Georg_Ohm

Enligt devisen "kärt barn har många namn"... tänk om någon skulle skriva en avhandling om hur olika båt- eller motorföretag har köpt in sig i varandra och marknadsför likadana produkter med olika namn, eller tvärtom, olika produkter med samma namn. Den avhandlingen skulle bli väldigt omfattande och snårig. (O)nördigt vetande (Det fanns förresten en "Volkswagen Amazon", tillverkades av VW I Brasilien, den såldes inte på de europeiska marknaderna, här marknadsfördes en nästan likadan bil som "VW Jetta"). Men ingen Volvo Sonett med sex förgasare!

Egentligen skall ju just bensintankar stå i ett eget ventilerar utrymme som inte har någon förbindelse med andra utrymmen ombord. Rätt är att bensinångorna är tyngre än luft, och dom hamnar i skrovets lägsta punkt om dom nu tillåts göra det. In en bil "rinner" ångorna bort, men i båten ligger dom kvar, tills dess att det uppstår en gnista... Ventilation med elektrisk fläkt i en segelbåt med begränsat batterikapacitet... njae... Kanske med självdrag av en "elektroluxventilator" kopplad till en slang som går ned i den lägsta punkten, och sedan ordentlig tilluftsintag. Men det allra bästa är ju att isolera utrymmet där tanken står mot andra utrymmen. Sedan ta iland tanken vid tankning. Här är ett rätt omfattande material, kanske finner du något användbart däri.

Det kan vara lurigt med offeranoder på alu-båtar, det gäller att sätta på rätt sort. Hör efter med Linder vad dom rekommenderar. Iallafall skall du ha en anod i en metall som är oädlare än aluminium, något med lägre atomiska nummer än 13.

Nej, det skall inte vara några problem. Men säkrast att du drar kablarna i någon form av slang, och ser till att länspumpen är avsäkrad ordentligt enligt specen som följde med pumpen, och den säkringen skall sitta så nära batteriet det går. Om du har en huvudströmbrytare/batterifrånskiljare skall ju pumpens kabel till automatiken kopplas före denna brytare/frånskiljare. Om kabeln, trots att den ligger i en slang, skall passera något hål eller skarp kant i aluminiumet skall det ju finnas en gummibussning i hålet eller nån form av annat skydd över den vassa kanten. Vare sig plus eller minus får komma i kontakt med aluminiumet, det kan få till följd att det en skada på båten, trots att den ligger i sötvatten. Lika bra att limma fast den, om du finner ett bra lim som fäster mot aluminium... jag hade nog testat "No more nail" för utomhusbruk, eller något kletigt marintätningsmedel.

Jag har ju sett installationer där man dragit fram ordentliga kablar på plussidan, "typ" 2,5mm2 kanske tre fyra stycken, till lika många förbrukare och sedan har man dragit endast en 2,5mm2 kabel tillbaka mot minus. Det går väl bra om man bara använder en av dessa förbrukare i taget. Men när lanternorna nästan slocknar och plottern stänger ner när kylskåpets termostat* slår till... ja då är det inte så konstigt, då har man en flaskhals som strömmen måste passera. Exakt lika mycket ström som går från batteriplus ut till olika förbrukare skall ju tillbaka till batteriminus också, exakt varenda liten pikoampere. Om du tar bilen och åker till "punkt B" på en motortrafikled så går det ju bra, men inte lika bra när du skall tillbaka till "punkt A" och tvingas köra på en skogsstig... Jämförelsen är väl inte helt korrekt med "på ett ungefär" iallafall. * Därför skall man dra fram ordentliga plus- och minuskablar till kylskåpet, och inte koppla någonting annat i samma krets.

Säljer Volkswagen fortfarande marinmotorer?

Tveksamt... Det gäller ju att luckan sitter fast och inte öppnar sig eller ger med sig i gångjärnen för belastningen i ankarlinan/kättingen. Sedan blir ju luckan tung att öppna. Hursomhelst så måste du förtöja ankarlinan i lämplig knap ombord, för att inte belasta spelet vid stillaliggande, och om det då sitter på en lucka är ju det extra viktigt.

I så fall är det ju väldigt lätt att misstänka ett sådant uruselt kontaktdon. Vad är det för TV? LED eller någon äldre modell som drar en massa ström? Vad är det för anslutning på "strömsladden" till TVn och på TVns baksida? Känns dessa varma? För längesedan hade jag en "smal tjock-TV" som inte direkt var strömsnål, den var ansluten via cigg.tändaruttag till förbrukningsbatteriets säkringsdosa. Cigg.proppen hade en spetsig pluspol. När TVn varit på en stund började det lukta bränd plast, då var eluttaget väldigt varmt och plasten hade deformerats. Alltså en stor förlust i kontaktdonen som blev till värme, och då även till spänningsfall. Den spetsiga pluspolen i kontakten förmådde inte att leda att ström som TVn behövde, sedan var säkert inte minusblecken på sidan av proppen speciellt bra dom heller. Nästan samma sak med förlust i kopplingen till en kylbox för några år sedan. Dessa cigarettändarkonktakter är rätt dåliga, det finns sådana som är jättedåliga och det finns sådana som är mindre dåliga, men inga som är riktigt bra. Men det kan ju finnas flera andra orsaker till ditt spänningsfall, som redan nämnts så börja mäta över batteriets poler. Sedan brukar jag skriva att kanske 90% av alla elfel ombord beror på olika kontaktproblem. Sedan är ju rena batterifel inte så ovanliga dom heller.

Jag hade nog testat att lyfta ur den nya tanken ur utrymmet och ställa den uppe på däcket eller bryggan, ventilera utrymmet och då känna om bensinlukten finns kvar, om den gör det är det ju inte tanken. Det behövs inte många droppar bensin för att lukta. Men jag tänker på tankens avluftning, det brukar finnas en liten avluningsskruv i tanklocket, därifrån kan lukten komma, liksom från någon skarv på slangen mellan tank och motor, pumpblåsan? För du bytte väl ut hela bränsleslangen när du bytte tank? annars kan man ju misstänka torrsprickor i slangen, eller dåligt dragna slangklämmor.

Dom kallas även för "tumhjulsomkoppare" dom förekom i en del elektroniska grejer på sent 1970-tal och kanske senare. Jag jobbade då med vågar och prismärkningsutrustning till livsmedelsindustrin och där förekom det en del sådana komponenter. Dom är i sektioner med ett sifferhjul, kan byggas ut eller då reduceras till valfritt antal sektioner. För några veckor sedan rensade jag ut bland mitt elektronikskrot... det fanns en sådan tumhjulsomkopplare modell större där... men dessvärre tror jag att den har skickats iväg, men jag skall kolla i den kvarvarande skrotlådan.

Det tillkom några sjöbodar på sent 1960-tal, eller litet senare. Här kan man ju se den där betongkasuen i vilken man mäster vattenståndet, den gråa fula saken nästan högst upp till höger i bilden.

Rätt! Du har vunnit en gratis fotvandring över Smögenbron. De innersta platserna i Klevens kil mot vägbanken var förhyrda platser, de yttre gästplatser. Bryggan byggdes i olika etapper, man kan se att den petterssonliknande båten ligger förtöjd vid ett av den blivande bryggans betongfundament. Detta var ”gubbhamnen” eller familjehamnen, man valde vid ingång vid Klvens näs, till bb lugn och ro, till sb festande och hålligång. Idag är hela denna konstgjorda viken en hamn med enbart förhyrda platser. SMHI har en mätstation på, eller snarare i berget, ungefär bakom där fotografen stått. Jag tror man mäter vattenståndet där. Om ni har läst Tintins äventyr, Månen ToR del 1… så påminner miljön i kulvertarna på forskningscentret utanför Sprodj i Syldavien, om de olika mer eller mindre rostiga och förfallna installationerna på Kleven. Betongmurar, bunkrar, betongkar. Många med rostiga elledningar och kopplingsdosor. Jag vet inte om det är eester från kriget, krigen, från fiskberedningsindustri eller båda delarna.

Nej det är helt fel, visserligen en tätbebyggd klippö i havet, men där slutar likheterna med Åstol.

Nej, detta är inte en bild från Träbåtsfestivalen i Skärhamn. Bilden är exponerad av Carlaförlagets vykortsfotograf någon gång under den mellersta delen av yngre mahognyåldern. Gissa var? Årtal? Innan 1965 det vet jag. Killen i gummibåten är iallafall undertecknad. Motorseglaren med vitt skrov och blå brädgång i bildens vänsterkant hette iallafall ”Laban” och hade hemmahamn i Vänersborg. Folkbåten i mitten var byggd på Hjalmar Olssons varv på Arendal hette ”Trollet IV” och hade nummer 418.

Ok… inte ekonomisk försvarbart alltså.

Här finns en diskussionstråd från 2006, där kanske det finns tips om var du kan då tag på reservdelar och vilka hondamotorer som är kompatibla.

Varför inte grunna vidare på tanken om motorbyte, men tänka utanför den fossila boxen? Kanske en relativt platt elmotor kan passas in uppepå drevet? Sedan tillkommer ju problemet att ordna utrymme till batterier och reglerutrustning.

Ibland kan man då tag på begagnade. Emellanåt är det någon som säljer begagnade drevdelar och motordelar på Blocket. Ja det är två skruvar, jag låser alltid mina med sådant där kletigt gänglåsningslim. Oljestickan i drevet säkras på samma sätt, liksom avtappningspluggen. Nu har du ju tappat bort dina skruvar också, men visste du att dessa även kan användas till att ta bort den tjuriga runda grejen som länkar ihop visiret med styrgaffeln? Jo, man skruvar ur insexskruvarna och skruvar ner nämnda skruvar i dom mindre hålen, när skruvarna bottnar i styrgaffwln får du upp den runda ”plunshen” eller vad den nu heter.

Låt det vara som det är, målning är ganska löningsmest, efter en kvart-fjorton dagar, eller efter nån säsong senare ser det likadant ut igen. Dessutom är dom där grejerna rätt dyra. Se bara till att det inte läcker.

Ja just det, men sådana stenålderslösningar trodde jag var totalt utskrotningshotade. Bypassbrytare jag jag i princip mellan mina båda förbrukarbanker, men en onödig citroënlösning, bättre med en startkabel att bypassa med, den är dessutom svår att glömma av.

Fyrtaktare klarar ju långsamkörning mycket bättre än tvåtakare. Yamaha gör bra motorer! 1000 timmar… i genomsnitt går fritidsmotorbåtar 50 timmar per säsong… det skulle bli 20 år, så den har gått mer än genomsnittet. Ägd av en inbiten fritidsfiskare? Om motorn går bra och alla serviceåtgärder är utfärda kan du ju försöka att pruta ordentligt på det priset. Om den säljs av en firma har du ju viss garanti.

Det kan vara samma frekvens men signalen som sänds kan vara olika, men som du befarar även likadan, och då kan man påverka olika mottagare med samma sändare (=fjärrkontroll). Å andra sidan är mottagarens räckvidd väldigt kort. Jag vet att jag kunde manövrera ankarspelet med fjärrkontrollen om jag stod på fördäcket och kanske på bryggan, den båten var 27 fot… två meter in på bryggan funkade det inte. Hos vissa sådana här radiostyrda fjärrkontroller, kanske hos Engbo(?) men inte på Lewmars eller dom billiga, kan man själv koda signalen genom att ställa om pyttesmå omkopplare i mottagaren och sändaren. Eller så skall sändare och mottagare paras mot varandra. Men problemet med att påverka grannens ankarspel är nog ändå försumbar, det skall vara rätt signal, inom räckvidden och så skall ju grannens ankarspel dessutom vara aktiverat.

Det brukar nästan alltid finnas en sådan fjärris på Tradera, här är en! Samma säljare har även denna modellen, som kanske ger bättre ergonomi ombord.

Hej! Hur vet du att det inte blir någon laddning på förbrukarbatteriet? Har du mätt, eller bara ser symptom på att elektriska saker ombord inte fungerar? Det finns i princip två olika sätt som generatorn kan ladda båda batterierna. Det ena sättet är över en skiljediod, en ”blå box” med kylflänsar på och tre anslutningar. Ingång från generatorn och en utgång till varje batteri/batteribank. Leta efter en sådan och kolla anslutningarna. Det andra sättet är ett skiljerelä, och ett sådant kan vara av två olika typer. Den ena typen är ett rent elektromekaniskt relä som styrs av generatorns DF och kopplar ihop batterierna när generatorn laddar. Den andra typen är mer elektronisk och kopplar ihop då spänningen i elsystemet överskrider en viss nivå, 13,3volt om jag minns rätt, och kopplar ifrån vid 12,8 volt. Hur vet du att förbrukarbanken inte laddas? Har du mätt med multimeter? Mäta bör man annars… Men väldigt många elproblem ombord beror på kontaktproblem, följ den oftast röda tjocka kabeln från generatorns B+ och se var den tar vägen, om den går till den där blåa lådan, eller om den går direkt till startbatteriets plus, och då skall det gå en kabel därifrån till ett annat skiljerelä, det som styrs av DF på generatorn, kolla anslutningarna, och om det nu finns ett sådant relä skall ju det även vara anslutet till förbrukarbatteriet. Har du varit och gjort något jobb i båten det senaste, där du av misstag kan ha ryckt i någon kabel? Hur är status på förbrukarbatteriet, är det så friskt att det verkligen kan ta emot någon laddning? Och enklast av alltihopa, sitter batterkabelsorna, polskorna på ordentligt på batteriets poler, utan oxid? Och låt inte startkabeln mellan batterierna vara kopplad då generatorn inte laddar, risken finns att du tömmer även startbatteriet.

Frågan kommer upp emellanåt. Jo dom billiga som brukar vara avsedda till terrängfordons vinschar funkar. Men dom brukar använda en radiofrekvens som kanske inte är godkänd i vårt land. Det är en annan sak också, flera ankarspel är byggda att manövreras med en negativ signal, alltså minus. Medan de billiga ger en positiv signal. Detta är dock lätt att avhjälpa genom att koppla in två vanliga enkla standardrelä, eller ett smidigt dubbelrelä för en hundring från Biltema. Jag hade en sådan billig fjärrkontroll i förra båten, kunde konstatera att sändarenheten inte var vattentät… men gick ju att ta isär och torka ur. I nuvarande båt finns Lewmars fjärrkontroll, som inte fungerar. Men jag kopplade en kabel till kontaktorn som styr spelet, och i andra ändan en enkel handhållen dosa med upp- och nedknapp som från början var till en telfervinch. Alltså en enkel kabelansluten fjärrkontroll. Men jag kan ju lägga ut mitt kopplingsschema för reläkonverteringen.