Georg_Ohm

Det verkar rent skrovmässigt vara en båt av samma typ som jag minns. När man tittar på gamla bilder, bland annat från Titanics förlisning, så ser man ju på de tecknade bilderna hur dåtidens livbåtar såg ut, dom kunde vara helt öppna, vilket kanske var vanligast, eller med en liten kapp förut, möjligen var de de med kapp som hade motor, annars roddes dom, och vad jag kan utröna skall dom ibland även kunnat riggas med en enklare mast med segel. Ja sprit ombord, dricka alkohol under gång, var nog ganska vanligt förr. Det har berättats många historier på hur navigering och tilläggning gått till under alkoholens påverkan. Ibland gick det bra, ibland totalt åt helskotta. "De gamle" har även berättat att man skulle ta sig en sup när man passerade "vite gavel", som är en vit gavel på en magasinsbyggnad på Nya varvet. Sedan skulle man ta en snaps när man kommit i hamn, och gärna en precis innan man kastade loss. I någorlunda moden tid, någon gång på 1990-talet var vi på väg söderut genom Gullholmehalsar, en trång passage en bit söder om Gullholmen. På långt håll observerar vi en snipa som tycks kryssa i det trånga sundet. När vi möts ropar en av de något överförfriskade gubbarna ombord: -Dö, vad är det för ett ställe som ligger där borta? (samtidigt som han pekade i riktning nästan mot Gullholmen)... -Det är Gullholmen svarade jag. -Å, fan, vi trodde det var Skärhamn... Om man är någorlunda orienterad i Bohuslän vet man att det är en bra bit, mer än 10 NM mellan dessa orter, och dom påminner inte alls om varandra. Och undrar vad gubbarna egentligen skulle göra i Skärhamn, på den tiden fanns det inget systembolag där, det gör det nu för tiden. Men dom kanske lyckades ta sig till Lysekil innan kl 18... om dom nu hittade dit. Förr inhandlades det "seglarvatten" och det var, eller är en butelj innehållande vodka, med en "segelbåt" på etiketten, ja ett vikingaskepp... Explorer, art.nr 154 på Systembolaget. Carlaförlaget i Lysekil gav under många år ut ett vykort, ett sådant där med flera bilder på. Bilderna föreställde Bohusläns systembolag. Det sägs att det var populärt när det gavs ut, och betingar ett visst samlarvärde idag. Marstrand, kungälv Stenungssund, Uddevalla, Lysekil, Kungshamn, Grebbestad och Strömstad.

Ja ungefär en sådan. Nu såg jag ju inte båtarna innan dom byggdes om, men skrovet kunde se ut ungefär som dom två främsta i bilden. Men dom kan ju även härstamma från handelsjöfartens fartyg.

Lucas electrics tillverkar även kylskåp, det är därför man dricker ljummen öl på de brittiska öarna.

Nej. Dom jag har i minnet har inte platt julleakter, utan ser ut som en snipa fast litet spetsigare, och då längre än båtarna på bilderna., omkring 7-8 meter. Några bekanta hade en, den var ungefär lika lång som farsans Vindö 28, (som då inte var 28 fot, utan hade 28m2 segelyta, löa 8 meter om jag minns rätt). Jag skulle kunna tänka mig att dessa varit livbåtar på större oceangående passagerarfartyg, som då blev övertaliga när man började flyga över atlanten istället för att åka passagerarbåt.

Jag har en längre tid funderat över en icke speciellt homogen båttyp. När jag växte upp på 1960-talet såg man ofta motorbåtar, eller riggade motorbåtar som var ombyggda före detta livbåtar. "De gamle" förtäljde att såväl handelssjöfarten som örlogsfartygen ibland bytte ut sina nästan obegagnade livbåtar av trä, mot modernare i plast under denna tid. Någonstans kunde man köpa dessa billigt. Det fanns även ett upphuggningsvarv på Ringön, på Hisingen (då var nog Ringön en egen ö) där man kunde inhandla diverse olika saker från upphuggna fartyg, bland annat intakta livbåtar. Möjligen kan det även vara så att dessa livbåtar köptes nya, det fanns ett livbåtsvarv på Allmag på Orust och ett livbåtsvarv på redan nämnda Ringön. Dessa kunde då köpas billigt och byggas om till fritidsbåtar. Det var stor variation på utförandet, från proffsiga varvsbyggen till kantiga eller klantiga hemmasnickerier. Gemensamt var ju då de klinkbyggda skroven, som jag tror var omkring 7-8 meter långa, rätt fylliga över buken men samtidigt ganska spetsgattiga varvid dom skiljde sig från den traditionella bohuslänska snipan som är rundare i formerna. Under höststormen 1969 vet jag ett antal fritidsbåtar stormskadades kraftigt, bland annat två motorbåtar som hette "Varärdu" och "Härärjag" som låg i småbåtshamnen i Arendal (på Hisingen) dessa var ombyggda livbåtar, en av dem spolades upp på land. Men... är det någon som vet mer i detta ämne??

Så är det! Man eftersträvar ju så korta kablar och så få kablar som möjligt. Men jord är inte alltid samma sak som minus.

Njae... det var det värdet jag fick, men jag fick samma värde vad jag än mätte på. När jag tröttnade klämde jag fast tångamperemetern på en vattenslang för att den inte skulle vara i vägen, och då visade den runt 0,7 A då också. Så det var ju då sannolikt magnetiska strömmar i omgivningen som den reagerade på, jo jag kollade att den inte var låst på senaste mätvärdet. Vanlig multimeter har jag inte mätt med (ännu), då jag inte hade lust att lossa den grova batterikabeln. Jag har nu en misstänkt grej till att kolla, det är en elektronisk nivågivare till länspumpen. Jag har ingen spec på den, men rent ovetenskapligt lyser det en lysdiod grön vid standby och röd vid drift, då den drar väl iallafall någon mA.

Jag gör det, eftersom jag vill ha olika färger på kablarnas isolering. Men det kan ibland vara praktiskt med dubbelledare, nackedelen då som jag redan skrivit att dessa så vitt jag vet bara finns som röd/svarta, grå/grå, ofärgad/ofärgad, varvid endast den röd/svarta finns att få som förtennad i Biltemas och andra butikers standardsortiment. Ja, men summan av alla strömmar ut mot olika förbrukare är densamma som summan av de strömmar som skall ledas tillbaka till batteriet. Om då man har en gemensam minuskabel får ju den dimensioneras därefter.

Det finns (eller fanns?)ju AIS:er som har en inbyggd splitter, dom har både antenningång och antennutgång till VHF. Jag är ingen vän av sådana där splitterns, men det sägs ju här på forumet att dom kan fungera riktigt bra. Så om det funkar med rundradio och VHF, så borde det fungera även med AIS. Det är väl svårt att kombinera en antenn till routermodemet..? Jag köpt en en snarlik, och under vintersemestern i Härjedalen fungerade den ypperligt med de fyra små originalantennerna, dessutom låg den på golvet i en källare... Så avvakta med externa antenner till den, testa först hur det fungerar med dom medskickade originalantennerna.

Nu har jag diverse multimetrar och "tångar" av billigare sort, kan låna bättre i verkstaden, samt en riktig best till megger, men det är inte aktuellt. Jag har inte fixat det ännu, men jag tänkte mig strömmätning med vanlig multimeter där jag mäter i säkringsdosan med uttagen säkring, med på- och avstängd förbrukare så får jag se om det funkar. Men jag grejade litet igår, och det uppkom en misstanke att den aktuella solcellsregulatorn inte funkade, presenningen ligger ju på, men med en 500W byggstrålkastare riktad mot panelen borde ju generera en del... det gjorde det inte. Skall ge mig på skiljerelät och se hur det är kopplat, om det öht är kopplat.

Tänk om bottenfärg blev kulturminnesskyddad, såsom Falu rödfärg är, den färgen innehåller ju en himla massa skadliga beståndsdelar, som förutom koppar innehåller 21 olika naturliga mineraler som tex järnockra, bly, zink och kiselsyra.. Möjligen togs bly bort. Men eftersom den är kulturminnesskyddad slipper den ett förbud.... Vad är då konsekvenserna med detta? Det går bra att förgifta sin trädgård, skog, mark och stadsplanerat område, men inte våra hav. Nu kan man ju inte måla båtbottnar med falu rödfärg... men tänk om... I Norge säljs det ju ganska potent båtbottenfärg rakt över disk, man kanske skall be att få den upphälld i Demidekk-burkar... vilket man enligt ryktesvägen tydligen kan få i Fredrikstad... angående husfärg/fasadfärg då.

Nej, RKUB från Biltema är inte förtennad. "inomhus" (om det nu heter så) är det inga problem, där det är torrt. Men en försörjningskabel till en länspump, en kabel som är utsatt för fukt borde vara förtennad, men den sitter bra till och är lätt att byta, vilket borde gjorts, då den förstås havererar när den bäst behövs. På utsidan av båten där det går kablar till lanternor och sådant är det bra med förtennad kabel, då kopparn i vanlig kabel blir svart efter några säsonger, i alla fall här utefter Bohuskusten.

Ja se dagens ungdom, en hel del av dessa ungdomar har bara upplevt naturen i någon app på någon slags skärm. Men asfalten i gästhamnen är ju väldigt praktisk, och varm och go blir den när solen ligger på. Så frågar man om dom bill bada, nej det går inte, måsta spela klart annars förlorar man både poäng och nivå, eller ett antal liv…. Fiska? Fiska krabbor? vaddå, jag har ett skithäftigt fiskeprogarm i paddan där man kan fånga havsaborrar på 10 kilo eller tonfisk, eller hajar… eller nån annan okänd art. Klart bra när det aldrig blir bottenapp. Barnbarnet trodde att den lilla ihopfällbara draggen som jag har till gummibåten, var en änterhake som man kan kasta upp utefter slottsmurar om man nu vill invadera en sådan byggnad….

Dom ser ju ut att harmoniera med båtens formspråk i övrigt, och dom är väl godkända…?

Nej, den har jag ingen erfarenhet utav. Men specifikationerna verkar ju väl tilltagna iallafall. Kabel. Biltema har ju även RKUB i olika dimensioner och olika färger. Jag kan ju tycka att det är en vinst i att ha olika färg på kabelns hölje exemplevis vid felsökning. Tvåledare är ju förvisso bra, men det blir svårt att felsköka då alla kablar ser likadana ut, man kan ju förstås märka dom med Dymotape eller speciella kabelmärkningar. Jag brukar använda: Röd kabel till ospecifiserad plus. Oftast en röd kabel fram till säkringsdosan. Ofta är dessa 2,5mm2, men inte alltid… Gul och ibland blå kabel är till diverse belysning. Grön är till diverse elektronik. Svart och brun använder jag som minusledare. Om nu en svart eller brun minuskabel skall leda tillbaka strömmen från flera olika förbrukare går jag oftast upp i dimension, vanligtvis 2,5 eller 4 mm2. Lila, grå och vit från olika batterier till olika övervakningsgrejer, kan vara en voltmeter eller vidare med omkopplning till en BM-1. Jag har försökt att vara konsekvent, men har inte lyckats med det fullt ut. Vit även till topp och akterlanternor, och det var inte så svårt att välja färg på kablarna till sb och bb-lanternorna…

Kan tänkas. Men det sitter så illa till att man inte kan läsa texten. Nej, jag tror inte alls egentligen att det är fel på Skyllermarks grejer… eller jo ett stort fel, och det är priset.

Okäj… Jag tänkte mer på en ”läckagevarnare” som sitter på röret eller slangen. En behållare med vätska i som börjar bubbla när gas förbrukas eller läcker. Jag har tänkt på gasvarnare, men om den inte fungerar som den skall är det ju löningsmest. Dom finns ju i olika prisklasser…

Jag har också följt diskussionerna när det gäller båtel. Det går an att låta grejerna och kablarna sitta kvar så länge dom funkar. Men jag skulle nog aldrig köpa Skyllermark/$utars grejer om jag köpte nytt. Förtennt kanel kan man ju köpa annorstädes.Likaså kabelpressartång (krymptång), relän och kabelskor

Du glömmer väl inte att säkra av kabeln? Jag har byggt några elsystem i båtar, från batteriet en kort grov kabel till huvudströmbrytaren/batterifrånskiljaren, därifrån likadan kabel till en huvudsäkring. Därifrån grenar det ut sig till några olika säkringsdosor, en akterut, en midskepps och en i förruffen, om man nu vill ha det så. Minuskablarna följer samma mönster med går istället till olika minusplintar, numera finns det ofta sådan inbyggda i säkringsdosorna.

Bra råd! I mitt fall läckte det ju i regulatorn, en gasvarnare är kopplad efter den så den hade inte gjort någon nytta. Och mina flaskor står i princip på akterdäck, ovanpå självlänsen i en väl ventilerad bänk, så den gasen som inte vädrades ut i fria luften den rann ner i självlänsen.

Hej! Det beror nu på vad det är för förbrukare du skall ansluta, samt längden x 2 från batteriet till förbrukaren. ”Typ” kylskåp och kylboxar som drar mycket ström kan ju få försörjas med 4mm2 kabel, medans en läslampa med en LED nöjer sig med 1 eller 0,75 mm2. Här finns en kalkylator som du kan använda. På 24volt.eu finns det även mer nyttig information och andra kalkylatorer. Sedan kan det ju vara bökigare att dra en grövre kabel, och det är ju besvärligare att klämma på kabelskor, sedan kan det vara så att kabeln är för tjock för att passa i säkringsdosor och sådant. Kabeln från Biltema som du länkar till är bra, den finns väl i minst två olika dimensioner, nackdelen om du skall dra många olika kablar är ju då att den bara finns i röd/svart. Om du använder den kabeln behöver du inte multiplicera med två. Jag använder själv den kabeln ibland.

Varvet som byggde båten en gång använde genomgående grejer från Sutars, som numera firman heter, så om jag tar bort allt sådant blir det väldigt mörkt ombord.

Jag har ett nytt batteri, men jag vill inte installera det fören jag har hittat källan till felet. Sedan har jag köpt ett standardrelä som kan bryta 40 A, eller om det var 50 A….som då skall kopplas på D+. Jag sätter inledningsvis på en kontrollampa också så att jag ser när relät drar.

Glömde att skriva det, men när jag kröp runt i båten hade jag inte läst bruksanvisningen, än mindre testat knapptryckningar enligt ovan. Sedan tycker jag att det är rätt irriterande med knappar som har olika funktioner beroende på hur lång tid man trycker på dom. Men jag skall göra nya mätningar i morgon. Ja det är konstigt, en 50W solcellspanel med mppt-regulator samt generatorn laddar det batteriet, men det kan vara så att ett skyllermarkrelä som finns i den kretsen inte gör det det skall göra. Jag har ju tidigare krupit runt och sanerat elsystemet, det kan ju tänkas att jag tagit bort en kabel för mycket någonstans. I början av förra säsongen läckte det in en del vatten vid styraxeln, då gick länspumpen mycket, och om den nu drog mer ström än vad solcellspanelen laddar in är det ju obra. (senare tryckte jag in massvis med fett vid styraxeln, och då slutade att läcka, trots det tömdes batteriet).

Nu skäms jag, egentligen borde jag kunna detta, men det är väl omkring 45 år sedan jag gick någon el-utbildning. Och det var på den helt analoga tiden. Alla mätinstrument var i princip av typen vridspoleinstrument. Det fanns väl ett och annat digitalt instrument med nixierör eller modernare med displayer med flytande kristaller, men sådant fanns bara i laboratoriemiljö. Nu till problemet: Någonstans ombord har jag någonting som relativt snabbt drar ur ett 100Ah batteri, det är reservbatteriet som försörjer aut.länspump, larm, Zipwake, radions minneskrets och en solcellsregulator. Dessa saker har jag kopplat ur. Så jag börjar att mäta på pluskabeln på reservbatteriet, och där är flyter det 0,75 A. Sedan upptäcker jag att tångamperemetern visar omkring 0,7 ampere när jag inte mäter på någonting, jag trycker på nollknappen (zero) nollas instrumentet, men visar omkring 0,7 A igen. Skall jag trycka in nollknappen när jag omfamnat kabeln, innan mätning? Instruktionsboken finns inte kvar… Så tar jag fram en annan nyare tångamperemeter och resultatet blir ungefär detsamma. Men till denna hittade jag instruktionerna, och dom var ju inte så himla bra. Där sägs det att man skall trycka på en knapp som heter ”REL” innan mätning, då nollställs instrumentet för en kort stund, denna knapp tänder även bakgrundsbelysningen i displayen…. Sedan skall man trycka på en knapp som heter ”Peak Inrush” (strömrusning?) och då visar displayen ———- alltså bara streck… Att instrumentet visar knasiga värden utan att jag mäter på någonting förstår jag, det är väl diverse magnetfält som stör ”tången”. Men om det nu är så att det läcker en ström på 0,7 A nånstans…. Nu skall jag mäta ström på vanligt sätt, med en gammalt multimeter. Jag klämmer fast flatsiftskabelskor på ett par mätsladdar, tar ut en säkring i taget och ansluter istället dessa mätsladdar och ser km det ger någonting. Men tacksam om någon kan komplettera den maskinöversatta instruktionen.