Georg_Ohm

Hej! När mäter du strömmen från paneler/regulator till batterierna? Är det när batteribanken är delvis urladdade eller när den är nästintill fulladdadade? Hos mig kan det gå in omkring 9A och batteribanken är på 50% och om solens strålar träffar skuggfria paneler. Vid omkring 90% kan batteribanken ta emot 0,5 A eller litet mer. Jag har två numera parallellkopplade 100W paneler, som ligger platt på taket utan möjlighet att vinkla. Ett batteri som är dåligt laddat är hungrigt på ström, under tiden laddning pågår minskar ju strömmen successivt. Eller mäter du under belastning då kylen/kylarnas kompressorer jobbar på full effekt!

En demobåt kanske? en båt som varit med på mässan eller annan utställning, eller varit i sjön för provkörning hos försäljaren, dessa säljs ju litet billigare.

När vatten tränger in i skrovet måste ju luften tryckas ut, om inte luften evakueras tillräcklig snabbt blir ju båten flytande i en längre tid, tills dess att den vattenfyllda båtens vikt överskrider luftens flytkraft.

Äldre ekolod ser inte makrillen, makrill ger dåligt eko då den saknat simblåsa. Moderna ekolod visar makrillen som små långsmala streck. Makrillgen går ju ytligt då den jagar. Det är ju svårt att veta vad det är för fisk, men det ser ju ut som ett större stim med mindre (silliknande) fiskar… Kanske det finns havsöring också…?

Nej…. det tror inte jag heller. Fördelen med en båtmässa kan nu vara att det finns flera likartade båtar att titta på och jämföra. Det som jag tror kan vara en bra affär på ny båt är att sikta in sig på en båt av förra årets modell som blivit osåld och då försöka att förhandla om priset.

Nu så här års är tillgången på sugtömningsstationer numerärt överlägsen surströmmingsfester i Bohuslän. Visst finns det stundtals denna form av ”delikatess” även iallafall i de mer välsorterade livsmedelsaffärerna härikring. Men det säljs nog mer av inlagd sill och kokt havskräfta.

Kylskåp och boxar brukar ha någon form av underspänningsskydd som kan fungera som @raol menar här. Ja i princip skall du kunna höra kompressorn, men den går ju och låter även om det inte finns något kylmedium att pumpa runt i systemet. Men… får du någon kyla när du gått för motor och då generatorn har höjt spänningen? 3-4 år gamla batterier som ger 12,6 volt nyladdade.. gott så långt, men vad har du för spänning i systemet då kylskåpskompressorn vill starta? Jag och fler med mig har skrivit det många gånger, att dåliga men nyladdade batterier kan ge en bra spänning, men så dorr man belastar batteriet så sjunker spänningen snabbt. Batterier kan ju överleva betydligt längre än 3=4 år, om man sköter om dom ordentligt och inte lämnar dom vind för våg på vintern.

Tja… det beror ju på vad man jämför med. Titanic sjönk på två timmar och fyrtio minuter. För övrigt är den senaste titanicfilmen lika lång sammanträffande eller planerat, kan man ju fråga sig. Sedan tog det ju tydligen ytterligare en bra stund innan det itubrutna fartyget nådde botten omkring fyra kilometer under ytan. Om vi nu skall prata om kommersiell sjöfart har vi ju naturligtvis haft en del haverier här i väst där det gått fruktansvärt snabbt, med besättningen ombord. Det var en båt som var lastat med sten som gick ned på någon minut i Kosterfjorden för en del år sedan. Likaså är det några fiskebåtar som bara försvunnit på nolltid och inte hunnit sända något nödanrop. Sedan finns det ju en del krigshandlingar där fartyg torpederats, minspängts eller avsiktligt sänkts. Då det kan ta olika lång tid innan båten inte längre syns ovan vattenytan. Sedan Estonia… omkring trettio minuter. I den ”ruttna raden” i hemmahamnen står det en handfull övergiva båtar, en av dem är en amerikansk daycruiser som enligt uppgift ”sjönk” under en eftermiddag och kväll. Den var vattenfylld men hängde i marvattnet i sina fördröjningar, enligt uppgift. Men det beror ju alltid på hur stort ”hålet” är var i skrovet det läcker in. Ju större hål desto snabbare, beroende på båtens konstruktion etc. Det som är lättast att gissa då fritidsbåtar sjunker i hemmahamnen är ju att någon bordsgenomföring börjat läcka eller helt havererat. En läckande propelleraxel eller hjärtstocksgenomföring i kombination med en icke fungerande länspump… om det läcker in någon droppe i minuten… en vecka- fjorton dagar beroende på båtens storlek och konstruktion i övrigt. Men det är väl ungefär som frågan; hur långt är ett snöre?

Det blev en missuppfattning ombord då barnbarna var med. Jag hade pratat om att vi var tvungna att omgående fixa med sugtömning. Äldsta barnbarnet hade hört fel, trodde jag sade ”surströmming” och blev litet besviken när dom inte hade surströmming i den sydbohuslänska ICA-butiken. Jag gillar inte surströmming, men tycker det är bra med sugtömning, och den enda gemensamma nämnaren är väl lukten…. 😀

Ja, jag hade ju en himla bra hjälp när min oljekylare pissade olja ut i kölskrapen. Och det har väl varit andra fel ombord jag inte förstått riktigt och fått hjälp med. Så det känns ju stundtals att man betalar tillbaka genom att försöka att svara på andra frågor. Det som är enkelt och självklart för oss, är svårt och komplicerat för dem som aldrig tidigare ställts inför sådana problem.

Batteritest, belastningsprovare. Jag har en sådan här. Den är relativt lätt att använda. Man skriver in batteritypen, öppet, slutet eller AGM. Batteriets kapacitet i Ah, amperetimmar och CCA-värdet, båda står angivna på en etikett på batteriet. Sedan trycker man på start och efter någon sekund berättar instrumentet följande, good, weak eller replace. Det finns/fanns en annan brutalare testare också, den kallas på detta forum för "brödrosten", det är en låda med ordentgliga lågohmiga motstånd i som då funkar som värmeelement en kort stund. Denna testare är inte programmerbar, helt analog. Även denna modellen brukar berätta om det är good, weak eller replace. Men den belastar verkligen batteriet ordentligt under ca 10 sekunder som mätningen pågår. En tredje modell är denna. Men den är ju relativt värdelös, den mäter inte under belastning egentligen, om den inte är permanent ansluten och du läser av den under tiden du belastar batteriet med exempelvis startmotorn. En enkel voltmeter är bättre och ger bättre information.

Du har väl fått ett och annat svar på frågan. Man kan ju undra om din kompis har ett vinstintresse inom utombordarsegmentet? Annars kan jag tycka att kompisen generaliserar grovt utan pardon. Sedan finns det ju olika sorters inombordare, sådana som är kända för barnsjukdomar och krångel samt dyra reservdelar, och andra som är förskonade från sådant. Det finns ju även utombordare med sämre rykte än andra, så det blir liksom 1-1 i halvlek. Sedan finns det ju bensin- resp. dieselinombordare, som kan skilja sig åt i underhåll och tillförlitlighet. Men som redan skrivits så om bara bara service och underhåll skötts ordentligt är det inte några större problem, inte mer än på en jämnårig utombordare, jag menar att en sådan skall ju skötas om och underhållas också. Men som också redan sagts så har ju de flesta båtarna i den storleken du tänkt dig oftast en utombordare, så valet kanske inte blir så svårt. Sedan finns det ju också dieselutombordare... en svensk motor som heter "Oxe" kanske kan vara något? men den är väl främst avsedd för yrkesbåtar.

Jag har de senaste 20 åren haft Sebago eller Timberland. Håller i ungefär ett år, kanske två säsonger om man har tur. Och då använder jag andra vinterskor och andra skor på jobbet. Sulan brukar ju hålla även om mösterdjupet inte skulle klara en besiktning, däremot tycker jag att ovanlädret blir sladdrigt, trots att skorna fettas in enligt konstens alla regler. Sedan går ju alltid lädersnörena av. Kort sagt så blir skorna utgågna i lästerna.

Njae… jag har haft Orbitrades sladdriga bälgar, dom kanske är tillverkade i Belgien… Om man jämför en tom Sodastreamflaska med en PET-flaska så är känslan ungefär densamma.

Du har redan fått ett svar på den frågan. Men visst är det himla käckt att panelen laddar upp batteriet när du inte vistas i båten och då huvudbrytaren/batteriavskiljaren är i 0-läge, alltid trevligt att sedan lämna hemmahamnen och påbörja semestern eller veckoslutet med ett fulladdat batteri. Panelen ger ju även en liten ström när det är mulet eller molnigt, detta kan vara fullt tillräckligt för att hålla batteriet toppladdat och då eliminera självurladdningen.

Tänk dig att (minus-)kabeln är en vattenslang, flödet i slangen motsvarar strömmen, vattentrycket motsvarar spänningen. Shunten med tillkopplad BM-1 är i detta fallet en flödesmätare, när du förbrukar snurrar flödesmätarens impeller åt ena håller, och när du laddar snurrar den åt andra hållet. Denna flödesmätare är även kapabel att känna av vattentrycket, alltså spänningen. Sedan får man väl tänka sig att det även finns en plusslang som är förfylld med elektroner… vatten alltså och då en reservoar som motsvarar batteriet samt en pump som motsvarar generatorn och/eller solcellspanelerna. Där slutar väl jämförelserna.

Jag vet, men jag svarade @AnnikaSnaell Jag har inte polisiära befogenheter att svarsblockera gamla trådar.🙂👮‍♀️ Men det är väl andra "ubåtar" som läser inlägg utan att ge sig till känna eller ens registrera sig på forumet, dom kanske lär sig något av att läsa andras inlägg och svaren på dessa, så dom slipper skapa egna trådar eller då kapa 20 år gamla trådar. Å andra sidan kanske det på forumet skulle finnas en avdelning med FAQ, så vi slipper göra som Sisyfos gör i all oändlighet, att rulla en sten uppför ett berg och tappa taget och sedan börja om igen. En FAQ som iallafall handlar om stopp i toaletten, elproblem och slirande propellrar...

Just det! 95% av elfel ombord brukar bero på dåliga kontaktytor någonstans, om nu det inte är ett batterifel. Att inte förglömma är ju att då även kolla polskorna, alltså batterikabelskorna. Jag refererar till min svåger som varje vår får startproblem, inte sällan i naturhamn. Varje gång har det visat sig att plus eller minusanslutningen, ibland båda, på startbatteriet har varit dåliga, det är en icke fullgod kontaktyta mellan batteripolen och batterikabeln, det kan vara så att den släpper igenom små strömmar, men då startmotorn skall dra räcker inte kontaktytan till. Så se till att dra fast polskorna ordentligt, eller byt till sådana avsedda för Marint bruk. Vi förfasar oss ju ofta över Sutar/Skyllermarks prylar, då dom är onödigt dyra, men deras batterikabelskor är väldigt bra. Sedan är ju diametern på pluspolen och minuspolen olika. Hur det är med Nordpolen och Sydpolen, eller Republiken Polen och dess kvinnliga innevånare (=polskorna, det gäller att bétona rätt) lämnar vi därhän. 😲

Då kommer ju frågan i en annan dager. men man får ju en annan typ av svepyta med parallellarm, mer yta än svepvinkel med enkelarm. Men om du skall sälja så sätter du ju inte på Bosch torkarblad heller, då det är bäst och kanske dyrast.

Parallellarm är överlägsen, om det nu suttit en sådan från början finns det ju en anledning till varför det gjort så. stor ruta? stort svep? Biltemas torkarmotor är bra, men armarna, nej... köp Rocas dyra parallellarmar, gråt en skvätt vid inköpet och var sedan nöjd varje gång det regnar!

ja, om man då köper originaldelar, vilket då kan vara lönsamt i längden.

En voltmeter kan ju ge en fingervisning om hur det står till, men den berättar längt ifrån hela sanningen. Sedan är visarnålen tjock och skalan rätt så grov, det är ingalunda något precisionsinstrument. Många här med mig anser att man även skall ha en batterimonitor (="batteritankmätare") kopplad till förbrukarbatteriet för att ha full koll på laddning, förbrukning och kvarvarande batterikapacitet. Jag hade 50W solcell i förra båten, och 160Ah batteri, strömsnålt kompressorkylskåp, det var på marginalen, och då var det en motorbåt. Nu 200 W solcellspanel kopplade till 280Ah batteri och vi körde kylskåp och ibland en kylbox utan större problem, och då visade det sig att jag glömt att koppla in generatorn i den kretsen... vilket var slarvigt. Så minst 100W solcell kan jag tycka utan att räkna på det, och inte mindre än 100Ah batteri kan vara lagom för att driva ett strömsnålt kompressorkylskåp, och då med litet motorgång och generatorladdning emellanåt. Sedan har vi ju läst den historien många gånger, forumdeltagare som köpt en begagnad båt där man nästan det första man gör tvingas byta ut batterierna, detta trots att säljaren garanterat att dom var bra och inköpta förra säsongen...

Det man inte vet, det har man inte ont av. Voltmetern är ju överskattad. Visst den kan ju ge en fingervisning om hur det står till, men den berättar längt ifrån hela sanningen. Sedan är visarnålen tjock och skalan rätt så grov, det är ingalunda något precisionsinstrument. Om du har en digital voltmeter är det inte säkert att den visar rätt bara för att den ger ett värde med två decimaler. Den kan vara dåligt kalibrerad och när det gäller så väl den digitala som analoga kan man ju ha ett duktigt spänningsfall om ledningarna är långa från batteriet till instrumentet, och det kanske dessutom finns en och annan kontaktpunkt med dålig förbindelse. Om du skall veta batteristaus utan att ha en batterimonitor skall du ha två amperemetrar, en för ingående ström och en för utgående sedan skall du varje minut läsa av dessa och föra en logg på mätvärdena, och därefter räkna på hur mycket du har kvar i batteriet. För det är exakt det en batterimonitor gör fast den läser av och räknar ut varje sekund, plus ett par andra saker. Det är rätt omständligt och tidsödande så då är det lika bra att köpa en batterimonitor, som tycks vara det korrekta namnet. Klart att du kan ju även ha en flödesmätare mellan tanken och motorn är räkna på samma sätt... eller hur, men då lättare med en tankmätare. Att sedan bränsletankar sällan är utförda som rätblock dom är ju ofta är smalare nedtill än upptill vilket då lurar den som läser av tankmätaren, för tankmätaren har ju alltid rätt, den läser ju alltid av nivån i tanken inte volymen, medan batterimonitorn jämför sina värden med värdet för den batterikapacitet man en gång programmerat in. Så jämförelsen med en bränsletankmätare och en "batteritankmätare" haltar betänkligt. Jag ersatte min voltmeter i panelen med en roderlägesindikator, den har jag större nytta av när man skall krångla sig in på trånga båtplatser.

"Tänk på pocenten, .elge" Ja det har jag. jag har försökt med att ställa om batterikapaciten både uppåt och nedåt, men det tycks inte hjälpa. Jag har inte läst på några utländska sidor om detta fenomen, men sannolikt har det nog upptäckts bland båtägare eller husbilsägare annorstädes. Den vanligaste felinkopplingen är att man har kopplat en laddare eller solcellsregulatorns minus direkt till batteriminus, då registrerar inte instrumentet laddningsströmmen från den laddaren eller regulatorn, allting på minussidan måste gå genom shunten. Sedan har jag sett att man kopplat instrumentens kablar fel på shunten eller vänt på shunten, då regisserar den ingående strömmar som förbrukning och tvärtom. Jag kopplade så i min batteribox till elutombordaren i våras, där sitter det förvisso en Victron, det var något slags feltänk, men lätt åtgärdat. Sedan skall jag titta närmare på den där extra 4%, dom brukar uppträda soliga dagar då också generatorn laddat ordentligt. Men det brukar bli 100% så fort kylskåpet startat, eller efter det man spolat på toaletten... (eltoalett)...

Frihamnsmodellen med röda/gröna platser finns litet varstans. Kanske inte i Hunnebo, men under lågsäsong i Fjällbacka och Hamburgsund, men det är i en annan kommun. I Göteborgs södra skärgård samt på bland annat Grötö (Öckerö kn.) som är en föreningsägd hamn, kan man finna gröna platser. Det har väl att göra med om att hamnarna med hemmaplatser kan vara avskilda från gästhamnen, som det är i Hunnebo. Jag kan känna att det är bättre om det finns en hamnförening som äger hamnen än kommunen. Sotenäs var väl också en av de kommunerna som ville införa "turistskatt" (?) då de kommunala kostnaderna ökar ordentligt när olika sorters turister annekterar kommunen. Jag har i år ingen koll på vad det kostar i Fiskebäckskil, Lyckans slip. Det brukar vara dyrare där, men en fantastiskt bra service. Man blir ofta mött i hamninloppet av hamnvärden som kommer i en liten RIB, och man får redan då en anvisning om plats, och det kan vara en grönmärkt plats. Här är det röda och gröna lampor, kanske LED, som markerar platsstatus. Nu är Lyckans slip något så ovanligt i Bohuslän som en privatägd marina, eller privat... det är väl ett företag som äger hamnen, tillbehörsbutiken, lånecyklarna, sugtömningen restaurangen och "hela klabbet".