Georg_Ohm

Förutom båtägare är jag även akvarist, dvs jag har ”ett och annat” akvarium och några av dessa har externa pumpar med slanganslutnigar liksom i båten. De här erfarenheterna har jag gjort: Plastslangar, eller PVC-slangar liksom ”flyter” under slangklämmorna och börjar med tiden att läcka, på kritiska ställen monterar man dubbla slangklämmor med förskruvningarna motmonterade. Direkt efter varmvattenberedarens utlopp blir det så varmt att plastslangar av olika slag deformeras och kalvar, här sätter man en gummislang den första halvmetern eller så. T-rör, Y-rör och liknande av plast är ju inte så där jättebra, men jag har själv sådana, jag vet att jag dragit sönder ett sådant rör till en akavariepump då jag drog åt slangklämman så hårt det bara gick och sedan litet till. Dom förgerningarna jag nu har är inköpta i en blå plastlåda hos Biltema, det förefaller som om dessa håller bra. För att montera en en sådan där armerad PVC-slang på en nippel värmer man litet försiktigt med varmluftspistolen på låg värme eller stoppar den en stund i varmt vatten. Sedan kan du ta och stryka ut saliv eller litet vatten på nippeln/stosen så glider den varma slangen på med minimalt med våld. Jag har någon gång smort med cerat eller vaselin, det var inte optimalt, då kan det bli för halt och slangen kan kalva.

Du har fått bra svar! En ”batterifrånskiljare” är detsamma som ”huvudbrytare” båda orden används, men enligt en lärare på en fordonselektrisk gymnasielinje är det tydligen ordet ”batterifrånskiljare” som numera skall användas… Två batterifrånsklijare, skall du ha en till varje batterigrupp. Köp inte den billigaste modellen, den som är av plast med en röd nyckel. Köp en av god kvalitet. Den som är till startbatteriet bör ju tåla sisådär 200 ampere, en startmotor till en liten dieselmotor kan kräva bortåt 50-100 ampere vid start. Om du har tur räcker dom gamla kablarna till på längden fram till dom nya batterifrånskiljarna. När du kommer i hamn kan du om du vill koppla ifrån startbatteriet, och bara ha förbrukarbatteriet/batterierna inkopplade. När du lämnar båten i hemmahamnen slår du ifrån båda två. Om du har larm, en modern bilstereo med elektroniskt kanalminne eller automatisk länspump skall dessa saker kopplas innan förbrukningsbatteriets batterifrånskiljare. Radions minneskrets brukar ha en egen kabel. Om den kopplas bort ”glömmer” radion inställda kanaler när strömmen bryts. Larmet, radions minneskrets och en automatisk länspump skall ju naturligtvis ha adekvata säkringar så nära batteriet eller hellre en plusplint, som möjligt. Nej, du skall INTE koppla något relä till tändningslåset, det har redan skrivits men tål att upprepas. @IngemarE har gett dig förklaringen här ovan. Vad man skulle kunna göra är att koppla ett relä som tål sisådär 30-40 ampere till D+ på generatorn. Men det skall man inte ge sig på om man absolut inte vet vad man gör. Biltemas skiljerälä har nämnts även i denna tråden. Ja flera av oss har (minst) ett sådant, jag har två… På baksidan finns det två anslutningar, en med en röd prick på, den kopplas till startbatteriets +. Det är ju bra om det sitter en säkring på kanske 30A, beroende på hur mycket din generator laddar, på den kabeln. Den utan färgmarkering kopplas till förbrukarbankens +. Den lilla svarta sladden kopplas till minus någonstans, det spelar igen roll var, bara det är en bra minuspunkt. När motorn startats och generatorn(!) börjar att ladda känner relät av den ökade spänningen och sluter en kontakt som kopplar ihop batterierna. Tvärtom när motorn stannats och generatorn slutat att ladda. Hur enkelt som helst. Det finns en lysdiod på skiljereläts ovansida som lyser när det har kopplat ihop batterierna.

Absirpionskylskåp? Var det den modellen som kunde ha ammoniak som kylmedium? Det har ju skrivits en hel del om Isotherm med ASU, samt likande elektronik i andra kylskåp eller kylboxar. Kortfattat är detta en elektronik som känner av spänningen i elsystemet, och som låter kompressorn går för fullt när spänningen är litet högre, 13,2 volt, då generatorn laddar. ”Överskottskylan” sparas i en kyackumulator som sitter under kylfacket. Elektroniken känner även av om spänningen är för låg, den stänger av kylskåpet vid 10 volt, vilket jag tycker är för sent, för lågt. Därför har jag installerat en egen batterivakt mellan batteribank och kylskåp/kylbox. Nu minns jag inte när den bryter, men det är kanske vid 11,8 volt eller någonting sådant. Jag var enbeten i början och hävdade att denna funktion funkade bra tillsammans med solcellsladdning…. Och det gör den väl egentligen, men under litet speciella förhållanden. ASU vet ju inte om det är generatorn, (eller landströmsladdaren) eller solcellspanelen som höjer spänningen i elsystemet, och det innebär att ASUn kan starta då det blir molnfritt på himlen, beroende på hur regulatorn är konfigurerad, om den går att konfigurera. Har man då en liten batteribank kan ju kylen dra ut så gott som all ström ur den, ovavsett hur bra solcellerna laddar, för grejen med det hela är att den skall gå relativt korta stunder, så att laddningen hinner ikapp när kylen går ned i stand-byläge. Om då kylen går hela tiden får man problem, så länge som spänningen överstiger 13,2 volt, för då går kompressorn, jag kanske skriver fel, men jag vill minnas att den då drar nånstans runt 3,5 ampere. Och då kylskåpet stängs av först vid 10 volt kan det ju bli problem. Jag har ju sett på lysdioderna på min kyls kontrollpanel när detta sker, men då jag tycker att jag har en hyfsad förbrukarbank, så klarar den av denna belastning under en bra stund. Just nu vet jag inte riktigt vilket gränsvärde solcellsregulatorn är inställd på, men tidigare har jag justerat ned den till att ge max 13,1 volt, för att undvika detta. På andra forum har det även talats om en hysteres, då kylen startat och stannats om vart annat så fort ett moln skymt solen, det har jag aldrig upplevt. Vill minnas att den bieffekten har diskuterats på detta forum också. Så att bara koppla ihop en massa grejer i samma elsystem kan gå åt skogen, eller fungera klanderfritt, beroende på hur man tänkt och gjort. Jag tänker litet på de där bröderna som beskrevs tidigare i denna långa diskussionstråd, man måste ju veta vad man gör, man behöver kanske inte ha en ingenjörsexamen i elteknik/fordonsel, men man bör känna till litet grundläggande kunskaper om ellära. Som då nästa problem, som är relaterat… (O)smarta batteriladdare vet ju inte heller om det är batteriet som har låg spänning eller om det är någon belastning ombord som sänker spänningen. Så när kylen drar igång kan ju en laddare höja spänningen ordentligt, så mycket att känslig elektronik ombord kan ta skada. Minst en bilstereo ombord har havererat på detta sätt, en för mig och en för förre ägaren. Hur var det nu? att veta att man tror, eller tror att man vet? Känslan för olika sakers funktion är väl ytterligare en sak att ha vetskap om, skulle jag tro….

Jo en sak till. Jag har också en sådan där elektronisk ”battery sawer” som bryter om spänningen blir för låg. Men den är kopplad såå så att den bara bryter strömmen till kylskåp och kylbox. Det kan ju vara bra att ha litet belysning mitt i natten även om batterivakten slagit ifrån.

Ja var och en är ju salig i sin tro. Min fösta bobara båt hade enbart två 75Ah batterier, start och förbrukning, men med en sådan där vridströmbrytare, off, 1, 2 eller 1+2. Oförstående lämnades den i 1+2 varvid båda batterierna laddades ur i hamn. Det har hänt fyra-fem gånger att jag lånat ut batteriladdare och förlängningssladd i några olika hamnar då olika besättningar laddat ur båtens enda batteribank, eller inte förstått sig på nämnda vridströmbrytare. Jag anser att man skall ha två separata betteribanker, om man har dubbla motorer kan det ju vara bra att även ha dubbla startbatterier. Sedan håller jag med om resten i @Lintotts inlägg.

Precis, jag är tveksam om det verkligen kommer att bli en bra lösning på problemet. Ett förslag: Det finns väl förstås ingen plats på höjden. Och om det skulle funnits skulle tanken B placeras över tanken A. B’s utlopp skulle anslutas till A’s inlopp. Toaletten ansluts till inloppet på B. Avluftningen på B ansluts med ø20 mm slang till bordsgenomföring. När man spolar på toan rinner vatten och fekalier genom tank B till A, när A blir full fylls istället B. Nu kommer det även att fyllas på i anslutningen till sugtömningen, så det gäller att den slangen är tillräckligt lång, eller rättare sagt, avståndet upp till däcket skall vara minst höjden av A + höjden av B. Likaså kommer det att stå ”innehåll” i avluftningen från A, så den anslutningen borde ju pluggas. Men detta är ingen optimal lösning på något vis. Ett annat förslag: Man skulle ju kunna tänka sig att man har tankarna A och B parallellt och ansluter sugtömningen via ett Y-rör i båda tankarnas undersida på utloppen. Sedan då ett Y-rör eller ännu bättre en trevägsventil från toaletten och tank A och B på toppen av tankarna till dess inlopp Båda tankarnas avluftning med var sin Ø 20 mm slang till var sin bordsgenomföring. Men fyller således en tank i taget, men tömmer båda samtidigt. Nu blir A-tankens sugtömingsanslutning överflödig och måste pluggas. Likaså blir bottengenomföringen utan funktion, således saknas det möjlighet att nödtömma. Erfarenhetsmässigt vet jag att man måste ha en möjlighet att nödtömma eller ”fultömma” vilket då skall ske ute på internationellt vatten naturligtvis… Jag skulle ju tro att det är betydligt enklare att antingen byta ut B mot den nya tanken A. Eller köpa sig en större tank. Om du har plats för en liggande tank kan jag rekommendera Diablos tankar som Seaeas säljer, jag valde en 108 liters som septiktank. Senare bytte jag även färskvattentanken till en likadan. (Dom kan användas till septic, diesel eller färskvatten, man köper bara till olika lock för resp ”vätskor”)

Om Nordcoldkylskåp vet jag ingenting. Man skiljer på kompressorkylskåp och termoelektroska. Kompressorkylar har en stor svart grej, som är kompressorn, monterad baktill på skåpet eller i dess närhet. Det termoelektriska har en större kylfläns med en fläkt. Batterier… Först skall du ha en separat batterikrets till startmotorn, ja ett batteri som försörjer motorns interna elsystem, som enbart laddas av generatorn. Sedan skall du ha en batteribank till allting annat, de flesta kallar den för ”förbrukningsbank” den skall bestå av x antal batterier som kan lämna en relativt liten ström under lång tid, tvärtemot startbatteriet som kan lämna stora strömmar under kort tid. Båda batteribankerna skall vara kopplade med någon typ av laddningsfördelare, eller bäst ett skiljerelä som ser till att båda laddas av generatorn, men därutöver skall dom vara helt avskiljda på plussidan, minus skall sitta ihop. Jag har en hel del gammaldags teknik ombord, som förbrukarbank har jag två golfbilsbatterier på 6 volt och 280Ah, dessa är seriekopplade för att få 12 volt och vid seriekoppling blir kapaciteten 280Ah. Detta är vanliga öppna syra/blybatterier som skall underhållas, jag brukar kolla dem varannan vecka ungefär på sommaren och då fyller jag på dest.vatten vid behov. Om vintern ser jag över dessa några gånger och underhållsladdar över en timer några timmar varje natt. Det vanligaste är ju då annars att man parallellkopplar likadana batterier som helst skall vara tillverkade samtidigt, och då ha samma ursprungskondition. Solcellerna laddar bara förbrukarbanken. Startbatterierna behöver sällan laddas av annat än generatorn, om du ändå måste ladda startbatteriet med solcellerna kan man sätta en omkopplare efter regulatorn, där man kan välja vilken batterigrupp man skall ladda. Annars, vilket kan vara bättre, tag med en startkabel ombord, med vilken man het tillfälligt kan koppla ihop förbrukarbanken med startbatteriet för att kunna nödstarta motorn om nu startbatteriet är dåligt. Varje gång jag köpt en ”ny” begagnad båt har jag fått köpa nya batterier nästan med en gång, eller iallafall till andra säsongen, trots att säljaren försäkrar att batterierna minsann var nya förra året…. Och jag ser att flera här på forumet gjort samma erfarenhet. Batterier mäter man under belastning. Att bara mäta på ett obelastat batteri med en voltmeter/multimeter ger inte hela sanningen. Klart man kan ju se en del men inte allt. Det finns två olika sådana batteritestare en rätt så brutal men rättvis mätare, påminner närmast om en brödrost med voltmeter och krokodilklämmor, man mäter då över ett lågohmigt motstånd under fem eller tio sekunder. Så finns det en elektronisk testare där man skriver in batteriets kapacitet och dess cca-värde och sedan säger det instrumentet; good, poor eller replace.

Kan bli litet knepigt. Hade du tänkt att bara använda befintliga anslutningar, eller skall du ta upp nya hål i tankarna? Och det är stående montering som gäller..? Om dom hade legat ned hade man kunnat seriekoppla dom. Möjligen kanske det kan fungera om du kopplar ihop de båda utloppen med en slang eller ett rör, och mitt på denna/detta sätta en T- koppling med en kulventil till nödtömningen genom bottengenomföringen. Om det skall fungera bra skall du ha ordentliga avluftningar på båta tankarna, och en toapump med kvarn så att toalettavfallet blir mer visköst. Om jag hade gjort så hade jag testat det hela med vatten först, och då helst en uppkoppling utanför båten, för att då säkerställa att det öht kommer att fungera.

Javisst, ohms lag och förnuftet säger att det skall vara på det viset. I verkligheten kan det vara annorlunda. Jag har bara fört enkla noteringar om hur U och I varierat, inga som helst vetenskapliga mätningar i laboratoriemiljö. Det är ju så många saker som kan påverka, som temperaturen på solcellspanelen exempelvis. Det är ju även så att batteriet som har kvar hälften av sin kapacitet suger i sig bra mycket mer ström än när det börjar bli fulladdat. Kontentan var ju den att jag inte kunde utvärdera om det var någon signifikant skillnad vid serie eller parallellkoppling, måhända har någon annan solcellsladdande båtmänniska gjort andra erfarenheter? Ah, amperetimmar får du ju ut över tid, i stunden lämnar ju regulatorn x antal A, ampere

Tja, kanske det. Jag har ju en targabåge med diverse antenner, lanternor och en radarburk som skuggar om båten ligger mad aktern mot söder, vilket den sällan gör. Men det kan hända att höga och smala strukturer, ofta av aluminium, på närliggande båtar kan skugga, liksom geologiska formationer som mestadels består av granit. Det händer även rätt ofta att hela flottiljer bestående av havets skärgårdens smrönande viltfågelbestånd bombar hela båten i allmänhet och solceller (och kapellväv) i synnerhet med sina exkrimenter, det är hämmande för solcellernas laddningskapacitet. Men det som är väldigt bra är att batteribanken, alltså förbrukningsbanken alltid är fulladdad när man äntrar båten på fredag eftermiddag inför helgturerna. Jo, klart det är inte alla förundrat med ett flera kvadratmeter platt tak. Det är väl Targor, Nordstarar, Minosar/Sargosar och liknande hyttbåtar, som min, som har dom förutsättningarna. För att fortsätta erfarenhetsdelningen, så hade jag på förra båten endast en 50 wattspanel, som kunde riktas litet, jag hade samma kylskåp, liksom ungefär samma förbrukning i övrigt. Det fungerade nästan, eller det funkade om generatorn fick ladda minst en timma varje dag, eller om man tog landström i hamnen under varannan natt ungefär. Då hade jag 260Ah batteribank. Av dessa erfarenheter drar jag då slutsatsen att en 100 wattspanel teoretiskt borde räcka, men om man har ett större kylskåp/kylbox eller en sådan som drar mer ström än Isotherms gör kan även 100 watt bli snålt tilltaget. Man kan ju upprätta en strömbudget, räkna på utgifter och inkomster. Men det är svårt då alla parametrarna varierar hela tiden. Ju varmare det är i luften, desto mer får kylskåpet jobba, varje gång man öppnar kylskåpsdörren får man ett kallras, även molnfria dagar kan solljusets intensitet variera.

Jag har testat med både serie och parallellt. Jag har inte direkt upplevt någon större skillnad. Teoretisk skulle ju en seriekoppling vara sämre om en av panelerna skuggades. Mina 100 wattare ligger ju helt platt på taket, fram på eftermiddagen blir det bättre laddning med seriekoppling då spänningen blir litet högre och det tvärs emot någon slags grundläggande elektrisk lag blir det även mer ström till batterierna vilket det då inte borde bli. Men det finns en subjektivitet i detta då det varit olika förutsättningar med hur solstrålarna träffade panelerna. Den allmänna uppfattningen här är ju att en parallellkoppling är bättre. Mest optimalt hade det varit om varje panel hade var sin regulator. Och då ännu mer optimalt om panelerna kan vridas och vinklas mot solen.

Minst 100 W solcellspaneler, MPPT-regulator och omkring 200Ah i batteribanken så funkar det vid stillaliggande i några dagar, men det är även beroende på vad du har för slags kylskpåp/kylbox, det finns sådana som är mer strömslukande än andra. Jag har 200W (+50w) solcellspaneler, (50 wattaren är till en annan funktion) sedan en bra MPPT-regulator med MT50 display. Därutöver 180Ah bly/syra traktionära golfbilsbatterier. En "Nasa BM1 Clipper" övervakar detta. Kylskåpet är ett strömsnålt Isotherm med ASU på 42 liter. Vid normalt sommarväder (varannandag mulet) så brukar batterikapaciteten med solens hjälp även räcka till att hålla en 42 liters kylbox igång samtidigt, men då kan man få komplettera med omkring en timmas motorgång varje dag. Om det däremot är solsken varje dag är jag självförsörjande med solcellerna och då kan vi titta på TV några timmar varje dag och det räcker även till laddning av mobiltelefoner och surfplattor. Det räcker även till pumpar och belysning och det blir en del över. Så minst 100 W solceller, och cirka 200Ah batterikapacitet, men då balanserar du nog på marginalerna, betänk att du aldrig skall ladda ur bly/syra batterier till mer än 50%! Så om du inte redan har en "batteritankmätare" så bör du skaffa en sådan för att hålla koll på in och utgående ström ur batteribanken, liksom återstående kapacitet, hur många timmar du kan förbruka under nuvarande belastning och hur länge du måste ladda under nuvarande förhållanden. Dessutom visar den spänningen i banken, samt då strömmen som flyter in eller ut. Victrons BMV 712 har nämnts, jag föredrar Nasas BM-1 Clipper, den finns i två storlekar, den mindre heter "Compact" samma pris, jag tycker Clipper är tydligare att läsa av, men det är ju en smaksak. Sedan finns det fler sådana batteritankmätare, som egentligen heter "batterimonitor", "battery monitor"... Men jag rekommenderar ju då minst 200W solcellspaneler. Så svar på frågan, "hur mycket?" har @raol redan svarat... eller; du kan inte få nog. Idag är solcellspanelerna väldig prisvärda, och sådana köper man inte i båttillbehörsbutiken, dom köper man i fysiska- eller nätbutiker som är specialiserade på alternativ energi, som i allmänhet har bättre priser, men det är värt att kolla runt. Moderna paneler är monokristallina, dom är litet bättre, och missfärgas inte, dom behåller sin svarta färg. Här är en sådan butik, Det brukar även finns två olika Traderabutiker som säljer solcellspaneler med tillbehör, jag handlade från en sådan 2016, och är fortfarande nöjd med dom panelerna jag köpte då (dock inte den butiken i länken). Även Jula har numera prisvärda lösningar. I solcellspaketen från Jula är det oftast med en enklare PWM-regulator och polykristallina, den funkar ju, men en MPPT är effektivare, så mitt råd är att lägga till pengar för en MPPT och monokristallina celler. Jag har sett att det finns tester av Julas solceller på Youtube, men jag tittade aldrig på det klippet. Det kan nog vara så att flera olika fabrikat av paneler och regulatorer tillverkas i samma fabrik, i samma världsdel, men säljs världen över till olika grossister och detaljister under olika namn. Denna modellen av MPPT-regulator säljs då under flera olika namn, ofta dyrare än den hos Jula, kan kompletteras med en extern display, tycker jag, men det är inte nödvändigt. Batteritankmätaren är bra mycket bättre än en sådan display som inte känner av batteriets status. Men du kan finna solcellspaneler på många ställen, till olika priser, men det är paneler och regulatorer för 12 volts elsystem du skall ha!

Sådana originalkapell skall levereras utan färdiga hål för knäppen. Man skall få låna hålpipor och stansar så att man kan slå hål i duken själv. Anledningen är den att två likadana båtar inte är identiska… det kanske låter motsägelsefullt. Men kapellvred och andra liknande beslag sällan hamnar på exakt samma ställe även på serieproducerade båtar. Att använda det gamla kapellet som mall funkar inte heller så himla bra, då duken i dessa kan både ha blivit uttänjd eller om det är av en billigare väv kan det även ha krympt. Den kapellmakaren jag anlitat har berättat om kapellvävar som krympt på ena hållet och blivit uttänjt på andra hållet. Så det gäller verkligen att se upp med kapell, att syna hela processen i sömmarna, om nu den liknelsen gillas i detta sammanhang. Det finns även båtägare som själva syr sina kapell, och om man har kunskapen och verktygen kan ju det gå bra. Blandannat krävs det en kraftig symaskin. Och det går inte att använda vilken tråd som helst, det skall vara en tråd som sväller i instickshålen när den blir blöt, och alltihopa skall klara mycket UV-strålning. Särskilt rutorna tar stryk av denna strålning, dom i billigare kvalitet missfärgas och blir stela och spricker så småningom. Den plasten som efter flera år fortfarande är mjuk och helt genomskinlig är ju då bäst. Om du vill fördjupa dig i vad det finns för utbud när det gäller väv, rutor, beslag och material till kapellbågar kan du besöka Asperö Handels hemsida.

Kapellsömnad är skitdyrt, under höst och vinter är det något mindre dyrt. Tag reda på vilken typ av väv som dom olika ”kapellmästarna” erbjuder, även materialet i rutorna och i dragkjedjorna. Väven är dyr och varje stygn kostar. Det finns en kapellväv som heter ”Markilux” den är bäst och säkerligen också dyrast, men den håller också länge. Men tag in fler offerter, och kom ihåg att billigt kan bli dyrt i längden.

Är det då inte så att programmet eller appen lär sig nya ord efter hand? Det gör dom olika webläsarna jag har i paddan.

Hårklyveri, när man blandar ihop samlingsbegrepp med underordnade objekt. Hmmm, för att driva det vidare i absurdum kanske man måste vara specifik och ta reda på om det är en, Herrgårdsvagn, Avant, Variant, Caravan, Safari, Break, Estate, Giardiniera, Nomad, Wagon, Station wagon eller någonting sådant artspecifikt som en zoolog skulle sagt. En "sossecontainer" var iallafall en Volvo 745... En del säger ju "herrgårdsvagn" om alla kombibilar. På volkswagenspråk måste man skilja på Kombi och Variant, samma koncept men olika fordon. 😘🤪

Nu vet jag ju inte vad det är för båt som trådskaparen har, det har väl nämnts, det där med viktfördelningen. Sedan kanske man vill ha stuvutrymmet till någonting annat, än att fylla upp det med ett batteri, bogpropellerns motor tar ju upp en del plats så det kanske inte blir nån plats kvar..? Själv förvarar jag i det utrymmet extra flytvästar, extrakläder, extra sängkläder och en 10 liters kastrull att koka havskräfta i... Min båt har en djup V-form i förskeppet och 75 Ah-batteri hade inte fått plats, kanske ett på 40Ah... om jag stuvar kastrullen nån annan stans....

Jovisst, rätt skall vara rätt, men i dagligt tal använder vi ju inte ordet sjöcontainer i det svenska språket, bara "container". Båtarna som är avsedda att frakta dessa kallas ju för containerfartyg. Sedan använder vi ju orden; avfallsontainer, återvinninscontainer, asbestcontainer, skrotcontainer etc.... iallafall i andra hand, i första hand säger man väl i allmänhet ungefär så här: -jag slängde mina sopor i containern. Underförstått då i en sopcontainer, eftersom man inte vill ha dessa sopor skeppade genom Suez- eller Panamakanalerna (även om sådana transporter förekommer).😲 Container eller ej. är en bisak, jag tycker fortfarande att översättare med viss självaktning borde vara måna om att göra ett bra jobb, även om det kanske är dåligt lönesatt. Måhända är det samma översättare som översätter TV-program som handlar om sjöfart, renoveringen av gamla bilar, naturprogram, eller om de megalomana idéerna en viss diktator (med fång mustasch) hade under 1930-1940 talen. Och då är det ju bra att anställa översättare som är oslagbara i Trivial Persiut, sådana som kan en hel del om många olika saker. Översättare som lyckas bra i tioptusenkonorsfrågan kan mycket om väldigt litet, så kallad "pizzabitskunskap", där man kan misstänka aspergersymptom. Sådana kan kanske vara översätta TV-program som handlar om lastbilar och bussar utrustade med Wilsons semiautomatiska växellåda, men sådana TV-program är nog väldigt sällsynta, dock finns det så vitt jag vet en och annan gammal lokatrafikbuss med sådan växellåda. (Jag känner en kille som har den kunskapen, men är oförmögen att förstå det mesta annat som man bör känna till.). Så tänker jag osökt på sketchen "Översättaren" från "Nöjesmassakern" med Jon Skolmen och Sven Melander.

Tjocka kablar är ju dyra, visst, som sagts kan priset på grova kablar vara jämförbart med vad ett batteri + 4 mm2 x 2 kablar (för laddningen) fram till extrabatteriet. Men kabelkostnaden för 50 eller 70mm2 är ju då en engångskostnad, batterier håller inte i evighet, ett bra och välskött bly/syra, AGM eller liknande kan ju hålla i tio år om man nu är noggrann och inte glömmer bort det om det nu står under kojerna i förpiken... Kablar kan ju hålla hela båtens livslängd eller längre, om dom nu inte utsätts för en massa fukt och mekaniskt slitage. I båda de båtar som jag haft eller har bogpropeller är denna kopplad med grova 50mm2 kablar till startbatterierna, startbanken. Är du på gång att installera bogpropeller? Ett helt annat tips är att placera bogpropellerns manöverorgan, joystick eller liknande, så att du kan nå den med ett par fingrar utan att släppa ratten, eller utan att släppa reglaget till motor och backslag.

Håller med @Ove-T! Men det gör inte alla här. Ombordmiljön blir ju som du skriver, lidande av att ha bly/syra batteri under förruffens kojer. Och i mitt tycke känns det även tveksamt att ha andra batterier där. Anslut bogisen till startbatteriet, bogpropellern avvänds ju ändå bara när generatorn laddar, eller för det mesta iallfall. Likadant ansluter man ankarspelet, tycker jag!

Man kan tycka vad man vill om översättarna, men en viss detaljkunskap tycker jag ändå att man kan kräva. Om det nu konsekvent förekommer direktöversättningar till ord som helt eller delvis heter någonting annat blir ju vårt språk utarmat. Jag säger ingenting om nya importerade ord, eller nybildning, det hör ju till språkutvecklingen, men när man hittar på, eller importerar nya ord för ord som redan finns i vårt språk tycker jag att det blir fel Jag anser att ”tågstation” är ett sådant exempel, vad var det för fel på vårt inarbetade ”järnvägsstation”? LED-lampa då? LED är ju en förkortning av Light Emitted Diod, om jag nu stavade rätt. Vi har redan ett ord för sådana dioder som lyser i svenskan, tro det eller ej, men en lysande diod har i många år hetat ”lysdiod”. Och en ”lampa” är ju tekniskt sett ingen diod. Traditionellt är ju en lampa en glaskropp med en glödtråd inuti. Förvisso benämns ju en hel armatur för ”-lampa” alltså; läslampa, golvlampa, taklampa etc. En lysdiodslampa, det blir som att stapla ord på varandra, ungefär som att lägga majonäs uppepå leverpastejsmörgåsen. Jag ser nu att tillverkare och försäljare numera hellre tycks använda samlingsbegreppet ”ljuskälla”… som då kan innehålla allting som lyser; halogenlampa, ljusrör, glödlampa, lysdiod, lysmask, eldfluga och mareld… Åter till översättningen i olika TV-program. Varför skall vi tvingas acceptera felöversättningar på vissa ställen men inte på andra? Hur skulle det se ut om det hade blivit tokiga översättningar i SVTs populärvetenskapliga program, som Vetenskapens värld eller liknande. Om man översatte slarvigt i TV-serier i SVT? Men det är väl så med kvaliteten, att man får det man betalar för, stundtals bättre i skattefinansierad public service än i de reklamfinansierade kanalerna… ja för det mesta. ”Public service” föresten, finns det inget svenskt ord istället? Det blir mycket svengelska, och det övergår alltmer till ”swenglish”. Men med respekt för översättarna, dom har det ju inte alltid så lätt. Det finns ju ett och annat som är direkt svårt att översätta och samtidigt förmedla ett korrekt budskap. Jag tänker på den klassiska sketchen om den döda norskblåa papegojan. Hur många omskrivningar för ordet ”död” på originalspråket går att översätta till svenska? Men det finns nog bättre exempel på det fenomenet.

Det var väl felstavningsprogrammet som vi behandlade i en annan tråd. Idag år jag spagetti och därmed pasta! Makrillen dörjer ju ett tag till.

Undrar hur ordbehandlingen utförs när man översätter olika TV-program på diverse olika kanaler? Översätts dessa med någorlunda bevakade robotar, tro? Jag roar mig med att kolla på ett och annat teknikorienterat program på Discovery Channel, National Geographic och kanske några till. I Wheeler Dealers översätter man ordet ”overheated” med att ”motorn kokar” när det gäller en gammal luftkyld folkvagn… På ånglok jobbar två personer, förare och brandman… ånglok föresten, ”ångmotor” etc kan det översättas med. Lokförare kan även översättas med ”ingenjör”. Häromdagen var det ett program som handlade om Panamakanalen, kanske var detta på NG, och där fanns en och annan felaktig översättning också. Dom flesta fartygen som passerar kanalen är lastade med ”sjöcontainers”, bogserbåtarna kunde vara ”trusters” eller ”tenders”… tja, vad är vad. På Kunskapskanalen visades också ett program som handlade om samma kanal, det var mycket bättre översatt.

Fattas bara, Asperö är bäst på sådana grejer. Väven Makrilux är den bästa.

Jaha, har vi lyckats skjuta ytterligare en undersökning i sank?