tofo

Man lagar fan inte mat med elverk i naturreservat. Jag vet att det går men det är fel val av utrustning. Man är en del av naturen och är där som åhörare och ska inte själv vara en attraktion. Stockholms skärgård är tex inte beundrat för sitt rika utbud av elverk och rastlösa småglin i motorbåtar. Det går fint att ro. Vill man ha en racing finns go-cart, Grönan mm. Stockholms skärgård handdlar om input och respekt. Respekt är inte att vara hämmad det är att fungera i den miljö man befinner sig i - inte att skapa miljö dit man kommer.

MPPT Betyder bara att solcellen arbetar på toppen av sin effektkurva. Det är regulatorns inspänning som automatiskt anpassas så att man får max effekt. För övrigt fungerar den som vilken batteriladdare som helst. Ingen mystik över huvud taget. Det finns en uppsjö laddstrategier för batterier, men faktum är att när en vanlig 12V blybatt når 14.4V är det fulladdat. Bra är det att man har tillräcklig effekt i solcellerna så att batterierna någon gång då och då blir helt uppladdade. Underdimensionerat system som sällan når full laddning leder till sulfaterade och livströtta batterier och i längden högre kostnader. Pengar som kunde använts till fler solceller, ökad komfort och bättre marginaler. Det finns även dumma MPPT laddare som regelbundet överger en optimal arbetspunkt och sveper över meningslöst stora områden på effektkurvan och slösar bort viktig laddtid. Ett enkelt sätt att kolla om din MPPT-laddare är vän eller fiende är en strömbryrare eller säkring som tillfälligt förbinder + ingång på laddaren till + utgång. Om strömmen i kabeln till batteriet minskar vid överkoppling så tyder detta på att din MPPT i alla fall är smartare än en järntråd. En annan mycket mer trevlig egenskap hos MPPT-laddare och PWM är att man kan ladda med seriekopplade solceller och mata laddaren med högre spänning i stället för mer och mer ström och kraftigare kablar för varje extra solcell. I praktiken brukar man dock bara seriekoppla identiska solceller med samma placering. Celler med olika belysning i serie gör att ingen av dem kan ge max effekt samtidigt. Är man lite kräsen kan man ha en babord och styrborrds-laddare så att man inte blandar solceller med olika ljusförhållanden på samma MPPT.

Min Wallas 1300 "som ny" Städat bränslepumpen som var rejält ihopkletad och lite rostig invärtes. Nu går den som en klocka. Rengjorde och pressade ihop diverse kabelskor som glappade och oljade med CRC 5-56 trots att jag inte gillar stanken även av små mängder. Även tätat mellan brännaren och värmeväxlaren - Wallas har skippat detta så det måste man göra manuellt för att minska läckage av röklukt i friskluften när den puffar vid start. Filmklipp med händelselös men betydelsefull start efter 5 år i vila. http://youtu.be/g9LLbt9DW7A

Lite akademiskt om Wallas 1300 pumpfrekvens Varje helt utfört pumslag ger en viss bränslemängd. Om man däremot har täta pulser så att kolven inte arbetar klart kommer allt tätare pulser att göra att fjädern arbetar mer ihoptryckt. Kortare ofullständiga kolvslag mera ihoptryckt fjäder ger mer bränsletryck och rörnålens dia och längd bestämmer flödet. Med ökande pulsfrekvens blir kolvslaget till slut så kort att det äts upp av dödgången i backventilerna med lösa brickor som ju kräver lite flöde bakåt innan det blir mottryck. Tror tanken med nålen och fjädern är att den ska jobba med ofullständiga slag och att pulstätheten då avgör med hur mycket hoptryckt fjäder pumpen arbetar?

Ska finnas en bild här

Ja nu har värmaren vilat sedan 2009 och jag har inte saknat den så mycket. Men nu.. Nu är det höst och det är klart den ska funka så jag kastade mig över Wallas 1300 bränslepump med nya krafter. Det har nog regnat genom skorstenen och den har nu sugit vatten. Kolven var helt fast och kunde lirkas ut genom att sätta en passande borr/cyl pinne i dess centrum och vicka och dra. Var försiktigt med något vasst genom kolvhålet för 5-6 mm in sitter en liten blek plastbricka. Det finns inte mycket på nätet som hjälper sjömannen. Wallas värmare borde ju inte vara en hemlighet. Ingen skulle komma på idén att kopiera en så "ingenjörsmässigt obegränsad" konstruktion. På sjön gäller överlevnad precis som i ett rymdskepp - Alla ansträngningar som inte gjorts för att besättningen ska kunna lösa olika uppgifter på plats är försumlighet. Alla tillverkare av marinutrustnig måste dokumentera så att det går att skruva det som skruvas kan. Men nu behöver man inte oroa sig längre för jag har kollat inuti och dokumenterat hur den är ihopskruvad och troligen fungerar. Funktionsbeskrivning: Man kan säga att pumpen har följande väsentliga komponenter: 2st backventiler 1 st kolv av järn 1st "topplock" av järn. 1st flödesbegränsande rör 1st fjäder. 1st kopparspole. Själva pumpkolven av järn arbetar inne i en egen mässinghylsa/cylinder och pumkolven har en inbygd backventil som sitter under ett litet lock med centrumhål tätat med liten o-ring. Backventilen inne kolven är en transparent plastbricka av polyester som "klapprar" mellan två ytor inne i kolven varav den ena ytan är slät och den andra är räfflad för plastbrickan inte ska täta i den riktningen. Således en rörlig kolv av järn i en mässinghylsa med ett hål i centrum av kolven där bränsle bara kan gå i flödesriktningen. Mässinghylsan i vilken kolven löper är sedan inskjuten i pumpens invändigt släta ytterrör och packas tillsammans med alla andra delar till en orörlig klump mellan pumpens anslutningsnipplar. All större rörlig verksamhet är kolven inne i mässinghylsan och alla andra delar sammanpackade i ytterröret. Kolven arbetar mot en liten svag spiralfjäder som pressar den i flödesriktningen och det är den fjäderkraften som bestämmer hur hårt kolven pressar bränsle genom det flödesbegränsande nålröret som sitter närmast utloppet i pumkonstruktionen. Fjädern stöder i sin andra ände mot ett orörlig cylindrisk bussning av järn med hål i mitten. Bussningen av järn bildar ett fast lock (topplock) över den mässinghylsa i vilken kolven löper. Kolven kommer i rörelse när elektromagneten som sitter utanpå pumpen aktiveras med korta pulser. Vid varje strömtillslag dras kolven av järn mot topplocket av järn varvid fjädern pressas samman. Ytrymmet mellan topplocket och kolven minskar och bränslet som hindras av backventilen vid pumpens inlopp strömmar över till kolvens motsatta sida genom kolvens backventil. När kolven nått topplocket får man pumpens klassiska "tick" då järnbitarna helt enkelt krockar metall mot metall. När strömmpulsen i spolen upphör tvingar, den nu ihoptryckta fjädern, kolven i strömningsriktningen och utrymmet på andra sidan kolven, där bränslet funnit sin tillflykt, krymper. Då backventilen i kolven hindrar bränslet att gå bakåt har det ingen annan väg än att ut ur pumpen genom den smala rörnålen. Så långt bränslet nu hinner strömma genom rörnålen innan nästa strömpuls kommer och kolven tvingas mot topplocket för att på nytt pressa samman fjädern. Så här tänker jag skruva ihop den. Rätta mig om jag har fel. My Wallas 1300 pump - Notera de två små brickorna som utgör backventiler. Så var det gjort - Båtägare som jag själv kan lugnt öppna bräsnlepumpen bara man skruvar ihop ungefär som på bilden. Skruva ihop allt packat tillsammans med hjälp av rörnipplarna i pumpens ändar.. Strömningsriktning nedåt i bilden. Reflektion Undrar om det är riktigt smart konstruktion att låta de två järnbitarna mötas tills luftgapet blir noll. Magneter blir ju som bekant väldigt starka precis vid kontakt utan att det i dethär fallet lönar sig att trycka samman fjädern någon tiondel ytterligare. Pumpen skulle ju bli avsevärt tystare om något mjukt, tex viskös bromsning, inträffade precis innan kolven når toppen. Tex att bränslet kommer i kläm och tvingas ut genom en spalt eller litet hål?

När värmaren i bland puffar vid start blir det övertryck och då pyser avgaserna ut. Helt värdelös konstruktion att bara låta delarna ligga emot varandra utan skruvförband/packning! Rent teoretiskt finns ingen förbindelse mellan avgaser och varmluften - Varmluften cirkulerar bara inne i båten och inget friskluft-utbyte sker via skorstenen. Dubbelröret i skorstenen kör luftinlopp för förbränning i yttermanteln och avgaser ut i det inre smalare röret. Min Wallas 1300 är en katastrof. Den är absolut inte tryckstät. Dvs håller du för avgasutloppet och blåser i inloppet så är det i princip inget motstånd - luften pyser ut över allt i hela värmaren. Bestämde mig för några år sedan att råda bot mot detta och plockade isär alla delarna och tätade med tätningspasta för avgassystem i varje övergång. Den blev fantasktiskt tät och luktfri. Även spiralrören är svåra att få absolut täta. Teoretiskt är det tack vare inluftfläkten hela tiden undertryck i yttre röret så det gör inget om inre heta avgasröret är lite otätt vid inslutningarna det läcker bara ut i ytterröret och cirkulerar in i förbränningen igen, men vid puffar om förbränningen går ojämnt kan avgaser läcka ut både bakvägen via anslutning för inluft och mestadels mellan brännaren och värmeväxlardelen. Senast ändrad av tofo | 26 juni 2009 | 14:40 Senast ändrad av tofo | 26 juni 2009 | 14:42

Det går säkert att fundera ut hur delarna ska sitta. Lite kolvar och backventiler med en kolv av magnetiskt material som jobbar i ett rör för att pumpa bränsle i en riktning. Jag ska själv sparka igång en pump utan att veta hur delarna ska sitta. Det är kolven av järn/stål som rostar/oxiderar och kärvar. Vi får se hur det går..

Köp inte ny Wallas. Det har tillverkats tillräckligt många redan. Stabil pryl men aldeles för lite kunskap om väder och vind och livet ombord hos de tekniker som skapat Wallas 1300. Inte servicevänlig och inte användarvänlig. Några tricks: Om pumpen inte tickar när fläkten går - kontrollera att knappen för överhettningskyddet ej har löst ut. Den sitter på gaveln vid luftutloppet. Om pumpen ändå inte tickar kan det antingen vara elektronikproblem eller korrosion i pumpen. Om pumpen bara kärvar lite kan det fungera att knacka på vinklade nippeln närmast pumpens elanslutning i pumphusets längdriktning. Om pumpen ändå inte tickar vid värmarstart kan du öppna den genom att skruva bort den vinklade nippeln och försiktigt och uppmärksamt plocka ut delarna. (Om du inte har en höghastighetskamera så att du kan filma alla smårylar som kommer ur pumpen om du vänder den upp och ner förståss). En av kolvarna är förzinkad och kan behöva putsas med fint våtslippapper för att löpa fint igen. Starta inte värmaren med pumpen öppen för då kan alla delar hoppa ut. Om pumpen ändå inte tickar vid värmarstart kan det vara glapp i kontakten vid kretskortet eller oxid eller fukt på kretskortet. Prova lite vattenutdrivande elektronikspray. Det både löser och förebygger problem med fukt på kretskortet. Om pumpen tickar men värmaren inte tänder kan det ju vara glödspiiralen som kan bytas. Reservdelssats finns i välsorterade marinbutiker och byts genom att öppna värmarens bottenplåt och öppna reaktorn och komma i kontakt med Wallas mer dåliga mekaniklösningar. Om värmaren glöder drar den minst 5A och varvtalet brukar öka när glödspiralen släcks efter misslyckat startförsök. Wallas-konstruktörerna har också glömt att när värmaren startas efter lång tids stopp så hinner inte pumpen få upp bränsle innnan startförsöket avbryts. Dessutom behövs en vansinningt lång väntetid mellan startförsöken för att glödspiralen ska aktiveras fastän värmaren är helt kall. Man brukar höra skillnad på klicken i bränslepumpen när den nås av bränsle. Om man efter en stund lyfter bränsleröret och dess filter ur dunken/tanken brukar man, om pumpen fungerar, kunna se luft sugas in i det transparenta bränsleröret. Det är ett gott tecken. Sätt ner röret i tanken/dunken och vänta. Du kan även hjälpa värmaren på traven genom att lyfta bränsleröret ände och filter högt över värmaren Snart sitter du där med fotogenluktande händer och en svag rökdoft sprider sig i utrymmet. Det beror på att Wallas 1300 är en otät konstruktion som i bland när värmaren puffar släpper ut lite sötaktig fotogenrök. Men bara lugn det brukar stabilisera sig efter en halvtimma eller mer. Om någon hittar en länk till en servicemanual vore det väldigt trevligt. En sprängskiss på bränslepumpen skulle vara till stor hjälp. Senast ändrad av tofo | 25 juni 2009 | 02:26 Senast ändrad av tofo | 25 juni 2009 | 02:28