Carl_XII

Jag har också övervägt att installera vattenburen värme, och köpte en Webasto Thermo Top C diesel för några år sedan. Men då fick jag fart på den gamla Wallas fotogenvärmaren och lät den sitta kvar. Nackdelen med den installationen (placerad i en stuvlucka där ankare+tamp också ligger) är att den blåser in luft som luktar både fotogen och mögel, men båten blir varm ganska snabbt och den kan styras med en termostat så att den växlar mellan halv och full effekt beroende på temperaturen. Tyvärr har jag problem med att pumpen strejkar - man måste slå på den för att förhoppningsvis få igång den. Dessutom är fotogen dyrt och det är besvärligt att ha med två olika bränslen i båten. Möjligen skulle det kunna gå att installera vattenburen värme men ändå ha kvar luftvärmaren, med ventilationsmöjligheten bevarad. Den vattenburna värmaren skulle i så fall leda varmt vatten till några radiatorer avsedda för vattenkylning för PC. Dessa kan ha 12V PC fläktar som cirkulerar luft genom radiatorn och sprider värme i kajutan. Jag har också en värmeväxlare liggande som var tänkt att koppla in mot motorns vattenkylsystem, så motorn kan förvärmas innan start - alternativt använda motorns värme vid motorgång för att värma upp kajutan. Kanske detta blir av under vintern i år...

Som kuriosa kan nämnas att samma sak hände mig (pumparmen gick av) - men då bytte jag till en elektrisk pump istället. Visserligen en dyrare lösning, men jag har också ett vattenfilter så det krävs rätt högt tryck för att dricksvattnet ska rinna igenom. Numera knäpper jag på strömmen när jag placerat vattenflaskan under kranen och några minuter senare är den full med rent vatten helt utan bismak av något slag.

Sätt märkningen så den syns tydligt en bit innan avlastaren då. Man lär sig snabbt vilket avstånd mellan märkningen och avlastaren som är "bäst". Möjligen kan du även sätta ett märke på däck under tampen vid avsett läge så blir det ännu tydligare.

Ett annat sätt är att göra som de som opererar in fasta linser: En lins för långa avstånd och det andra ögats lins för korta avstånd. Om det inte är alltför stor skillnad lär sig hjärnan att sätta ihop bilder som fungerar för alla avstånd (utan huvudvärk). Själv är jag närsynt och får bättre och bättre syn med åldern (mindre närsynt alltså), men linserna blir sega med tiden och fokuserar inom ett mindre spann så det behövs lite hjälp. För min del gör jag det med kontaktlinser av olika styrka: närseende på vänster öga och fokusområde på längre avstånd på höger öga. (-4.0 dioptrier vänster öga, -4.50 höger)

Jag tror lovgirigheten snarare ökar än minskar om du släpper på förstaget och lutar masten bakåt. Det brukar vara bra på kryss, men blir jobbigt att styra båten då man måste kämpa för att den inte ska lova upp hela tiden. Ditt problem kanske kan lösas om du istället drar åt förstaget och minskar bakåtlutningen - mät med en hink vatten hängande från storsegelfallet el dylikt.

Kostnader för denna elsystemsuppgradering: LFP batteri Eco-Worthy 12V 100 Ah 2 840:- (SEK) Victron MPPT 75-10 786:- x2 batteriövervakare bluetooth 255:- x2 Summa: 5082:- DC-DC laddare för ev framtida uppgradering om den behövs, fast det är ju en segelbåt så motorn körs så lite som möjligt: Renogy DC/DC on-board charger 1 680:-

I dagsläget så har jag gått tillbaka till enklast möjliga system och kommit fram till detta: Här blir LFP and startbatteriet helt separerade och generatorn laddar bara startbatteriet, som också fylls på av en liten 23W solpanel på luckgaraget (håller även batteriet vid liv under vintern). LFP batteriet i sin tur får laddning från en större 80W solpanel i aktern samt en flyttbar 50W solpanel som kopplas in vid behov (ihopvikbar solpanel som stuvas undan när den inte används). [Om det senare skulle visa sig att LFP batteriet behöver mer laddning så har jag en DC-DC laddare som kan kopplas in mellan batterierna då motorn körs och generatorn laddar] "Things should be as simple as possible, but no simpler..."

Jag säger som Peter Dalle som uppfinnaren från Sumpan i Lorry: ".... tänkte inte på det....HEJDÅ!" 😉

Man kan mäta ström på många sätt. Med en shunt blir det alltid ett spänningsfall, även om det är litet så förlorar man en del effekt i sitt system. https://www.poweruc.pl/products/programmable-hall-a-series-hsts016l-a-rated-input-20a-30a-50a-100a-150a-200a-400a-rated-output-2-5v-2v?variant=43942687932736 Med ovanstående mäter man strömmen med 1 % noggrannhet utan något spänningsfall.

Den är för blybatterier. Det finns en annan speciellt för LFP batterier: https://www.nasamarine.com/product/clipper-bm-1-lithium-lifepo4-battery-monitor/ Däremot kan du ändå kan ha viss nytta av NASA BM2 då den kan mäta strömmen och räkna på den. För ditt blysyrabatteri funkar den utmärkt. Jag har tittat på ett sätt att koppla ifrån LFP när de är fulladdade, så att man kan cykla dem mellan fullt laddade och tömda till t ex 20% istället för att ladda dem kontinuerligt som blybatterier. Det är väl inte helt 100% fastlagt att detta skulle vara bäst för batterierna, men mycket tyder på det. Googla på BBMS så finns det en produkt, men den sälja bara i USA just nu. Jag labbar med att bygga en liknande baserad på Arduino R4 som även har Bluetooth. Dock en bra bit kvar innan den är klar för testning.

Jag fick några frågor om antennen går att koppla in i en Raspberry pi och det är precis det jag har gjort. En Raspberry pi med en Moitessier Hat gör det lättare, men det finns även andra lösningar för att få in AIS informationen i Open CPN https://opencpn.org/wiki/dokuwiki/doku.php?id=opencpn:supplementary_hardware:ais_devices

Jag hade ett liknande problem med min Kubota motor i båten. En skruv till flänsen för anslutningen av kylvattnet från värmeväxlaren hade fastnat och gick av. Provade med både grispitt och vänster-borr men skruven ville inte lossna. Det slutade med att jag borrade bort hela skruven och ersatte den med en genomgående bult med mutter på andra sidan. Gängan förstördes då skruven borrades bort, och borren styrde lite snett också, men till slut blev det bara ett hål kvar. Vet dock inte om det skulle gå att komma åt med en mutter i ditt fall.

Intressant. 3.6 V per cell motsvarar 14,4 V om det är 4 st ihopkopplade celler, vilket jag har. Min vanliga generator i båten ger 14,4 V och MPT regulatorn för solpanelerna kan ställas in på 14,4 V (om så önskas). Mina blysyrabatterier mår ju bra av dessa laddspänningar också. Kriteriet för fulladdat LiFePO4 (LFP) batteri blir då att spänningen varit konstant vid 14,4 V ett tag (typ 10 min) medan strömmen till LFP batteriet har sjunkit. När strömmen går under 0.1 A (eller annan inställd "cut-off-current") kopplas LFP batteriet bort och SOC för det sätts till 100%. Detta blir då en kalibrering av SOC (State Of Charge) som under andra förhållanden beräknas genom s k Coulomb-counting (LFP-strömmens medelvärde under en viss tid används för att räkna ut förbrukningen/laddningen i amperetimmar (Ah), med justering för effektiviteten ca 95% för LFP). Beräkningar och mätningar sköts av en Arduino R4 med Bluetooth och en OLED skärm. Det borde kunna gå rätt bra att uppskatta LFP batteriets (ur)laddning på det sättet. Efter varje fulladdning kan man dessutom kontrollera med "facit" och ev justera effektivitetsiffran.

Jag byggde en billig AIS antenn av "flowerpot" typ och kopplade in den till en raspberry pi som kan visa emottagna AIS på ett sjökort i telefonen (OpenPlotter via RealVNC). Det fungerar, men är lite bökigt att använda. Har ingen egen AIS sändare (än). En lustig incident förra sommaren, det dök upp en AIS signal med helt enorm hastighet som körde rakt över öar i närheten... Det visade sig vara ett flygplan (de har också AIS tydligen). Annars har jag haft nytta av systemet vid segling i Furusundsleden (då kan man detektera färjorna i god tid och planera krysslagen så man håller undan för dem). Här en instruktion om hur man bygger antennen: https://vk2zoi.com/articles/half-wave-flower-pot/ Lite info om OpenPlotter här:

X2 BMS och BBMS är egentligen rätt lika systemlösningar. I fallet X2 BMS anser man att LFP och blybatterier bara ska kopplas ihop vid laddning (charge relay). I alla övriga lägen är de isärkopplade (load relay och backup relay används för att koppla förbrukarna till LFP respektive blybatterierna). BBMS är en förenklad lösning där LFP kopplas ifrån när det är fulladdat, men kopplas in igen med samma relä när LFP ska hjälpa till med förbrukarna. Då LFP har högre spänning än blybatterierna hjälper det till att hålla dem fullt laddade. När LFP har urladdats (till en ställbar nivå, t ex 20%) kopplas det ifrån och blybatterierna tar över. När laddning finns tillgänglig kopplas LFP in och laddas, för att sedan kopplas bort tills de behövs igen. Endast ett relä behövs för detta, så det blir billigare. Genom att styra ihopkopplingen av LFP och blybatterierna så att den sker endast när spänningarna är lika stora blir det inga stora strömspikar som kan skada elektroniken. Därför behövs inte heller några kraftiga resistorer för att begränsa strömmar vid ihopkopplingen av LFP och blybatterier.