i ett sådant här fall. Jag byggde min trappa i samband med att jag snickrade ihop kåken och då anv. jag trappformlen, men även då fick man kompromissa lite då verkligheten sällan är så optimal som teorin. I en båt ställer ju denna faktor till det tämnligen mycket. Jag har snöat in på att du ska ha konvexa steg för att klara gå upp och ner i trappan även då det lutar. Min idé om ditt projekt är att du använder toften som steg ett (sett uppifrån) och sedan två steg på själva trappan. det tredje blir motorluckan och så tillvärkar du ett till steg som blir steg fyra som du fäster på skottet på motorluckan (ca 250 mm från durken). Upptill och nertill sätter du två vanliga haspar som låster trappan i x,y och z led (då måste hasparna gå in några cm i motorluckan och i det material som du har under ruffluckan. Jag caddade ihop en lite bild om hur jag tänkt mig din trappa. Detta är en grov skiss, själv hade jag gjort vantstycken lite smäckrare och implementerat avlånga hål som kan anv. som grabbräcke i vantstycket.

Du har inte funderat på en trappa (hela vägen ner till durken)? Jag var på hallberg-rassy och spanade på deras och blev ruggigt inspirerad. Denna trappa hade något böjda vangstycken men konkava trappsteg, ruggigt snyggt. Jag ska nog bygga en sådan. Men då har jag också tillgång till oändliga kvantiter 1:st klassig teak och mahogny, fullt utrustad möbelverkstad och en far som är möbelsnickarmästare. Att jag skrev det sista var inte på något sätt för att skryta utan för att poängtera att sådana jobb (even de enklare trappstegen) kan behöva vissa resureser. Du bör utöka din beskrivning med en skiss, bild, cadritning.. vad som helst som gör att man kan få en uppfattning vad du har för mer specefika intentioner. Din beskrivning är i det enklaste laget för att man ska kunna skaffa sig en uppfattning över vad vi kan hjälpa dig med. Trappor (lejdare) är ena besvärliga tingestar, vinklar och trappformler etc. som sagt var, mät, skissa, fota/scana och återkomm så kan du få en uppsjö med idéer i alla fall från mig som har gått i samma tankar länge. Lycka till!

Mycket bra sammanfattat! Jag ber om ursekt om vissa av oss tenderar att grotta ner sig i ämnet fullständigt. Då är det bra med sånana som gallrar ut det relevanta i all irellevans...

Bra poängterat angående säkerhet i bil! Det var jag som skrev detta efter att ha sammanblandat och blivit given felaktig information. Men, faktum är att dagens bilar är betydligt osäkrare ur den aspekten en gamla volvo 240 med 2mm plåtskal och gjutjärnsram. Så den är på väg att konverteras men och mer till en myt (beroenda av veteranbilsintresset). Vernon Cooray är professor vid Ångströmslaberatoriet i uppsala och leder forskningen om detta ämne i sverige och han menar på följande: Allt fler delar i dagens moderna bilkarosser görs i plast menar Vernon Cooray och därför blir bilkarossen inte lika säker mot åsknedslag. Men Cooray menar att trots att man har en bil där karossen är helt i metall så bör man ändå hellre stanna inne i sitt hus när det åskar än att springa ut i bilen. För om blixten slår ner i bilen kan tanken antändas och man kan också riskera att att få glassplitter över sig om rutorna spricker. Då är det tryggare i huset med eller utan åskledare. Cooray menar också att betydligt fler skulle klara sig från att träffas av blixten om man lärde sig att inte ta skydd under träd. Vad som dock är fakta är att 3,4 personer dödas av blixten i sverige årligen (17 pers varav 10-30% är dödliga, källa:http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/PC2328) i trafiken dödas 2007 490 personer (källa: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nara-500-doda-i-trafiken-2007_732411.svd) Att man har 144ggr större chans att dö i bilen är kanske en statistisk anlening (och inte en teknisk) att fundera på sitt eget risktagande. Senast ändrad av Gustavson | 29 maj 2012 | 12:14

Skärmdumpar var ordet, sa Bill! iSailor ser klart trevligt ut, ungefär samma funktioner som i Navionics, bara det att man lagt ut flera av dem på plotterbilden. Nej (ang. lägga in bilder från ipad), jag provade oxå med det igår, det var stor förvåning då jag upptäckte samma sak. Vad detta beror på är en bra fråga till admin? Jag mailade bilden till min stora dator och la in den därifrån (man får dock högerklicka på bilden och kopiera i mailprogramet pga. dess *.PNG karraktär). Synka bilden går ju annars självklart smidigare. Men mycket bra observation och en ännu bättre fråga (till admin) varför? ps. en bild säger ofta mer än 1000 ord. ds.

Jo! just det. Ni som innehar nämnda app kan väll snälla, snälla med socker på, sicka ett screenshot (håll nere home-knappen och on/off-knappen samtidigt så sparas skärmbilden i bilder) på appen i användning? Det är alltid roligt med annan input än den från apptillverkarna. Jag föregår med gott (eller mitt) exempel och lägger ut ett sc från navionics över L:a Birkskär väst om Harstena där man ligger skyddad i alla lägen (hårkorset markerar den senaste platsen jag låg vid). Jag är förövrigt intresserad av en bra grib-app, om någon skulle vilja tippsa? Ha det!

Har nu hunnit prova Navionics Europe HD och är mycket nöjd. Visst saknas flera funktioner som att spara fler rutter och en mer avacerad gribbfunktion, men för 469:- inkl. kartor är det galet billigt. Tråden har kanske stuckit iväg lite från ursprungsämnet och jag tänker då banne mig inte vara bättre än att jag fortsätter åt ett annat håll. Anledningen till att jag skriver i denna tråd var att jag i någon annan tråd lovade att ge en recention av Dual XGPS150 extern bluetuth gps-puck till ipaddan. Jag är galet imponerad över vilken pressision (stavning) den har. På den bifogade bilden över gratis appen som finns på itunesstore (lite relevant för tråden i alla fall) så har jag precis aktiverat gps:n innomhus liggandes i ett fönser. Annars brukar alla 11 satteliter vara på mycket god kvalilité. Fördelen med denna relativt billiga mojäng är att jag kan ha ipaden som navigationsinstrument (ipaden) vid navigationsplatsen med gps:n liggandes synlig för satteliterna på valfri placering på båten. För 800 pengar så är jag mycket nöjd med min investering och kan rekomendera den speciellt för de med wifi modellen. Hur den står sig mot den inbyggda kan jag inte uttala mig om. Det enda negativa med GPS:s är att den har ett inbyggt batteri som dels måste laddas efter 10h eller vara inkopplad till den medföljande ciggkabel/usb laddaren och dels så är problemet med batteri att de har x-antal cyklers livsläng, vad gör man sedan? Detta låter vid ytterligare genomläsning som någon typ av reklam, men jag kan försäkra om att så absolut icke är fallet. Hade produkten varit mindre tillfredställande hade det blivit huvudtesen.

Jag misstänker att flera som tittar till tråden och möjligen skriver ett inlägg eller två inte har kikat på forskningsrapporten som jag länkade till (detta är helt förklarligt och självklaret helt naturligt då sådana knappast sorterar under underhållning). Detta antagande gör jag därför att den statistiskt fastslår att åskskydd faktiskt skyddar. Jag ska därför sammanfatta statistiken i ett diagram från rapporten (eller sammanfattningen av rapporten). På den länkade bilden har statistik över 71 blixtnedslag i segelbåter sammanställts. Det ömfattar både sötvatten och saltvatten i egna kategoreier (jag antar att vi är mest intresserade av saltvatten samt att jag misstänker att statistiken är sämre och mer missvisande på sötvattenbåtarna). Vad siffrorna på de olika staplarna medger är: 0 = ingen skada 1 = små icke läckande sprickor äller brännmärken 2 = små icke allvarliga men läckande hål 3 = hål större än 7mm (1/4 tumm) över vattenlinjen 4 = hål större än 7mm (1/4 tumm) under vattenlinjen Det är således i kategori >2 som blixten har frångått sin bana och delat upp sig inne i båten. Av denna statistiken kan man dra mängder av slutsatser (som jag inte orkar skriva här och nu dock) men faktum är att av 100 båtar så klarar sig ca. 94 skyddade båtar utan större skada medan ca 82 oskyddade båtar klara sig utan skrovskador. 18% vs 6% risk att få skador i skrover oskyddat vs. skyddat. slutsats för egen del är beroende av inställningen till det berömda glaset som är halvtomt eller halvfullt.

Toaen: Jag ber 1000 ggr om ursekt, jag utgick från de konstruktioner jag ägt där mastfoten är fastbultad direkt i järnkölen (dvs. genom sockeln och gängad direkt i kölen). Det blir lätt att man snöar in på de konstrtuktioner som ligger närmast till hands. Thomas1: Då var vi i denna tråden och diskuterar fysik också (sist var nog hållfasthetsberäkningar och dragvektorer i olika ankringstekniker) med samma nöjsamma resultat. Skillnaden på gas och plasma är således att i en gas så är molekyler och atomer och plasma är elektriskt laddade joner och elektroner. Plasma är ett fantastiskt aggregationstillstånd då det är under påvärkan av den elektromagnetiska kraften. dvs. att magnetfält och ström kan påverka dessa bana samt att även plasma leder ström. Det är här vi är inne på lite olika spår (även om jag numera är lite osäker i min uppfattning) dvs. hönan eller ägget. Om jag fattat det rätt så joniseras kvävet och syret i luften av den stora potensskillnad som blir mellan mark och moln (här jobbas på teorier ang. orsak i grundforskningen). Det är därför de framrusande elektronerna från dels molnen men även från marken som joniserar luften (slår loss valenselektronerna från ämnerna). i vårat fall med höga master är det väll inte själva blixten från himmlen som man kan påverka utan potensskillnaden från marken (havet i detta fall) lite granna som ett ESD skydd (ex. antistatarmband). Felet med min teori (min tolkning av den) är att masten på detta sättet skulle bli som en magnet för blixten. I så fall kan man ju ställa sig frågan vilket som är värst, att få mer säkra nedslag i masten men elektronikhaverier etc. som följd, eller få färre nedslag med risk för större skadevekan? (läs förhöjd risk för nedslag) Jag kommer därför denna sommar att hälla upp en dubbel skottsk under den blixtrande himmlen och inte fundera mer på ämnet. Skulle något mot förmodan hända så gör det så mot en lycklig man!

Tjenare Anders! Jag antog att du menade mitt dravvel i inlägget ovan. Självklart har du helt rätt då det gäller att försöka förutbestäma blixten (och annan högspänning i fria luften). Vad jag gjorde var att bedömma redan utförd forskning i form av statistik på faktiska nedslag i segelbåtar. Urvalet var förviss bara 71 st olycksdrabbade båtar men resultatet var oemotsägligt (kan läsas i länken 3 inlägg ovan). En elektron har lite samma egenskaper som blixten (nu är jag ute på tunn is), och enligt Schrödingerekvationen kan man platsbestämma en elektron i ett givet ögonblick. Lika nyckfull är blixten (vilket tangerar ämnet) men man kan likt Schrödingerekvationen förmodligen göra en övervägning vilken väg som är sannolikast då det gäller blixtutbredning i ett ledande material i antingen tid eller rum. mao. att blixten är helvild då den fördas i luften från a till b håller jag med dig om till 100% men då den färdas i ett ledande material som en mast eller vant (som har kontakt med jord) så bör man få lite mer fason på elendet. Det vore ju således meningslöst med åskledare på höga byggnader. aluminium är offta ett bra materialval då det är lättarbetat samt leder oskströmmen bra hämtat från Elrond Komponent åskledarsystem. Vad jag säger är att det är bättre att ha potentialutjämningen utanför båten än i den samma. För att minska risken gäller det att minska sannolikheten. edit: Jag håller med dig om resistans då det rör sig om så extremt höga värden på U och I att R skulle bli ologisk. De mått jag angett är konduktivitet (Siemens) och avser konduktans per längdenhet, vilket borde gå att använda i sannolikhetsberäkningar med blixtval i ledande material. förlåt ang. läng och tekninskt tjafs i inlägget , ett jäkligt roligt ämne bara..

fan! Jag skrev ett jättelångt inlägg som försvann i cyberrymden... Om man gemensamt skulle bygga en teori ang de olika ämnernas konduktivitet (den elektriska). järn - 9,93·10^6 S/m (Ω−1·m−1) aluminium - 37,7·10^6 S/m (Ω−1·m−1) bly - 4,81×10^6 S/m (Ω−1·m−1) Jag tolkar dessa data som att den effektivaste vägen för blixten att ta sig från masttopen till jord är genom masten ner i järnkölen. En blyköl skulle vara negativt i sammanhanget. Nu frågade Toaen om genomgående master och visserligen kan och i de flesta fall är, icke genomgående master på något sätt förbundna med kölen. En segelbåtsmast är visserligen eloxerad och aluminiumoxid fungerar som en lelktrisk isolator men jag troro inte att det spelar någon roll i sammanhanget. Enligt University of Florida så bygger deras teorier på att blixten förgrenas inne i båten och slår sönder skrov (i en oskyddad båt) och att blixten förgrenas under och runt båten (i en skyddad båt). Dom har ju statistik som kan backa upp dessa teorier så det värkar inte helt orimmligt. Kul och intressant fråga dock. När jag befann mig utanför 20nm söder om Ystad på väg till Gryt så gick jag genom fem oskoväder och man känner sig ganska liten och skrajsen när man inte har någonstans att fly. (med tanke på statistiken) edit: 10-12 nm söder om Ystad var vid närmare eftertanke mer korrekt. Bilden i min avatar är faktisk tagen i ett av just dessa oskoväder. edit 2: svaret på frågan, ja!. Senast ändrad av Gustavson | 22 maj 2012 | 16:12 Senast ändrad av Gustavson | 22 maj 2012 | 16:13 Senast ändrad av Gustavson | 22 maj 2012 | 16:15

Tjenare! Jag tar mig friheten och lägger ut en bild (på din båt inkl. spridare (raka)) från din blog Thomas för att mystifiera problematiken ytterligare. Jag har även kollat lite på den dela andra Alacrity 19 och ser att undervanten är kopplade på de främre röstgjärnen. Märklig historia det här!

Hallo! Äntligen blir jag belönad för min grava discovery skada. Att överhuvud taget svara på denna tråd är lite förknippad med risken att klassas som en b-wisser, det är dock en risk som man får ta. Forskningen kring blixtar och åska har kommit förvånansvärt kort väg. Det var först för några år senan man kunde uppmäta gammastrålning på ovansidan av blixtarna (dvs. att blixten representerar hela skalan från uv till gamma). Man vet faktiskt inte ens med säkerhet hur och varför blixtar och åska uppstår. (källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ã…ska ) I och med att åska och blixten är ett så mäktigt och relativt vanligt förekommande fennomen så är det som gjort för mytbildning. Detta med att bilen skulle representera en slags faradays-bur och omleda blixten är till 80% myt. Vad vi därimot vi nyfikna båtägare kan luta oss mot är de hårda fakta i form av statistik (då grundforskningen inte vill gå snabbt nog). Att båten träffas av blixten är i grova antagande 1000ggr större risk än att bli träffad på landbacken. dvs: * På land 1Ppm (miljontedels risk) * Att masten träffas 1 ‰ (en tusendels risk) Vad då göra? University av Folrida har gett ut en liten fin pdf ang. blixtnedslag i segelbåtar där de bla.a statistiskt undersöker skador på båtar som varit skyddade vs. oskyddade. Vill man veta lite mer fakta i ämnet så rekomenderar jag värkligen denna lektyr. länk: http://edis.ifas.ufl.edu/pdffiles/SG/SG07100.pdf summa summarum är dock att det värkligen lönar sig att säkra båten med åskledare, speciellt för de utan genomgående mast. -Gustav

Tjenare! Jag kör med Navonics Europe 469:- (vilket är hela Europa excl. danmark och England) jag har inte testat det i skarpt läge ännu men hört att det ska vara helt ok! min erfarenhet är att det är allt man behöver (förutom AIS och radar) och lite till så som väder, strömmar och tidvatten etc. inavx och isailor är väll lite finare men dyrare då man måste köpa sjökort. Sea88 har fått usel kritik i jämförelsetest (egen erfarenhet saknas i sammanhanget).

tjenare! håller precis på och plöjer VOR documentärerna för alla legs. Om man kikar på skoten till G1:an så är de inte speciellt tjocka heller (inga små lakan de heller). fast de är virade typ 5426 varv på vincharna (som är något större än mina barbarossa 40 2-speed). ang. storskotet, så sköts även kickfunktionen via storskotet (dvs ingen kick, om jag fattat det rätt). man kan tydligen koppla lite som man vill när det kommer till vinchar och tvåhandsgrepps vincharna. Jag har sett (med stort intresse) att funktionen hos tvåhandsgrepps vincharna är varierande. Spännande är det i alla fall, även om kvalitén i båtarna kan diskuteras...

Ska försöka bena ut dina frågor: 1. Jag vet inget om den inbyggda GPS:n då jag har en puck från dual då jag bara har wifi modellen utan gps. Men vad jag har hört så är det samma pressition i den inbyggda som vilken annan aGPS som helst. (a et i aGPS står för assisted och hjälper gps:n att hitta signal snabbare etc. Då internet är tillgängligt) med en dual trådlös GPS-puck är pressitionen perfekt. Vad gäller lagg så beror det på programvara (tror jag, jag har inga problem) 2.det är inte rättvist att kalla AIS som kommer från internet för AIS (tycker jag). Man ska se den signalen som ett rent nöje/tidsfördriv och inte som ett navigationshjälpmedl. AIS kommer INTE från GPS signalen utan från VHF. Så vare sig man har plotter, pc eller iPad så behöver man ha en AIS mottagare (eller mottagare/transponder typ klass till iPaden så tror jag att man i dagsläget att det enda sättet att få in AIS signalen i iPaden är via ett trådlöst nätverk (se tidigare länk över denna produkt) Priset för kartor och program till hela Europa (exkl. Eng och Danmark) ligger på 469:-. Kan program inkl. Sjökort till PC inhandlas för samma slant? (detta är en av de starkaste argumenten för iPad även om jag håller med om mycket i det resonemanget ovan då pc är mer beprövat och ev. mer proffetionellt, men som extra navigation vid navbordet fungerar det ypperligt för mig. Min far som har styrhytt har samma ipadsystem som primärt navigationssystem)

Vilket användningsområde skulle det vara? Jag har ett Apple tangentbord som fungerar otroligt bra till pages etc. AIS eller riktig AIS kan du få via ex. Digital Yatcht's iAIS (hårdvara) samt flera mjukvaror. Via denna kan du trådlöst även styra autopilot etc. Vis nmea. Vad som gör iPad sämre än en plotter är dels att skärmen är mindre ljusstark samt att den blir överhettad vid direkt solljus. Vad som är fantastiskt är priset (på hådvaran men främst mjukvaran) men även energiförbrukningen. Den klarar låååång användning på de inbyggda batterierna (det fins laptops som har lång batteritid men då är batteriet stort och kräver mer ström vid uppladdning). Att man sedan kan använda iPaden till allt annat i mediaväg gör den lika bra eller bättre än en laptop. Jag ser i dagsläget iPaden som en navigator som man kan ha vid navplatsen för att komplettera min plotter med. Att men sedan kan göra så mycket mer med en iPad är ju en stor bonus.

Den kraftigaste strömmen jag upplevt var under öresundsbron så jag borde disskvalificeras från denna tråd omedelbart. Men, sitter verkligen folk och räknar på tidvattenströmmar? Jag är helt klar med att det är bra att kunna, men det finns ju 578932st gratisprogram (eller näst intill) i plottrar, datorer, iphonar etc som räkrar ut detta med kurs, ström, kompensation, bästa avg/ank etc. etc. (även om man självklart ska ha en guide i gammalt hederligt papper ifall att) Vad som därimot är intressant och som jag inbillar mig att trådskaparen också är nyfiken på är erfarenheter av t.ex. race och overfalls och hur man hansakas med dessa och var de väntas uppstå. (förlåt om jag tolkar din grundfråga fritt) Senast ändrad av Gustavson | 13 april 2012 | 19:18

Johan: det beror på vilken ifån du har? från 3gs:n (möjligtvis även de sista iphone 3g) så har den inbyggd riktig GPS (eller aGPS). Då betalar du ingenting om du anv. ett program med laddade kartor (ex. navionics). du ska slå av (eller på, jag lär mig aldrig det där) dataroaming då kan inte telefonen hämta datatrafik via 3g-nätet. Detta är alltid en fördel om man är utomlands. Då GPS:n tar sin data från satteliterna så kommer du inte anv. data från 3g-nätet. det lilla a:et framför aGPS betyder assisted och hjälper den riktiga gps:n att hitta possision snabbare. Denna funktion kan komma att förloras när du är utomlands ock har slagit av (eller på?) datarouming... [redigerat svar] sorry! läste inte hela ditt inlägg. Även denna funktion hämtar data från satteliterna och i viss mån från 3g-nätet. (dvs. i kompassfunktionen). om du slår av dataroumingen i inställningar så kan den bara hämta data från satteliterna och är således kostnadsfritt förutsatt att du har en ifån senare än iphone 3g. Senast ändrad av Gustavson | 12 april 2012 | 18:24

79:- på [valfrit prefix] tema. Jag lade förövrigt precis en beställning på 2st xgps150 från USA 99$ st 24$ frakt sedan får man hålla tummen att tullen har fikapaus när just mitt paket rullar förbi så man slipper momsen på 370:-. Detta resulterar i det hutlösa priset på 760:- alt 945:- / enhet inkl. frakt moms tull etc. man är ju nyfiken på vad du fick ge från Frankrike (eller var det nu var) 2-3 dagar skulle det ta sedan får man väll ta detta med en klackspark (tullen kan ju sätta skiten i karantän i några veckor på pin tji). Efter detta kommer det garanterat komma en reweive (det svenska ordet trillade oförklarligt bort ur mitt vokabulär)

Jag är också påväg att beställa DUAL pucken (en till mig och en till min far). Dom har kompletterat hårdvaran med en app som trimmar både pressision och snabbhet. Vad jag har hört så ska den sopa banan med den inbyggda gps:n. Den enda nackdelen är väll att den går på batteri vilket behöver laddas (efter 10 h) att den tvingar paddan att använda bluetooth vilket deränerar ipadens batteri. I mitt fall så skulle jag nog dra en fast elkabel till en fast installation på pushpit avsedd för DUAL-pucken. När du får den kan du ju skriva ett par rader om den?

Tjenare äventyraren! 2015 är nog mer realistiskt, om än i underkant! Det viktigaste säkerhetsdetaljen är kunskapen, dvs. Att kunna segla. Det tar några år att lära sig (och då intensivtempo) Sedan tar det ett antal år att lära sig sin nya båt. Att kunna trimma rätt i alla vinklar och hastigheter är av stor vikt. Att lära sig när och hur reven ska tas in/ slås ut. Etc. Etc. Till detta kommer att kunna beräkna strömmar och tidvatten (extremt viktigt när skillnaden på hög och lågvatten är 10m) kunna navigera runt trafikseparationszonerna i kanalen etc. Är ni 4 så tror jag ni skulle kunna fixa en utrustad båt för 300k (200k för båt och 100k för utrustning) men då är det runt 31 fot och kan även detta bli trångt. Men du kan å andra sidan räkna med att 50% av medseglarna inte kommer att fullfölja ens planeringsstadiet så det är nog lungt. Jag har hör att 6-12k/månad och person är ganska rimmligt (detta beroende av standard och hur stor båt och hur många marinanätter och resturangbesök etc etc) dock kan ett rigghaveri hamna på 80k på en 31-fots båt så en buffert är ett måste. Skillnade mellan att vara naiv och spontan ligger i kunskapsnivån, se till att vara det sistnämnda. Lycka till!

Thomas-1: jo! Det är förstås ett sett att se det men jag väljer att se förfarandet som en elastiskt stöt där motsatta krafter tar ut varandra och i det faller brukar i alla fall jag räkna med rörelsemängd i stället för rörelseenergi! (fast det är ju så jag ser det) elastiken i ankarkättingen utgör ju en motsatt kraft som på detta sättet kan beräknas. Om vi ska fortsätta på nördighetslinjen så skulle man kunna ställa upp ett modefierat vt- diagram, fast över accerelarion i förhållande till vindstötar och vindfång och istället ta ut integralen under vald tidsspan för att få den återstående kraftresultanten i förhållande till vind och yta. Då kan man få med accerelationen vs. uppspänning av ankarkätting. Fy vad nördigt! Men kul!