Prijon

Funderar på att köpa en Buster Magnum av den modell som byggdes fram till 2001. Är det något man behöver oroa sig för och titta efter som köpare? Är det OK med lite såbucklor? Murket trä i akterspegeln? Annat? Tack på förhand för svar.

Hade i princip bestämt mig för en beggad Silver Eagle då jag tycker den verkar klart bättre än gamla Buster Magnum men inte så fruktansvärt dyr som nya Magnum. Men så snubblade jag över några artiklar om att den del haft problem med läckage mellan ytterskrovet i alu och innerskrovet i plast. Silverägare: Vad har ni för erfarenheter av detta? Tar gärna också tacksamt emot erfarenheter av skillnader mellan Magnummodellerna o Silver Eagle.

Finns det något sätt att fräscha upp solblekta mörkblå pontoner på en RIB? Antingen färg eller något polermedel, kanske med lite ton i? Vax?

Varför skall man egentligen ha RIB. En plast/alu-båt i motsvarande prisklass är ju klart tyngre o borde skära sjön bättre och gå mindre hoppigt och därför ha en bekvämare gång. Dessutom bättre ytor och utrymmen. Den större stabilitet i riktigt hög sjö som en RIB kan ge torde vara en försumbart ökad säkerhetsfaktor om det inte går enormt hög sjö, typ till havs i kuling. Dessutom har ju en vanlig båt helt andra utrymmen.

Tack för alla svar. Min slutsats är att jag låter båten vara som den är så länge det fortsätter att vara minusgrader. Givetvis får jag ju borsta av snö från kapellet. Blir det en omsvängning i vädret så det blir plus en längre tid då sätter jag upp ställningen, sätter in torrbollar och tar in kapellet. Även om det alltså inte verkar nödvändigt att vare sig köra slut på bensin eller spruta olja i tändstiftshålen så kör jag nog det i alla fall (om det alltså blir plus). Givetvis är fler välkomna med synpunkter/kommentarer.

1) Finns det ngn större vits med täckställningen om jag är noggrann med att borsta av snö? 2) Många pratar om vikten av drevhusoljebyte. Är det så viktigt? På en så ny motor som jag har (2006 med 60 timmar) skall det väl inte läcka in vatten? Om det gjort det är det väl också redan kört efter fem veckor med minusgrader? 3) Det där med ångseparatorn kan ju vara en idé. Jag vill minnas att motorn har några skruvar vid förgasarna. Kanske jag skulle öppna dem för att släppa ut kvarstående bensin. Jag hann inte med stabilisator heller. Har annars hört att det är lika bra att rycka slangen och köra motorn tills den stannar om man har förgasarmotor. Å andra sidan: är det ngt problem med bensin i förgasarna en vinter. Den gamla bensinen pumpas väl igenom kvickt till våren och ersätts med ny. Och avlagringar kan det väl inte bli efter fem månader vid ett tillfälle. Jmf de som kör båten vid två tillfällen per säsong (iläggning och upptagning).

Tack för svaren. Båten går inte tyvärr inte in i garaget så den måste stå kvar ute. Några fler synpunkter?

Pga en akut knäskada hann jag precis få upp Flippern på land innan den tidiga vintern kom. Hann inte heller konsevera utombordaren. Misstänker att vintern nu varar till slutet av mars. Är det någon idé att krångla med att sätta upp täckställning och presenning nu? Kanske lika bra att bara löpande sopa av snön från kapellet (jag har båten på tomten) och sedan ta av kapellet när det blir plusgrader i april och temporärt täcka över ett par (soliga) dagar då man passar på att tvätta kapellet? Att inte konsevera utombordaren är ju förstås inget man normalt hoppar över, men där är det väl heller inga större problem om man missar det en säsong? Kan väl ändå inget göra nu när det är massor av minusgrader?

Min undran är om man periodvis (halvtimme) kan ligga på 800-1000 varv under maxvarv utan att sabba motorn. Att ligga på maxvarv förstår jag är lite väl häftigt. Någon mer som har input annars får jag tacka för de svar jag fått. Slutsatsen är att de inte verkar vara något större problem.

Tack för bra svar. Vad händer om jag monterar en propeller som gör att motorn varvar mer? Blir båten snabbare med låg belastning då men med sämre acc och ork vid tung last. Eller tvärtom?

Ingen som vet hur mkt man kan varva en utombordare?

Har en Flipper 640 med Yamaha/Selva F100. På maxvarv (5600) gör den 33 knop och 23 knop vid -1500 varv. Nu är det ju förstås roligt att köra lite fortare. Varvar jag ca 4800 varv gör den ca 28 knop vilket jag tycker kan vara lagom. Frågan är om man vågar varva motorn så mkt. Ökar risken för att den går sönder om man ligger och varvar så mkt periodvis under en båttur? Eller är det bara bränsleförbrukningen som är problemet?

Nu har jag tömt tanken! Jag öppnade den lilla manluckan i tanken som satt med fem skruvar och använde en vanlig Biltema hävert för 20 kr. Det funkade jättebra, jag fick ut 32 liter på nolltid. Häverten gick inte heller sönder (smälte av bensinen) som en del hävdat. Inte heller behövde dunken stå lägre än tanken (som andra hävdat). Jag ställde den bara i förvaringsfacket under soffan närmast manluckan. Inför återförslutningen hade jag följt tipset ovan och varit på Autoexperten och köpt flytande packning på tub av märket Gul som skall vara bensintålig. Emellertid så var den gamla packningen av gummi hel så jag behövde inte använda tub-packningen. Bara att skruva i igen. Sedan åkte jag till kommunala återvinningscentralen och lämnade bensinen. De tar emot 25 liter per gång. I och med att jag använde manluckan kunde jag med ficklampa se ned på botten av tanken och konstatera att jag inte såg ngt skräp. Hoppas att det kan hjälpa ngn annan.

Kan jag inte köpa en 38 mm förskruvning och linda några varv med silvertejp eller annan tejp. Då blir det ju tätt när jag trär på gamla bränsleslangen med 44 mm innerdiam. Även om silvertejpen inte är beständig mot bensin som vätska så är ju det inte ngt problem då bensinen rinner förbi ner mot tanken utan att komma i kontakt med silvertejpen. Att tejpen är exponerad för bensinångor kan väl inte vara ngt problem? Kanske kan man lägga lite flytande, bränsletålig packning på tub längst ned på förskruvningen?

Tack för snabba och bra svar!

Hej, Har en kompis med en tre år gammal Ryds som redan fått plastpest. Det syns dock bara vid vattenlinjen då det är bottenfärg på botten. Ryds säger att de tar ansvar för det och har lovat fixa. En fråga är dock om han skall förvänta sig om hela botten är anfripen eller om det bara är runt vattenlinjen, och därmed vad han skall kräva för arbete. Jag förmodar att om det är blåsor vid vattenlinjen så är det även problem på all våt yta. Eller är det inte det?

Ingen som råkat på 44 mm tankrör? Det verkar ju vara standard på gamla Flipprar.

För att ta ur tanken måste jag ju få ur den mesta bensinen först och min fråga var just hur jag praktiskt pumpar ur den bäst. Den har en liten lucka med några skuvar för tankmätaren men den vill jag helst inte lossa för då måste man väl jaga rätt på ny packning. Helst vill jag vara sticka ned en slang i något av de tre rör som finns och pumpa ur den troligen vattenblandade sörjan. Frågan är hur det går till rent praktiskt.

Tänkte köpa ny fin rostfri däcksförskruvning för bränslepåfyllning till min Flipper 640. Problemet är att gamla förskruvningen, liksom tankens påfyllningsrör, är 44 mm i diameter. Nuförtiden verkar bara förskruvningar med 38 resp. 50 mm finnas. Köper jag nu en ny 50 mm förskruvning och ny 50 mm påfyllningsslang så blir det ju ett glapp på 6 mm när man trär nya påfyllningsslangen på tankens rör. Verkar lite för mkt spelrum eftersom slangarna är styva och man knappast kan dra åt så mkt med en slangklämma. Vad är lösningen? Ngn typ av adapter?

Jag tänkte tömma bensintanken på min nyköpta Flipper 640. Man vet ju aldrig när den var tömd sist. Att montera ur tanken verkar jättejobbigt så jag tänkte pumpa ur bensinen. Jag köpte vanlig bränsleslang 3m och en vanlig gummiblåsa. Jag kopplade sedan loss den breda slangen för tillförsel vid tankning och stoppade ned bensinslangen i det hålet. Var det ? Är det bättre med motoranslutningshålet? Jag drog i alla fall sedan slangen utanför båten till en gammal bensindunk och pumpade, men inte fick jag ut nån bensin inte. Funkar inte metoden? Skall jag använda en vanlig hävertpump istället? Tycker att en sådan borde vara betydligt jobbigare att pumpa med utan att någon praktisk fördel nås. Skulle jag täppt till änden för att få ngt slags vacuum till dess att bensinen börjat rinna? Tacksam för tips.

Motorn går ju alltid att byta och skramliga detaljer att renovera. Det viktigaste är väl grundkonstruktionen i skovet. Kan inte tänka mig att amerikanska båtar är smäckigare byggda än nordiska. Ett påtagligt problem verkar dock vara att de i större utsträckning har inplastade trädetaljer och ljuddämpande skummaterial som gärna binder fukt, ruttnar och i värst fall skapar (allvarliga) skrovsprickor under våra kalla vintrar. I nordiska båtar är det väl mest akterspeglarna som är av inplastat trä, och bara det är vad jag förstår ett problem på äldre båtar. Någon med erfarenhet som kan sprida mer ljus kring detta? Det vore intressant med lite mer fakta i diskussionen.

Många tack Albin-Anna och ni andra. Då vet jag klart mer. Får testa mig fram i sommar.

Tack för inkomna svar men är det ingen annan som kan ge lite ytterligara erfarenheter av båtstorlek för att åka ut till ytterskären och övernatta och veta att man kommer hem igen?

Snipa: Jaha, jag trodde snipor var det 'yttersta' i sjövärdighet. Tycker det verkar vara speciellt vanligt på västkusten där sjögången är värre än hos oss på östkusten. Windy: Ja, Windy 22 verkar vara en fin båt men är det inte mkt jobb med så gamla båtar med inombordare? Har hört att akterspeglarna ofta är försvagade av inträngd fukt som ruttant plywoodkärnan. Tycker utombordare på en båt från 80/90-talet verkar bäst ur underhållssynpunkt, fast då kanske man inte har de stadiga sjöegenskaperna som i inombordare.

Tack igen för bra inlägg. Tänkt budget är under 200 ksek. En DC kanske är det bästa trots allt? Men 21 eller 24 fot? Snipa: Hur jobbigt är rullningen? Är det mest psykologiskt? Hur mkt kan de vinkla sig innan de rätar upp sig?