Georg_Ohm

Det kanske var på Magellans tid?

Kanske en bra idé! Brädseglare som fallit omkull mitt i farleden är också ett gissel, men det kanske inte finns så många av dom kvar…

Låt bli! Du har fått några bra svar om varför du inte skall ge dig på det jobbet. Vad du skall måla drevet med är en färg som inte föträr aluminiumet, en färg som fäster på aluminium, samt en någorlunda giftig färg som förhindrar påväxt av alger, havstulpaner och annat organsikt jäkelskap som finns i vattnet. Hempel har en produkt som heter ”Hempaspeed TF 77223” den har fungerat relativt bra på mitt drev, som då används i Skagerack där det påväxten är kraftig. Men man får måla varje vår.

Vad jag erfar blir det vanligare med AIS i fritidsbåtar. Men dom båtarna och flytetygen som man kanske tycker skulle ha AIS är mindre öppna båtar, kajaker och sådana där vattenmopeder sådana man ändå inte ser på radarn, eller som syns dåligt på radarn. Jag hamnade i en riktig tjocka inne i Åbyfjorden för några år sedan, dimman lade sig tät över vattnet och mellan bergen. Jag visste att det fanns en armada av vitlingfiskare litet var stans i fjorden, men jag såg dom inte, radarn visade diverse svåridentifierbara ekon, några var svanar… Nåväl, det var inte det jag skulle reflektera över. Det har inte framkommit i denna diskussionen, men tidigare, att man vill placera AIS-antennen högt upp, för att kunna se fartyg långt bort… Det kanske är bra, men det viktiga är ju att se AIS-båtar som är relativt nära, dom man kan riskera att kollidera med. Fjärran AIS-fartyg kan man ju ofta se på www.marinettaffic.com om dom nu inte stängt av sin AIS för att i lugn och ro kunna dragga botten över olika sorters kablar och piplines. Åter till tjockan inne i Åbyfjorden, jag har nog aldrig sett sådan massiv tjocka. Allteftersom vi började komma ut ur fjorden lättade tjockan nerifrån och uppåt, ungefär som att rulla upp en rullgardin. Ute på fritt vatten var det litet vind som skingrade dimman. AIS gav ju ingen information, vilket då var en falsk information, och radarn visade ju små ekon, varav några var sportfiskebåtar.

@Mackey, Marstrand föresten… Det är ju klart att om om aldrig ha varit där tidigare, och vill bese Karlstens fästning och exempelvis äta på Lasse-Majas krog, så skall du ju lägga till där. Men om historiska artefakter och dyra hypade restauranger är av mindre intresse så passera gärna Marstrand, hamnen är inget vidare, det är guppigt. Det är dyrt. Och de gånger det pågår olika regattor är väldigt många platser reserverad för kappseglingsbåtar och deras så kallade ”tenders”. Skärhamn på Tjörn har bättre hamn och är trevligare med väldigt bra samhällsservice. Tjörnekalv är trevligt också, men bara en handfull gästplatser. På Klädesholmen finns en bra hamn och en fin och populär restaurang, Salt och Sill, om den nu inte bytt namn. På färden mellan Marstrand, Klädesholmen och på väg mot Skärhamn passerar utsocknes gärna Stora Jungfruhålet, det lilla hålet är reserverat för dem som vet var någonstans grunden inte finns. Det vår att passera Lilla Jungfruhålet med kölbåt, det går jättebra, men som sagt bara man vet var grunden inte finns, för sjökortet stämmer inte jättebra.

Nejdå, inte mer pessimistisk än när jag var liten pôjk och seglade optimistjolle… Inte pessimist men väl vardagsrealist. 😀

Köp nya batterier till väckarklockan. Tuppar är inte tillåtna i gästhamnarna. Ät frukost redan innan du går och lägger dig på kvällen, så kommer du i väg tidigare på morgonen. Påväxningen sker hela säsongen, men är kraftigast i juli och augusti enligt uppgift. Cyklop, våtdräkt och plastskrapa bör ingå i standardutrustningen ombord. Kranlyft kan bokas på vissa orter, men kranarna är i allmänhet klena och taxan är hög. 3000 kr för ett lyft är inte ovanligt, sedan skall nu båten i sjön igen…. 3-5 ton brukar vara vanligt att kranarna klarar. Många gånger rör det sig om begagnade kranar från stenhuggeritiden. Nu i januari, och februari är det inte så många gästande båtar i hamnarna… På dom större orterna är det ju en större chans att någon restaurang är öppen, annars får du laga mat själv. I mitten av maj börjar de populära gästhamnarna runt Göteborg fyllas på om helgerna, men många båtar står då fortfarande på land. Tro det eller ej, men det finns mer plats vid bryggorna om det är dåligt väder. Tvärtom under semesterperioden, då många ligger kvar och bekänner sig som inblåsta. Vardagar i augusti bör inte vara några problem söderut, men om det blir bra väder, som är rätt vanligt är det många ute under helgerna. Norr om Marstrand är det sannolikt inga problem att få plats. Norr om Sotekanalen lär du känna dig rätt ensam.

Ett litet tips att söka vidare på… Det finns ett företag på Orust som bygger tankar av olika slag i rostfritt till orustvarven. Dom byggde en vattentank till min Nimbus för en massa år sedan, så längesedan att jag glömt firmans namn. Det kan vara så enkelt att firman heter ”Orust Svets AB” eller någonting liknande. Men firmor på Orust och annorstädes har ju gått i konken, ombildats, bytt namn etc… Men om du känner någon med en orustbyggd båt kan du ju kolla om det finns någon typskylt på båtens tank, eller ring till Najad eller HR och fråga vem som levererar till dom, ja bara en tank-e alltså…

”Ingen elektronik” på KAD43, det är väl nästan sant. Min motor är utrustad med ett elektroniskt reglage, och det är ju bra så länge det fungerar, men det förefaller vara av väldigt bra kvalitet. Det finns en potentiometer i reglaget som kan gå sönder och tydligen ersättas av en standardkomponent från elektronikbutiken enligt uppgift. Tändningslåset är ju inte precis elektroniskt, men av mindre bra kvalitet, jag har bytt tre sådana på olika båtar med olika VP- motorer, nu är det nog så att mitt tändningslås är glappigt, men jag har ju ett till på yttre styrplatsen att byta med. Annars finns det passande tändningslås hos traktorbutiken, men då blir det ju en helt annan nyckel, utan VPs plastklump.

Turbon kan ha tjänat ut någonstans vid 900-1000 timmar, oftast litet senare. När jag bytte för några år sedan kostade en utbytesturbo 10.000 kr (ingenting har ju blivit billigare) hos en renodlad turbobutik, turboverkstad, alltså inte hos VP. Det tar kanske omkring två-tre timmar att skruva loss den gamla och skruva fast den nya om man är ovan, mindre än halva tiden om man är flink och har bra verktyg. Spridarna bör ju ha fått sig en genomgång redan vid 500 timmar, likaså ventilspelet. Fela mig om jag har rätt. Jag är nog också tveksam till att köra utan kompressorns drivrem, det är ju lättare att elektriskt koppla ur kompressorns elektriska koppling. Om man är bara litet elkunnig kan man koppla den över en strömbrytare så att kompressorn kan användas vid behov. Jag har försökt att köra utan kompressor, men min båt om 5500 kg med enkelmontage blir väldigt seg i accelerationen, så det är tveksamt om jag sparar något på det.

Nej ingen skamvrå alls, jag håller till fullo med. Det tycks ju återigen så som att de svenska semesterveckorna, det som förr kallades för ”industrisemestern” återigen är mer koncentrerad veckorna 27-30, kanske även vecka 31. Sedan kommer tyskarna och danskarna starkt i söder, medan då den norska ockupationsflottan drar sig hjemmåt från det delvis återerövrade norra delarna av Bohuslän. Under dessa veckor bör man vara i hamn innan klockan 13, gärna tidigare, helst vid 11-tiden då sjusovarna ätit frukost och börjar att lämna hamnarna. Men kl 13.15 är det oftast knôkfullt. Nu blir jag ”statsanställd” i mars och kommer att utnyttja för- och eftersäsongen mer effektivt. Och kan ju då lägga till längsides i exempelvis Smögen, kanske man där kan köpa en glass och kanske få en öl eller kopp kaffe på bryggan innan alla försäljningsställena där har stängt eller ens öppnat för säsongen. Det finns visserligen en tanke om att besöka vår närmaste och största dricksvattenreservoar. Möjligen skall gynekologernas årskonvent i Trollhättan besökas, ”Framfallens dagar”… men inget är bestämt ännu. Redan andra veckan i augusti är det väldigt dött i hamnarna norr om Marstrand. Då är det ju som @Makro skriver mer fullsatt i Göteborgs- och Öckerös skärgårdar. Vrångö i söder Vinga mittemellan, Hyppeln och Rörö i norr är bara att glömma om man kommer på fredag eftermiddag eller kväll. Det förekommer att man lägger båten i hamnarna på dessa öar mitt i veckan och tar färjan eller skärgårdsbåten hem och sedan ut till veckoslutet, förutom på Vinga då, som inte har någon kollektivtrafik till fastlandet. Att ha en omålad botten, eller botten målad med någon totalt ogiftig färg i våra vatten är just nu en idioti. Även bottenmålad med de nu godkända giftiga bottenfärgerna är en dumhet, men klart bra för miljön, bra för havstulpaner, blåmusslor och allehanda gröna långhåriga alger.

”The Swedish mess”. Det var väntat. I år blir det tydligen sista gången. Svenska mässan blir för dyr för båtbranschen, priserna har successivt höjts och utställarna har uteblivit i samma takt. Senaste åren har det blivit färre båtar, färre tillbehör och mer ”övrigt”, alltså sådant som; delikatessostar, lakritssnören, vitlöksoliver, glasögonputsmedel, barnböcker och annat som inte är direkt fritidsbåtsrelaterat. Jag fann endast tre Garmin- navigatorer på båtmässan förra året, och dom var väl dolda. Stadens (och landets) båttillbehörsbutiker lockade kunderna till sina butiker istället då dom själva inte deltog på mässan. Sedan har ju ”någon” grävt ett himla stort och djupt hål mitt i X-vägen så att det varit svårt att navigera in båtar på lastbilstrailer in i mässbyggnaden, vissa tider även svårt att komma dit med personbil och släpvagn. Även om vi inte har någonting att dölja, så skall fjärr- och regionaltågen ner under jorden. Så även det lär ha påverkat utställarna, ävensom utställningspriserna kontra allmänhetens intresse är det avgörande enligt GPs ekonomibilagor de senaste åren.

Jag har rampat en Gullhomensnipa på 21 fot. Fick först leta reda på en bra ramp, där vattendjupet var tillräckligt, Hallsbäck på Tjörn… Den rampen var så brant att vi fick ta till en inlånad traktor. Möjligen hade det gåt bra med en riktig 4x4 bil, typ Lapplander, Land Rover eller Landcruiser. Tja… gick bra, kanske, beroende på hur man ser det. Båten kom i vattnet och bromstrummorna på trailern var torra. Men rodret skrapade ändock i botten och veks bakåt så det gick inte att styra båten. Men det visade sig att hjärtstockens styrarm lossnat och det kunde lätt fixas.

Hej! Jag upptäckte i höstas att länspumpen inte startade, misstänkte att nivåvakten var trasig. Pumpen funkar då den är kopplad direkt till B+. Nu vet jag inte vad det är för fabrikat, typ ”No name”. Tre ledningar in, röd, svart och gul. Vid senaste kontrollen lyste det en grön lysdiod på nivåvakten. Det brukar det göra när den är i standby-mode. Nivåvakten brukar starta pumpen om jag slickar på pekfingret och håller det mot de små stiften, men inte nu. Så läser jag om elektroniska nivåvakter på Erlndssons webbplats följande: ”Fungerar ej för sötvatten/regnvatten. Detta beror på att det är för lite joner i vattnet och då leds strömmen inte tillräckligt bra.” Eh, lika användbar som en kompass med magnetfäste eller kaffebryggare för vänsterhänta 🙂 Nog har då min nivåvakt tidigare funkat för såväl söt- som saltvatten, glykolblandat vatten, oljeblandat vatten och då saliv, sannolikt med en del av kroppens saltjoner. Men jag skall fortsätta att felsöka, det finns ett kontaktdon på nivåvaktens utgående kabel som är klart misstänkt, det finns en nästan likadan kontakt vid länspumpen. Likaså är kabeln från säkringscentralen ut i motorrummet och till länspumpen också misstänkt, lika bra att dra fram en ny. Det är ju bara det att alltihopa sitter så illa till, diverse pumpar till olika saker sitter bredvid motorn, fast långt in under skarndäck, krypning medelst ålning och andra cirkuskonster måste företagas för att komma åt. Och som sig bör sitter ju nivåvakten längst ned i kölskrapen, visserligen framför motorn, man kan eventuellt skruva loss den med en kort stuppskruvmejdel… Men tips på sådana här elektroniska nivåvakter mottagets tacksamt. Tilläggas bör väl även det faktum att det inte finns plats för en mekanisk nivåvakt, annars har jag en fin sådan, som innehåller Hg. Min elektriska länspump är även litet dumt inkopplad, direkt till säkring innan batterifrånskiljare, ingen strömställare för automatisk eller kontinuerlig drift bara då nivåvakten innan pumpen.

Sangean MMR-99DAB! Jag köpte en sådan för något år sedan, fungerar ypperligt. Det är en kombinerad vevradio, powerbank. Kan laddas av inbyggda solceller eller bäst via USB. Den har även en rätt så bra mindre strålkastare med flera effektsteg, som även kan blinka sos. Väldigt bra ljud, stereoljud i lurarna, kan både ta emot och sända ljud via blåtand eller via kabel. Den har även RDS som kan vara nyttigt att ha i nödsituationer. Det finns en likadan utan DAB som jag nog skulle valt istället. NRK sänder mycket DAB, men inte SR. Det finns några DAB närradiokanaler här, men det förefaller mest som om det är experimentsändningar, eller ändlösa slingor med en viss sorts musik. Nackdelen är väl att den var ganska dyr.

Ja, det är nästa steg.

Ryckfelstrisse, studera näst sista meningen i bilden ovan. Där uppmanas man att dra fast muttrar med en skruvmejsel. Det finns ju visserligen hylsskruvmejsar, men det är en annan sak.

Det är så jag har gjort. Jag har omväxlande haft instrumentets minuskabel på batteriminus och på säker punkt i motorns gods, samma mätvärde. Om väder och vind tillåter tar vi nya tag i morgon eller på tisdag.

Nej, mätte på kabeln som går till alla fyra glödstiften. Sedan på B+ vid batteriet, där ökade strömmen med 2,5A.

Tack för tipset! Jag mätte ju upp 8V och 2,5A vid glödstiften… med nån slags elektrisk lag eller formel kanske man kan räkna ut nånting. Men 2,5A känns ju litet för fyra nya glödstift. Jag får nog göra om den mätningen och stta tångamperemetern vid varje enskilt glödstift.

Volvo-Penta kallar tydligen denna indikator för ”kontrollmotstånd”. Jag tror att denna beskrivningen är det vi saknar. Så här gjorde vi, tändning på- glödning tills det blir rött i kontrollmotståndet - startar motorn som är rätt tjurig, men den går igång, för att sedan stanna, har ingen tomgång. Nytt startförsök nu med varm motor, ingen glöd i kontrollmotståndet, motorn startar nu litet lättare för att sedan stanna igen. Vi har då två fel, eller kanske bara ett fel? Vad jag förstår av @Volvo_Pentas och @Rollens beskrivning, eller om jag missförstod… glöder det inte i kontrollmotståndet då motorn är varm…? Så nästa fel, ingen tomgång, men det är ju mer ett mekaniskt fel som går att justera på högtryckspumpen. eller tre fel… Startmotorn är också tjurig, eller iallafall dess solenoid som inte riktigt puttar in bendixdrevet i startkransen och då inte sluter kontaktparet till startmotorn… det beror inte på dålig batteristatus, då vi kopplat hjälpbatteri och kontrollbelastat alla batterierna med ”brödrosten” men det har jag redan nämnt. Det kanske finns startmotorer att köpa till MD-21, eller fordonselektrisk firma som kan renovera sådana. fel fyra är meteorologiskt Kallt, snålblåst och även mörkt, men det senare lär väl bero på någon någorlunda regelbunden dygnsvariation vad jag erfarit. 🌕

När jag kollar på andra motorers kopplingsscheman finns det ett kraftigt lågohmigt motstånd parallellt med glödinikatorn, på vissa finns det även relän, denna motor har en väl tilltagen strömbrytare som är putsad.

Värdefullt tips! Är inte MD21 en Peugeot- motor från början? Kontrollmotståndet hoppas jag skall hamna på min arbetsbänk i morgon, jag vet ju inte vad det skall ha för resistans, men det ger väl sig. I bussverkstaden finns kanske Boschs modell, men den är kanske för 24 volt, om nu det finns olika sådana…

Det stämmer, men är de parallellkopplade glödstiften seriekopplade med indikatorn?

Hej! Ja i princip hur brukar det vara? Fyrcylindrig motor, som är minst femtio år gammal. Manual saknas. Marinkonverterad Citroën/Peugeot eller något sådant, litet oklart, finner inga märkningar på motorn vad jag kunnat se. Ibland glöder det i indikatorn på instrumentpanelen, då har motorn gått att starta. Grunkan som jag kallar för ”glödindikator” är en sådan där rund och kromad knopp med en massa hål i. Felsökning på indikatorn är inte gjord då den sitter väldigt illa till.. Är månne indikatorn seriekopplad med glödstiften? Hur ”vet” indikatorn att det glöder i glödstiften? Är det någonting med förändrat resistens när grejerna blir varma? Det finns litet oxid i elsystemet, men kretsen batteri- tändningslås- solenoiden, strömbrytaren till glödningen förutom glödindikatorn är kollade och uppmätta, är ok. Vid nästa försök vill det inte glöda och motorn startar inte. Jag misstänkte elfel/batterifel, men batterispänningen ligger på 12;6 volt. 12,4 volt när glödstiften har aktiverats Det flyter omkring 4;5 ampere i kabeln till glödstiften, den totala förbrukningen ökar med lika mycket. Det ser ut som om glödstiften är seriekopplade, och där är det ca 8,5 volt. Då glöder det inte i indikatorn, då faller ju misstanken om seriekoppling. Efter minst två timmars stök med flera startförsök utan laddning är batterispänningen oförändrad. Det blev mörkt och kallt innan jag skulle mäta batterispänningen när startmotorn går, så det är inte gjort. Jag har även kopplat ett nytt, nyladdat 100Ah batteri ned startkablar, detta förändrar ingenting annat än att voltmetern visar 12,7 volt, sammas spänning som hjälpbatteriet. Alla batterirna är testade med den där brutala testaren ”brödrosten” alla får grön lysdiod och ”good”. Glödstiften är nya. Jo strömbrytaren till glödningen är testad och det händer heller ingenting mer om jag kopplar förbi den. Hur skall glödindikatorn fungera? Hur är den kopplad, i serie med glödstiften? Isåfall är det lätt att misstänka den, finns det sådana antika grejer att köpa? Jag skulle ju kunna googla på det mesta, men det är nyttigt med en diskussion.