Janus82

Haha jaha du! Tyvärr blir det lite krångel, om du vill sälja bordet eller fästet är jag intresserad!! Vi ska försöka att få ut båten på blocket rätt snart. Om ingen vill ta hand om den så styckar jag den framåt hösten och kör den till tippen. Jag återkommer då och ser om du har fått tag på bord eller inte. :-)

Vi ha en Hydra 20 med ett sådant bord som du skulle kunna få. Motprestationen är att du får se till att transportera resten av båten till soptippen . Eller hem till dig om du hellre vill bevara den.

Tack för svaren. Tyvärr så tror jag inte att en fuktmätare skulle ge något i det här fallet. Båten har nämligen stått inomhus de sista två åren då ägaren har blivit sjuk (ålder) och han använder dessutom en avfuktare i den då och då för att det inte ska bli något problem med kondens. Han är som sagt noggrann och bryr sig mycket om sin båt. Det gör att även om det finns en fuktskada i däcket så tvivlar jag på att en fuktmätare kan hitta något. Jag har dessutom 20 mil till säljaren så jag är inte villig att åka dit en kväll efter jobbet i onödan. Men jag kanske tänker fel runt det här ändå. Det är kanske lika mycket jobb att åtgärda oavsett om det är balsa eller divinycell utifall det har trängt in vatten?

Hej Den korta versionen är precis som rubriken: Vilket material är det i däcket på en Sunwind 26? Divinycell eller balsa? Den lite längre versionen för de som är nyfikna: Vi funderar på att köpa en Sunwind 26 och vi har hittat ett fint exemplar, noggranna ägare, nyrenoverad motor etc. Dock så tyckte min fru att hon såg att däcket flexade lite när jag gick framför däcksluckan. Det var inget jag märkte själv och hon medger att hon kan ha sett fel eftersom ställningen som båten stod i inte var helt stabil utan hela båten gungade lite när jag gick på den. Då däcket är av sandwich blir jag ändå lite nervös för att det ska finnas någon läcka i däcket som orsakar flexningen. Jag har försökt att hitta vilket material som sandwichen ska vara gjord av men internet sviker mig och ger mig ingen information alls i den frågan. Min tanke är att om däcket är laminerat med divinycell bör det inte vara någon större fara men om det är balsa i däcket så kan väl problemet bli gigantiskt. Eller tänker jag fel?

Jo det är klart att man måste vara inloggad för att svara. Men om inte är inloggad när man klickar på svara får man ju en popup-ruta där man fyller i sina inloggningsuppgifter. Om man då har spärrat popup-fönster kan detta kanske störa.

Är du inloggad när du klickar svara? Om inte kan det vara din webbläsare som förhindrar att ett popupfönster öppnas och därför gör att du inte kan svara.

Vi är själva medlemmar i Fisksätra båtklubb och vi trivs bra. Fisksätra ligger ca 20 minuter från Slussen med Saltsjöbanan och från stationen är det bara 3 minuters promenad till bryggorna. När jag går på bryggorna så tycker jag att det verkar finnas några enstaka tomma platser så det är inte omöjligt att ni kan få en plats ganska fort. Kolla på www.fisksatrabatklubb.se om du är intresserad. Edit: Jag var tydligen lite långsam... =) Senast ändrad av Janus82 | 25 augusti 2010 | 10:32

Även ett pressat ändstycke hålls ju på plats enbart genom klämkrafter så de är ju egentligen ingen skillnad. Det som får mig att tveka är om klämkrafterna är tillräckliga eller om ögleterminalen sänker hålfastheten på wiren mycket. Tex så gör ett vanligt wire-lås (av bygeltyp) att endast 80% av wirens hållfasthet finns kvar och det är ju en ganska stor skillnad om ögleterminalen gör samma sak. Skälet till att jag inte vill gå till en riggverkstad och få ett nytt ändstycke fastpressat är att vi har tänkt att byta samtliga vant nästa år då de är både gamla och delvis felaktiga. Men innan jag byter ut vanten vill jag justera in masten korrekt så att jag beställer rätt längd på de nya vanten och slipper sitta med samma problem nästa år med.

Jag har ett sidovant som är lite för långt för min smak och jag skulle gärna vilja korta av den på ett smidigt sätt. Härom dagen stötte jag på något som kallas för ögleterminal som borde kunna göra jobbet åt mig. Det jag undrar är hur påverkar dessa hållfastheten? Är det verkligen lämpligt att använda sådana här på stående rigg eller finns det risk för att något går sönder när jag börjar belasta vantet?

Det är sorgligt när sånt här händer men det hör tyvärr till naturen. Förra året låg vi en tid vid en brygga som hade nästan en meters frihöjd till vattenytan och därunder hade en fågel byggt ett bo. En kväll när vi var vid båten hörde vi ett plask när boet föll i vattnet följt av många hjärtskärande små pip från fågelungarna som försökte hålla sig flytande i vattnet. Boet var utanför våran räckvidd och även om vi hade kunnat nå ungarna så hade vi inte kunnat ta hand om några veckogamla fågelungar. Ett efter ett tystnade pipen och efter en minut eller två var det helt tyst igen.

Vi åtgärdade några sådana lagningar på vår båt förra året där en tidigare ägare bara spacklat igen hålen. Jag knackade till på spackelpluggarna med skaftet på en morakniv så lossnade de från skrovet och gick lätt att pilla ut hålet. Jag undrar varför den som sålde båten till oss sa att den läckte lite... Nu vet jag inte hur länge sedan våra hål hade blivit spacklade eller vilken sorts spackel som hade använts men de satt dåligt iaf. Se till att inspektera din lagning noga varje vår innan sjösättningen så att du inte får några obehagliga överaskningar. Som flera andra redan har påpekat undrar jag varför du inte gjorde jobbet ordentligt? Det tar inte ens en halvtimme att plasta igen hålet med 4-5 lager matta. Överväg åtminstone om du ska plasta lite från insidan för att få någon sorts hållbarhet i lagningen.

Hjertmans nr 2241-150 till 2241-450. Hjertmans namn på dem är slitskena om du vill söka.

Ja (tjugo utropstecken) Det är ju inte frågan om något tjockt fleecetyg utan i klass med vanligt grovt tyg. Vad är det stora problemet? Fleece suger inte fukt (om det inte är tjockt så jämför inte med en fleecetröja), det är flamsäkert, det är relativt smutsavstötande och det är lättvättat när man väl lyckas smutsa ner det. Fleece är ju 100% polyester, vad består vanligt båtdynetyg av?

Min fru klädde om våra dynor förra året själv. Vi köpte tunna, flamsäkra fleecefiltar från IKEA för totalt 200kr som vi klippte upp och mallade efter det gamla tyget. Resultatet blev kanonbra. Om man vill använda ett lyxigare tyg än det som Kamprad har att erbjuda blir det ju lite dyrare men själva arbetet är ändå gjort på en kväll eller två om man är normalhändig. När vi talar om båtdynor kan någon gärna föklara för mig vad det är för speciellt med båt-dyne-tyg, jag frågar i all välmening eftersom jag inte vet själv. Det fleece-tyg som vi köpte är flamsäkert och suger inte i sig fukt som bomull gör. Vad mer är det man har gjort med det syntettyg som är specielgjort för båtdynor? Om någon svarar anti-mögel behandling är jag glad att vi snålade ur och handlade på IKEA, jag vill inte ligga och dra i mig en massa giftiga kemikalier varje gång jag sover i båten. Då öppnar jag hellre dragkedjan på dynorna och tvättar dem en eller två gånger per säsong.

Det är nog bara att bita i det sura äpplet och slipa bort allt skadat laminat, dvs inte vika tillbaka något och hoppas att det inte märks. Därefter är det bara att köpa en stor hink polyester och en rulle glasfibermatta och börja jobba. Som en tröst kan jag säga att det är ganska lätt och faktiskt lite roligt att plasta.

Sifvert-skruv (http://www.sifvert-skruv.se/) har de flesta skruvsorter som går att få tag på. Jag vet inte hur det funkar via webben men i deras butik på Kungsholmen går det att köpa skruv styckvis.

Vi målade området där stöttorna stått när båten hängde i kranen. Det är ju inte optimalt eftersom vi missade både primer och den torktid som färgen vill ha och mycket riktigt så hade nästan all färg på just de områdena lossnat vid upptagningen. Dock så saknades det fortfarande beväxning på de områdena så lite verksamma ämnen måste ha suttit kvar.

Vi använde Netune Formula i år och har haft ett riktigt bra resultat. Det fanns inte en enda havstulpan på botttnen när vi lyfte upp och bottenfärgen satt kvar över hela skrovet och var fortfarande tjock, den hade alltså inte tunnats ut nämnvärt. Har din klubbkamrat verkligen använt den primer som NF rekommenderar? På de områden där stöttorna stått på vår båt använde vi inte primer utan målade bottenfärgen direkt och där hade det mesta av färgen lossnat. Om din klubbkamrat slarvade med primern kan jag mycket väl tänka mig att mycket av färgen (och skyddet) har försvunnit. Om din kamrat använde primern vet du om han har en snabb båt? NF har ju en tillåten maxhastighet på ca 12 knop annars riskerar färgen att lossna, kan det vara problemet? Med de erfarenheter som jag har av NF så kan jag rekommendera det, vi kommer åtminstone att använda det nästa år igen. Senast ändrad av Janus82 | 14 oktober 2009 | 13:57

Tack för alla svar. Nu har det här dilemmat löst sig riktigt fint eftersom Hjertmans säljer ut Rutgersons avlastare till ett grymt bra pris. Det skulle helt enkelt bli dyrare att köpa skotråttor än vad det blir att köpa avlastarna. Senast ändrad av Janus82 | 05 oktober 2009 | 10:18

Min fru och jag funderar på att dra ner fallen på vår Hydra och har tittat på olika alternativ till avlastare. Tyvärr så kostar ju riktiga avlastare ganska mycket pengar så därför har vi börjat fundera på att låsa fallen med skotråttor istället. Frågan är kommer de hålla för belastningen. Hydran är ju en ganska liten båt och enligt sailguide är storseglet max 7,5kvm och Genua I 15kvm. Jag tycker att det inte borde bli så väldigt stora laster av det men vad säger ni andra? Enligt flera tillverkare (bla. Ronstan och Selden) verkar en skotråtta som tar 4-12mm rep tåla ungefär 120-140kg som arbetslast och dubbelt så mycket som brottslast. Duger det på en båt som Hydra eller bör vi köpa riktiga avlastare som har en arbetslast runt 500kg?

Ja, lite fel kan man nog säga att du har. En deplacementsbåt (dvs. en båt som inte planar) kan i grova drag bara åka lika många knop som den är lång i vattenlinjen. Dvs en båt som har 6m llång vattenlinje har en toppfart på ca 6 knop medan en båt med 10m vattenlinje har en toppfart på ca 10 knop. Detta förhållande förändras inte av att man ökar segelytan eller gör någon liknande förändring på båten. Det finns en snyggare formel på det här som involverar roten ur lvl gånger en konstant men svaret brukar ändå bli ganska likt mitt exepel ovan, möjligen skiljer det på en halv knop hit eller dit. Senast ändrad av Janus82 | 02 oktober 2009 | 09:57

Vi epoxibehandlade vår båt i våras och då målade vi först med lösningsmedelsfri epoxi och därefter Gelshield 200 (från International). Då sa tillverkaren att man skulle låta Gelshielden genomhärda (vilket tog 3 dagar) och därefter slipa/rugga ytan och måla bottenfärg. Utifrån detta skulle jag gissa att det bästa är om du låter epoxin genomhärda och därefter ruggar ytan innan du målar bottenfärgen. Kolla med tillverkaren så får du säkert ett exakt svar.

Såvitt jag vet har inga hydror någon dirk. De vanligaste alternativen är väl att fästa bommen i ett snöre till akterstaget alternativt låte bommen ligga på sidan av sittbrunnen. När det gäller kick så har iaf vår Hydra en ögla på undersidan av bommen ca 40-50cm från masten. I den öglan sitter det ett dubbelblock som kicken är trädd igenom och sedan nedförd till mastfoten med ytterligare ett dubbelblock. Med tanke på vad block kostar har säkert någon tidigare ägare tagit med sig de blocken till nästa båt. Grattis till en trevlig båt.

Det är något farligt med KTH! Min fru läser också där (farkost) och en dag för något år sedan kom hon hem med en nyinköpt segelbåt som var i stort (riktigt stort!) behov av vård. Nu har vi efter 2 års jobb äntligen fått båten i vatten så nu kan vi börja lära oss att segla. Som Bananaz sa är nog det viktigaste att se till att få båten i vatten så fort som möjligt så att du kan börja njuta av båten och inte bara jobba med den. Vi var iaf nära att tröttna jhelt på båten både en och två gånger innan vi blev klara. Det kan nog vara en god idé att kolla över bottnen ordentligt så att du inte får några överraskningar senare. Vi hittade t.ex. 3 hål under vattenlinjen som var tätade med sika och sandspackel (!) samt att de på ett ställe hade gjort plastjobb rakt över bottenfärgen. Det kanske inte var så konstigt att den tidigare ägaren sa att hon läcker lite grand... Lycka till!

Seglet är bara lösfotat i bomliket. I mastliket sitter det fast med ett replik. Tack för alla svar. Då ska vi inte bry oss om att försöka hitta någon travare till änden utan fäster den bara direkt i uthalet.