Georg_Ohm

Visst har jag dragit av svinpittar också, men jag måste nog ändå säga att jag brukar lyckas med dessa. Det kan ju vara så även med svinpittar att dom är av olika kvalitet. Senast var det skruvar i ett motorblock och i oljekylaren, i den senare fick även värmas en del.

Ja nu är det färgkoder som gäller. För en del år sedan kunder kulörerna heta saker som; albinvitt, nimbusblått, bavariavitt, monarkorange etc…

Det finns speciella bits att ta till i sådana här lägen. Hos Jula kan du köpa denna satsen. det ser ju ut som om de ”vänstervridna” borren finns med i den satsen också. Annars är ju värme den klassiska metoden. Är det en skruv av stål som är gängad i aluminium?

Har du kollat datummärkningen på spacklet? Jag kan i så fall tänka mig att det hänt något med härdaren. När det gäller gelcoatspackel har jag aldrig observerat någon färgförändring när jag blandat i hädaren. Däremot har vanligt genomskinligt epoxylim blivit ljusgrått, eller ”mörkvitt” sportreportern Bengt Grive skulle sagt…(om ni minns honom?) och då har ”bäst före” passerats. Min båts gelcoat har färgen ”Dover” i jämförelse med andra båtar som ligger intill, ser den nästan blekgul ut. Jotun har exakt den färgen i sitt sortiment, liksom ganska många andra kulörer.

Bra jobbat! Det har hänt att jag duttat i med ”modellbyggarfärg” såna där små burkar från Humbrol, det finns flera nyanser av vitt. Och man kan ju blanda som man vill. Skruva inte fast en massa grejer som inte skall användas, sådana hajfenor ser fåniga ut redan på bilar. Lättaste fuskjubbet är ju att pluppa i vit marintätningsmedel i hålen, och sedan skära rent med ett rakblad.

Det finns många olika nyanser av färgen på gelcoatspackel. Detaljen du skall reparera är ju inte större än att du kan ta med den till båttillbehörsbutiken och jämföra med färgproverna dom brukar ha för olika gelcoatfärger. Att täcka hål med nya installationer kanske kan funka…. Men hur är det med känsligheten i dessa hajfensantenner, undrar om dom fungerar ute i skärgården där det kan vara långt till FM-sändarna? Täckbrickor att täcka hålen med rekommenderar jag inte, om dom är av kromad metall så rostar dom och lämnar bruna spår som är svåra att få bort. Om dom är av kromad plast brukar kromet släppa. Men det finns ju vita nylonskuvar att dra ner i ”felkonstruerade hål”. Bäst är att fylla hålen med gelcoatspackel. Men hur synliga är egentligen dessa hål om man står på däck?

Det var nog urtypen WB512 som jag satte in i förre båten. Den skiljer ju sig märkbart från de senare modellerna.

På mitt Acharomatic, som såg ut ungefär som det på bilden ovan, fanns det ingen elektronik på själva ankarspelet. Elektroniken satt där i en separat box. Då det finns ju olika versioner av detta ankarspel kan det ju underlätta att svara om du kan lägga ut en bild på ditt ankarspel. Jag vet att under de första åren efter det att detta ankarspel introducerades, visade man varje år på Båtmässan nya versioner. Efter mail eller telefonkontakt en gång när mitt spel en gång hade strulat litet skickades det en påse med ett effektmotstånd och en större diod att ansluta någonstans, jag fick även några mekaniska delar till frikopplingen. Men det är ju nu omkring 25 år sedan.

Jag har en gång byggt en inredning till ett akvarium på det viset. Då fungerade det nästan bra då det skulle se ut som en klippig strand. Men jag gör inte om det.... det bildas en hel del direkt hälsovådliga gaser, dels från plasten, och värre blir det om eller när cellplasten börjar att gegga till sig. (Det gick bättre med betongspackel ovanpå cellplasten, men jag tror heller inte att det funkar i ditt syfte) Du kan ju testa med att spraya med någon sprayfärg på en bit "Frigolit" så förstår du vad som händer. Följ råden i tråden och uteslut cellplasten! Balsaträ använde man förr i tiden när pluggar till mindre båtar skulle byggas.

Jodå, men för att ta vara på bromsenergin för att låta den gå tillbaka till batteriet måste man ju accelerera… Så litet får man väl tillbaka om man motorbromsar med elmotorn.

Ja det får man… Som vanligt i de diskussioner jag deltager så kan saker och ting rent utav ställas på sin spets…. En ras ur grupp 5, Spetsar och raser av urhundstyp Det blev ingen Husky, Malamut, Samojed eller Akita. En nordisk hundras, ungefär som Flipper, Buster och Targa i båtvärlden. Vi har läst på i många rasbeskrivningar och hittat en jycke som storleksmässigt och viktmässigt kan passa ombord och i fjällen.

Jag skulle kunnat skriva precis som @IngemarE eller citera honom. För min del har nog besöket Båtmässan i Göteborg blivit en tvångshandling. Det kan ju bli så att det köps en ny hundflytväst på Båtmässan... Först My Dog, sedan Båtmässan, nu missade vi My Dog i år... mest beroende på ett hundköp. Vår trotjänare den tyska schäfertiken blev respektingivande drygt 14 år, ad mortem 29 december. Så det blev nu en väldigt trevlig något mindre hund som är 50% brukshund och 50% familjehund...

Apropå Toyota Prius med fler: Undrar just vad det var för vits egentligen med hybridbilarna, dom som inte gick att ladda med en kabel. Det som lagras i dess batterier är ju energi som från början var ett fossilt drivmedel, det är ju en effektförlust att föst omvandla fossil energi till rörelseenergi för att sedan omvandla rörelseenergi till elektrisk energi, som skall lagras för att senare bli rörelseenergi igen... Det kan tyckas vara effektivare att gå över ån efter vatten. Vi har haft sådana hybrider, av några olika fabrikat, som tjänstebilar. Klart man släpper ju inte ut några avgaser i garaget... Men så snart man hade passerat mopedhasighet eller oftast tidigare, så startade ju förbränningsmotorn, likaså när man vred upp värmen eller satte på elsitsen eller elbakrutan...

Det finns flera årsmodeller, eller snarare versioner av detta ankarspel. Men det verkar som att själva solenoiden ser likadan ut. Det är samma typ av solenoid som man kan finna på flera startmotorer. Men det är kanske inte den som är trasig... 90% av alla elproblem ombord brukar bero på kontaktproblem som orsakar spänningsfall eller ingen spänning alls. Men klart det kan ju vara något mekaniskt med själva kopplingen också. Jag hade ett av det första versionerna av Ancharomatic i min förra båt. Hade också problem några gånger med frikopplingen, mitt ankarspel var monterat så att jag någorlunda lätt kunde komma åt den gaveln där frikopplingen sitter, jag mekade en hel del med den... det gick att frikoppla manuellt. Men det var inte där som felet fanns. Felet fanns i elektronikboxen. Ett väldigt simpelt fel, på den modellen jag hade var det kablar från givaren, från manöverknappen och kanske till något mer som var skruvade i "sockerbitar" som i sin tur satt istuckna på stift som var lödade i moderkortet. Det var dessa "sockerbitsanslutningar" som glappade. Sedan var det även dålig kontakt i de stora anslutningarna till strömförsörjningen och till just solenoiden. När solenoiden inte drog så blev det ju ingen frikoppling. Givaren, en induktiv givare, gav upp en gång också. Det är en standardkomponent som jag köpte hos Conrads, men den finns nog att tillgå hos Elfa eller annan större sådan firma. Så kolla dessa anslutningar! det kan ju förvisso se annorlunda ut på ditt ankarspel. Jag upptäckte även efter några år att själva elektroniken var känslig för spänningsfall, det hände att man inte kunde manövrera spelet när motorn var avstängd, då generatorn inte laddade. Det kan ju vara så att du har dåliga anslutningar, om du mäter på dessa kan du ju får fram en helt acceptabel spänning, men när motorn skall snurra eller när solenoiden skall dra räcker inte strömmen till då den den dåliga kontaktytan blir till en flaskhals för strömmen. Det blir ju lätt fuktigt runt ankarspelet då bandet är blött när man tar hem på det, och den fukten sätter sig gärna på kabelskornas kontaktytor där det blir oxid. För övrigt var Ancharomatic det överlägset bästa ankarspel jag haft, och jag har haft några stycken... (det finns nog en tråd som handlar om det nånstans). Jodå, ankarklister är väldigt bra! Men det funkar även att rolla ut lim på botten....😄

Jag har bytt på 290 dp, Där var det inga problem, lika bra att byta båda när man ändå håller på. Men det kanske ser annorlunda ut på ditt drev. Jag hade fått en en tunn lina mellan propellrarna, och den hade gått in i ena packboxen. Notera åt vilket håll de gamla packboxarna satt. Om du frågar @Makro så kan det tänkas att han vet var du kan få tag på en pdf med anvisningar på hur det går till.

Det finns också ett väldigt bra och starkt konstruktionslim som heter "No More nail", det finns två varianter, inom- och utomhus. Jag har limmar en teaklist mot plast på min båt och den sitter väldigt bra fast, liksom en trälist direkt mot glasbetong i ett duschrum, och även den sitter som berget, och det är då utomhusvarianten jag limmat med om nu någon undrar.

Ja det tyckte den killen också, han uppgav att det var dubbelt så dyrt som en laddning i Göteborg. Nu vet jag inte hur stort batteri den bilen har, men han klarade stickan Stockholm- Göteborg på tre fulla laddningar. men klart det beror ju på hur tungt lastad bilen är och hur fort man kör.

Du kan ju alltid prova att lägga ut båten till försäljning. Men jag tror nog ändå att intresset av att köpa båt nu är ganska litet, det brukar bli mer annonser (både under rubrikerna köpes och säljes) tidigt i vår när båtmässorna är avslutade. Reduktionsplikt eller ej har nog en viss påverkan, men jag tror inte den är så stor på antalet annonser eller hur lätt respektive svårsålda båtar är.

Nödkit ombord är ju bra... men... Det kitet skall ju anpassas till båtens storlek, till vilka farvatten man ämnar navigera på. En mindre båt med utombordare skall ju vara utrustad med åror och reservdunk, på en större båt som seglas utomskärs är ju åror oftast värdelösa, ok, man kan arrangera ett nödroder med en åra, och om man nu ämnar korsa ett eller annat världshav krävs ju en annan och en mer omfattande säkerhetsutrustning. Så det kan ju skilja sig åt ordentligt mellan olika båtar och på vilka farvatten man ämnar navigera på. Verktyg är ju bra, exempelvis en hylsnyckelsats, men att då betänka är ju att en del båtmotorer har skruvar och muttrar i mm-standard, andra har det i tum-standard, en del har båda delarna. Väldigt generellt så kan man ju säga som så att alla sjöfarare skall utrusta sig med ett sunt förnuft, någon form av utbildning, det är det mest grundläggande. Något som man egentligen inte skulle behöva påpeka, men som det med all tydlighet slarvas med är ju flytväst till samtliga ombord, vuxna, barn och husdjur. Och flytvästar är relativt värdelösa om dom inte bäres på kroppen ordentligt fastsatta. Flytvästar skall ju iofs inte ingå i nödkitet, dom tillhör ju den personliga förstahandsutrustningen. Jag har ju sagt det många gånger förut då det gäller olika sådana häringa undersökningar med delvis diffusa frågor att: "Om man nu inte förstår svaret på en fråga, så behöver ju det ju inte betyda att det är svaret det är fel på, det kan lika gärna vara så att frågan är felformulerad". (Egentligen var det ju den brittiska författaren Douglas Adams som formulerade sig ungefär så någonstans i "Liftarens guide till galaxen").

En kille i bekantskapskretsen laddade fullt under sensommaren -23, i Mollösund på Orust, 850 kr, och då var det ingen båt utan nån slags Tessla eller nått. Eller det kanske inte riktigt var det vi diskuterade?

Svårare att rensa om silen sitter på utsidan! Sådana som skall sitta på utsidan brukar ha slitsar och inte hål. Jag hade sådana på Nimbusen, både till spolvattnet och kylvattnet. Det har nästan alltid varit massa ”bôs” i kylvattensilen, och jag var tvungen att komplettera med en sil på spolvattenslangen innan toan. Men gör som du vill och skaffa dina egna erfareheter. Det är ju inte säkert att det växer så mycket kolasnören i dina hemmafarvatten, och sedan brukar dom ju finnas i grundare vatten där segelbåtar kanske inte kommer in.

Så kan man också göra. Men sådana silar släpper igenom kolasnörerna, jag vet!

Nu är min AIS inte på något sätt kopplad till VHF-radion, men om nu dessa delat VHF-antenn kunde det ju bli störningar, likväl som kopplingar via en splitter, som jag f.ö inte gillar. "Gula boxen" har en egen kombinerad GPS och VHF-antenn.

Tja... komboantenn funkar väldigt bra för mig. Med bättre separata antenner kanske AISen hade upptäckt andra båtar och fartyg väldigt långt bort, utanför plotterns praktiska räckvidd... men vad har man för nytta av det? I max praktiskt användbart utzommat läge upptäcker min AIS fartyg som finns långt utanför bildskärmen, alltså sådana jag inte behöver känna till just då. Egentligen kan det ju räcka för vanlig kustnavigering att känna till AIS-sändande båtar i en radie av några få NM. Problemet är ju i flera avseenden "osynliga båtar" som kan dyka upp bakom kobbar och skär, sådan utan AIS såsom kajaker och vattenskotrar, de senare dessutom i rätt så höga hastigheter.... Om jag nu vill veta vilka skepp som ligger för ankar SV utanför Donsö eller var @Makro befinner sig kan jag ju kolla på Marien Traffic....😁

Även jag köpte en sådan här gul "blackbox" för några år sedan. En klass B-transreciver. Den kostade väl då omkring sextusen då om jag nu minns rätt. Anledningen till att jag valde den var att övrig marinelektronik ombord är av flera olika generationer och olika fabrikat och inte har nån modernare bus bara gammal NMEA. Dessutom ville jag ha en enkel installation utan att behöva både nya GPS och VHF-antenner, eller då ta in denna info från andra apparater. Graphenen kom med en kombinerad GPS/VHF antenn. Mina båda gamla plottrar koppades upp parallellt med NMEA utgången på AISen och det fungerade med en gång. AIS-transrecivern är monterades dold, en strömbrytare med lysdiod är för "osynlighetsläget" monterade jag i panelen, jag har även dragit fram en USB-kabel att koppla till laptop för att det skall vara lättare att konfigurera AISen utan att behöva riva inredningen.