Georg_Ohm

Ok, det ser nämligen ut som om dessa är vanligt förekommande automatsäkringar, där den innersta delen ploppar ut när säkringen löser ut. Klart att du kan skruva loss hela den panelen och se vad som finns där bakom den. Skruvar du på den svarta ringen skulle jag tro att du skruvar loss hela den automatsäkringen så att den trillar ut på insidan av panelen. Att texten ”POWER” lyser indikerar väl annars att du har spänning fram i panelen.

Japp! Samma fel hos mig, jag såg tusenlapparna försvinna i horisonten. Jag fick också tips om att bygla vid elektronikenheten. Men det visade sig att det var en lätt oxidering på kontaktstiften på elektronikenhetens andra sida, där anslutningarna till kompressorn sitter. Efter litet skrapande med en liten kniv fick jag stiften rena och sedan var allt frid och fröjd. Så kolla det först innan du springer iväg och köper en ny elektronikenhet.

@Mattias242 Har du en lös tank? I så fall skall du även kolla den finmaskiga silen som sitter längst ut på ”sugröret” som går ner i tanken (i vars anda ända du ansluter slangen till motorn), denna väldigt finmaskiga sil kan det helt eller delvis lätt täppas igen om tanken har några år på nacken. Fukt, kondens under vintervilan kan få tanken att korrodera invärtes. Om det är en plasttank kan det ju vara så att det har varit orenheter i bränslet som man tankat. Om du har en fast installerad tank i båten kan det vara så att det finns en sil på motsvarande rör också..

Jag är inte direkt nån fena på amerikansk båtel, men jag tycker ju att det ser ut som om det satt två automatsäkringar ovanför nyckelströmbrytaren i panelen på bilden, över texten ”HEAD” och ”DISCHARGE PUMP” prova att trycka på dessa! särskillt den högra av dem.

Ja så duger biltemas dödmansgrepp, men kolla noga i butiken hur den ser ut och när den bryter. Sedan kan du även följa @Mackeys råd om fuktisolering. Jag kan gissa att bottenplattan på det tändningslåset kan släppa in fukt.

Ok.

Biltemas funkar, om det har tre lägen 0, tändning på, tändning på och start (återfjädrande). Detta passar. När det gäller dödmansgrepp finns det två modeller, en med en sluten konstakt som bryter då man drar ur ”snöret” den andra är tvärtom, den sluter kretsen jag skulle tro att den senare är för utombordare med magnettändning som kortsluter kretsen när man drar ut ”snöret”. Men det är den första modellen du skall ha, den som bryter när man drar ut ”snöret” Det kanske är frestande att köpa denna då du ändå är på Biltema, men det är den slutande modellen, så om det står rätt i beskrivningen kommer denna inte att funka.

Dom där båda skall väl sitta ihop!?

Var rädd om det batteriet och sköt om det väl, då kan det hålla i många år.

Knappar, strömbrytare går sällan sönder, iallafall inte flera på samma gång. De flesta elproblem ombord är att det är dålig kontakt någonstans. Hur många knappar år det till Engbo? Tre? Sannolikt är dom förbundna med en original kabelstam från Engbo. Se till att knapparnas anslutningar har varsin kabel. Jag tror att det i andra ändan av den kabelstammen finns en kopplingsbox, eller ett ganska stort relä, alltså en kontaktor som kopplar så att ankarspelet släpper ut eller tar hem på ankarlinan/kättingen. Kolla här om allt sitter som det skall, kanske finns det någon säkring som har gått? Någonstans är ju också ankarspelets manöverspänning kopplad till båtens minusplint och säkringsdosa, kolla dessa! Ankarspel brukar också ha en större automatsäkring, den kan bestå av en liten låda med en röd arm och en röd knapp på. Armen skall vara i ett horisontellt läge när den är sluten och den skall falla med en bit när man trycker på knappen och då har man löst ut säkringen. Eftersom ankarspelet funkar tillsammans med fjärrkontrollen som inte går att stänga av, har ju säkringen inte lösts ut, men det kan vara bra att motionera den.

@Orrskar1000 ”Grejsemojsen” är för övrigt en solenoid, eller om du hellre vill en ”dragmagnet”. Klart att den kan gå i sönder, man vad jag hört och vad jag läst här samt delvis egen erfarenhet är att man har ett elektriskt fel i tändningslåset. I mitt fall räckte det med att greja litet med kontaktdonet som sitter på den svarta boxen. Om nu tändningslåset är dåligt bör det bytas ut, men vi vet ju att Volvo-Penta låter en guldsmed prissätta reservdelarna. Man kan koppla en vanlig återfjädrande tryckknapp som avstängningsknapp. Svarta boxen: Sedan är det grejen jag alltid refererar till, det stora runda konkatdonet uppe på motorn på den svarta boxen, gkappkontakt eller okontakt kan orsaka många mystiska fel. Kabelstammen från detta går vidare till instrumenttavlan där nu bland annat tändningslåset sitter.

Båtens, eller snarare skrovets lägsta punkt ligger i den nedsänkningen där propelleraxeln går ut genom skrovet. Denna är rätt så grund, så när det fyllts på där kommer vattnet fram under motorn. Om det nu hade varit en liten läcka i hjärtsockshylsan hade det vattnet runnit framåt i liksom en kanal i plasten en nedsänkning på skrovets insida där skeddan sitter på utsidan, detta syntes ju tydligt då det var enkelskrov akterut på 2700, men på 2600 är detta under akterruffens durk. Eftersom det gick att ha en akterspegelsgivare till ekolodet på insidan av skrovet är det solitt utan distansmaterial i skrovets botten (annat är det i däcket) Det är ganska tunn plast i den båten, men bottenstocken är ju homogen, men jag vet faktiskt inte hur bottenstocken är upplagd. Jag har ju svårt att se annat än att en sådan läcka 10cm upp på skrovets insida härrör från en skada. En torped, ja 👏 eller om man kört på någonting som ligger i marvattnet. Men det är ju då lättast att gissa på en grundstötning, eller om någonting strax under vattenlinjen skadat båten vid tilläggning längsides, eller transportskada i kran eller på lastbil eller trailer. En felaktig uppallning när båten torrsats… Men skrovsidorna flexade ju ganska mycket, och när båten stod på land gungade den när man rörde sig inne i den, trots att den under de första åren jag hade den vintertid ståendes i tillhörande vagga. Kanske långsökt men då en utmattningsskada när skrovsidorna flexat gentemot bottenstocken. Ja det är bara gissningar. edit: Jag har för övrigt ett endoskop, bor i Göteborg. Det kan du få låna om du bor i närheten. Men skärmen är rätt liten, men med litet träning kan man förstå vad man ser på skärmen… Jag använde det för att leta en liten oljeläcka på min motor.

Västlänken håller sig på fastlandet, inte på Hisingen.

Ja vad bra! Ja det är litet snårigt innan man listat hur saker och ting funkar. Jag har haft nuvarande båt i åtta år och det var väl först i vintras jag förstod hur olika saker var kopplade. Under årens lopp har jag rensat ut kablar och relän som inte haft någon funktion, kanske varit till gammal utrusning som var ersatt. Jag fyllde en ICA-kasse full… och allting fungerade lika bra som innan… Om du ställer in regulatorn och har möjlighet att begränsa laddningsspänningen, så lägg den på 13,9 volt, tycker jag. Det kanske är en sådan där myt, men jag vet att jag läste någonstans för längesedan att 13,9 volt var idealiskt för gamla traditionella syra/bly-batterier, eftersom jag inte kan ange källan till denna uppgift kanske det inte är riktigt sant, men du laddar iallafall inte sönder några batterier med den spänningen. Om du avser att ladda AGM med solcellsregulatorn får du googla på vilken laddningsspänning som är optimal. BM-1 är väldigt bra! Jag har haft en Battman och senare en Victron, men nu en BM-1 Clipper, den med den stora displayen, den är väldigt tydlig och pedagogisk, den lilla modellen har i stort sett samma funktioner, men saknar en extra voltmeter som Clippern har. Nu vet jag inte om du kan vinkla panelen mot solen och även vrida den, men det med att rikta in den mot solen kan ibland ge litet mera. Kanske man kan undvika att få den skuggad i vissa fall.

@JonatanB Det var roligt att läsa att det verkar fungera! Vad man skall ha i bakhuvudet att instrålningen på panelen fluktuerar en hel del under dagen. Det är inte bara solens höjd över horisonten, det är även hur molnigt det är. I en båt blir det alltför ofta skuggor över panelen, och det tar ner effekten ganska mycket. Just nu, för min del är det min radarbåge som skuggar då vi ligger med fören mot norr. Litet senare kommer båtgrannens segelbåtsmast att skugga. Det var en fråga…4 DVSR är ett skiljerelä, men tycks ha annan tillslagsspänning än Biltemas motsvarighet som det är flera här på forumet använder (då det är betydligt billigare). DVSR är utfört så att det slår till och kopplar ihop startbatteriet med förbrukarbanken vid 13,7V och slår i från vid 12,8V enligt din länk. Det är alltså meningen att det skall slå till i den stunden strax efter att generatorn börjat att ladda och skall koppla isär dessa batterier när motorn stannar och generatorn slutar att ladda. Det har du förstås kollat att det fungerar? En annan sak där… du har väl inte permanent kopplat ihop AGM med vanliga batterier i samma batteribank, för det är inte bra. Helst skall det vara likadana batterier med samma kapacitet och gärna tillverkade samtidigt.

Jag hade en båt med likadant skrov i 21 år. En Nimbus 2700. I stort sett likadan som 2600 men utan akterruff. Det som läckte i den båten var propelleraxeltätningen som var en "Black Jack", samt tätningen i hjärtstocken, alltså rodrets axel, som kommer upp i skrovet innanför akterspegeln. I denna finns det en fläta med något fett i (förr i tiden var det fårtalg). Denna måste du kolla. Vattnet från dessa båda rann sedan fram under motorn. Och dessa båda lär vara kända irritationsmoment på den båttypen. Direkt under motorn skulle det vara väldigt svårt att installera en genomföring, så det tror jag inte har gjorts. Framför motorn brukar septiktanken ligga, så där inunder har det sannolikt inte heller installerats någonting. Jag hade en genomföring till loggen på bb-sidan akter om midskepps under lilla durken vid fotsteget. Resterande genomföringar finns akter om toaletten på sb-sidan. Jag hade stundtals även problem med läckage ur dricksvattensystemet, alltid var det någon skarv där det läckte litet så att pentrypumpen startade mitt i natten... Men som sagt smaka på det inläckta vattnet. "Dagens smaker" är; salt, sött, olja, diesel, glykol eller värst av allt... vätska från septiktanken, men om den läcker behöver du inte smaka, det känns lång väg på lukten.

Ja ok. Så detta behöver då @JonatanB inte läsa... Ja jag gjorde antagandet om att ingenting kom ut ur regulatorn. Men om nu någonting går in i densamma var tar det då vägen? Det är ju moderna grejer så i princip ingenting kyls bort i någon kylfläns, bara väldigt litet. Om nu Jonatan börjar om, kopplar bort allting från batteriet utom BM-1 och gör en tillfällig inkoppling till regulatorns utgång till batteriets pluspol och shunten, och därefter låter BM-1 berätta vad som händer? Tack! 1g Paracetamol och hett kaffe samt då den skotska grejen kan ta ned tempen och lösa upp det som samlas i luftvägarna. Nu kan jag nästan prata iallafall en förbättring.

Diskussionen är nu väldigt svår att följa. Liksom @IngemarE försöker jag trassla upp några av kablarna. • Panelen laddar inte batterierna. hur vet du det? • MPPT säger under PV 14V och som högst 1A Med MPPT menar du regulatorn? Och PV är panelen? Om det stämmer går det ju då in iallafall 1 A i batteriet, det är väl ett acceptabelt värde om det nu inte är mitt på dagen under molnfri himmel. • Mäter jag direkt på panelens kablar bortkopplade från MPPT säger den 19-20V och 0A Ja då ser det ut som om panelen funkar 19-20 volt brukar vara ett bra värde när panelen är obelastad. 0A? Hur har du mätt det? Är det en kortslutningsmätning med multimetern inställd som amperemeter, enligt min bild? Isåfall borde det vara några ampere. Men noll… då funkar inte panelen, om du nu mätt på rätt sätt. • Nya batterier för året (AGM). Har egentligen ingenting med saken att göra, men det är bra! AGM ger litet högre vilospänning 13,2 volt det är mer än vad ”vanliga” batterier ger. Då måste man berätta det för regulatorn och även för BM-1. • Ingen förbrukare kopplad på MPPT, allt hämtar från batterierna. Om ingenting är kopplat till regulatorns utgång är det inte meningsfullt att mäta där, det brukar iallmänhet inte vara någon spänning ut utan belastning. Om du mäter spänningen på ditt AGM- batteri innan du kopplar in det till regulatorn och noterar mätvärdet, och sedan får samma värde när regulatorn är inkopplad kan det vara fel på regulatorn, för att regulatorn måste ge högre spänning än vad batteriet har för att det skall uppstå någon laddning. Har du ställt in regulatorn på AGM? • Jag nollställde räkneverket för laddningen på min MPPT för några veckor sedan, den säger att den laddat totalt 1,4 kW Hur länge hade den då varit i gång? Jag kollar nu min, den har givit ca 80 kWh (kilowattimmar) sedan den installerades, jag har aldrig nollställt vad jag minns… så det är en värdelös referens. Men din har ju då uppenbarligen givit en del, innan panelen gick sönder, om den nu gått sönder…? • Lampan på MPPT blinkar för ”Normal charging”. Det är en lysdiod, och om den blinkar så bör man lita på den! Jag har anledning att tro att dom MPPT-regulatorerna som nu finns på marknaden är uppbyggda runt samma krets, informationen i dess displayer är väldigt likartad. Så den reagerar sannolikt som mina båda regulatorer gör, mina är två helt olika till utseendet men manualen tycks vara kopierad från den ena till den andra, och med några små skillnader ser displayerna likadana ut, liksom de blinkande lysdioderna…. Det är mycket text i denna tråden, måhända har jag missat en del, men har du ställt in din regulator på AGM? Om en korrekt utförd kortslutningsmätning med amperemeter över solcellspanelen ger 0A är det fel på panelen. En obelastad utgång på regulatorn ger inte så mycket, det är först när regulatorn känner av att ett batteri är tillkopplat som den börjar att jobba, den känner av batteriets spänning och anpassar sig efter den, förutsatt att man ställt in den rätt. BM-1 måste vara korrekt kopplad för att man skall kunna lita på den. Och när den är rätt inkopplad så visar den inte fel. Om den är trasig så visar den totalt knasiga värden, eller blinkande värden. BM-1s mätshunt ena sida skall, som redan påpekats, vara ansluten till batteriminus, ingenting annat får anslutas dit, på shuntens andra sida skall minuskablar från regulator, generator och förbrukare vara kopplad, då kan instrumentet känna av både inkommande och utgående strömmar ur batteriet. Om nu exempelvis regulatorns minus skulle vara kopplad direkt till batteriminus smiter strömmen förbi shunten och då syns den inte på BM-1. Tänk nu personbil. Vid körning på landsväg går det ström från generatorn till halvljuset och övriga förbrukare som behövs för att hålla bilen igång. OM det blir någonting över lagras det i batteriet, och det blir ström över i moderna bilar. Om du skulle koppla till någonting som drar väldigt mycket ström, exempelvis en massa extraljus så klarar inte generatorn av att försörja dessa fullt ut, då tas det som fattas ut ur batteriet. Båt: Under drift med motorn igång, samma som i personbilen (förutom halvljuset då…) Men det kan ju tänkas att man har en oekonomisk kylbox som kräver mer än vad generatorn kan prestera, då förbrukas ju batteriet. I hamn i princip samma sak, men nu har solcellsladdningen tagit över generatorns jobb. Och solcellspanelen klarar inte alltid av att försörja kylboxen helt, då tas resterande energi ut ur batteriet. Detta är en förenklad förklaring hur det går till, det finns i verkligheten mer att säga om det, men det är inte relevant i diskussionen som ändå är rätt snårig. Strömmen tas ut från den producenten ombord som ger högst spänning, generator, laddare och solcellsregulator. Om man nu belastar med en stor förbrukare, en varm kylbox exempelvis, då sjunker generatorns eller regulatorns spänning till lika med, eller under batteriets spänning, så då har batteriet samma eller högre spänning än vad generator och solcellsregulatorns spänning är, så då flyter strömmen från batteriet istället. Detta är ju då ett växelspel som upprepas i olika cykler beroende på hur mycket solen lyser eller hur mycket man kör med motorn eller tar landström. Men efter detta inlägg som jag då hoppas ger mer än vad regulatorn ger i nuläget… vill jag då upprepa, tjata, kortslutningsmät panelen igen, och därefter kan du gå vidare, antingen genom att köpa en ny panel, eller se över inställningarna i regulatorn, då genom att börja med ett se till att den är inställd för AGM-batteri. Nu skall jag ägna mig åt min envisa sommarinfluensa, ta tempen, dricka ”skotsk hostmedicin” och snyta ut en massa ”vaniljkräm” ur näsan. Så om jag nu skrivit något helgalet skyller jag det på att jag nog är subfebril.

Sådan kan duga i färskvattensystemet ombord, till kallvatten och ljummet varmvatten. Som redan konstaterats kalvar denna slangen under slangklämmorna, kalvar, ja den liksom rinner ut under slangklämmorna när den blir varm.

Vad bra att någonting är oförändrat i dagens dynamiska värld. Men jag tror inte att det ordet ”garnering” används så värst ofta i den nautiska terminologin nuförtiden.

Ibland hjälper det att starta om regulatorn och det måste göras på rätt sätt. Man kopplar bort både panelen på ingången och batteriet utgången, se till att inte kortsluta kablarna. Sedan kopplar man in regulatorn till batteriet och väntar en kort stund, det brukar finnas någon blinkande lysdiod eller en symbol på displayen som berättar att panelen inte är ansluten, sedan ansluter man panelen, om allt nu är ok och om solen skiner samt att batteriet inte är fulladdat skall regulatorn mata ut ström till batteriet. Det kan vara olika på olika regulatorer, även om jag tror att alla MPPT är uppbyggda runt samma kretsar. Men den äldre typen PWM börjar att ladda även om man kopplar in panelen först, iallafall den antika jag har i reserv.

Det beror på ekolodets lob, bottentäckningsytan. Den ytan framgår i dataraden på vissa plottrar. Det är bara inne på på grunt vatten som eklodet vara ser det man just passerat, och där innanför djupkurvorna har ju eklodet ändå bara ett högts begränsat användningsområde Jag menar att det är tendensen man får uppskatta, man ser att det böjar bli grunt. Visst det finns enstaka grund som ser ut som en pelare, eller vass alptopp, men oftast ser man tendensen, man får ju ha litet förutseende och fantasi då man tolkar bottenkurvorna. Alltså ett sätt att tolka sina mätvärden.

Ja barfota går väl an om nu underlaget är av god kvalitet… Att springa barfota över gnejs, granit och diabas i de Bohuslänska bergen ger förr eller senare, oftast förr upphov till någon fot eller tåskada. Men jag skulle vilja se dig barfota på solvarm betong eller värre asfalt. Barfota på metalltrappor, eller på grusvägar. Eller på en klippa täckt med havstulpaner. Likaså som ett barnbarn gjorde, rutschade ner för en svagt lutande torr bergssida på fotsulorna och med visst stöd av rumpan. För att sammanfatta, så anser jag att man skall ha skodon på sig då man hoppar i land, det är lätt att skada sig ändå. Tänk om man måste ta törn, eller bära av med foten då man är barfota…?

Ojdå, är dom så skitdyra, Tja, 895 kronor hos Erlandssons brygga. Det var som 17… kan man skylla det på Vladimir också? För 1795 kan man köpa en ny komplett pump. Glykol sägs också förkorta packningar och backventilers livslängd, om man nu häller i en skvätt sådant när man konserverar båten inför vintern.

Jokerventilen nummer 33, måste sluta tätt för att man skall kunna spola ner någonting. Det är ganska känsligt, det räcker att ”någonting” fastnar i jokerventilens slitsar. Hos oss var det en besättningsmedlem som producerade hårda ”harlortar” fast större, som ställde till det, dessa fastnade i jokerventilen och då blir det ingen pumpverkan. Så innan du följer dom andras råd här så skruvar du isär utgående anslutning på toalettstolen, lägg först en gammal trasa inunder, ha på ett par gummihandskar och skruva loss dom tre spårskruvarna på flänsen, använd inte din finaste skruvmejsel… sedan är det ”bara” att avlägsna jokerventilen och ta bort det som orsakat stoppet och skruva ihop grejerna igen. Sedan är det inte fel att nån gång vart fjärde, femte år ungefär byta samtliga packningar i pumpen. Det finns kompletta renoveringssatser att köpa. Det är textens färg på pumpens etikett som bestämmer vilken sats du skall ha, jag tror att det nu finns tre olika, rött, blått och grönt, varvid den blå är den till den senaste modellen. Det gäller att använda dessa toaletter med förnuft, visst man skall kunna göra både ettan och tvåan. Men man skall vara försiktig med hur mycket (vanligt) toapapper man använder. Om man nu ”gör ett rejält lass” kan man behöva spola litet under tiden. Vi köpte senare en elektrisk toalett, där är det en kombinerad pump med en kvarn som mal sönder allting, inklusive harlortar stora som mozartkulor. Men även där kan det bli stopp om man är oförsiktig.