Gå till innehåll
torsdag 26 december 2024

Thomas-1

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    5 386
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    4

Allt postat av Thomas-1

  1. Hej, Så sent som i maj i år så hade du ett liknande tändninglås-problem. Men då hade du en Ryds 530dc enligt denna länk. Vill inte insinuera nånting, men du tycks ha otur med just tändningslås och byter ofta båt? Nå, troligen bra om du kan specificera frågan bättre likt förra gången, detta eftersom tändningslås har litet olika utförande beroende på motortyp.
  2. Välkommen till forumet! Tack för bra filmsekvens, knepigt hur mycket mekanik som förväntas röra sig hos motorn vid ändring av gaspådrag numera. 😯 Själva fjärreglagen för typ en Mercury 90 ingår märkligt nog inte i motortillverkarens ansvar, det förväntas alltså att båtägaren själv har koll på ifall dessa samspelar bra ihop. Förmodligen finns nån standardisering som skall garantera bra samspel fjärrkontroll-motor. Ligger väl litet i `konceptet utbordare´ att den skall vara snabbt utbytbar, och att man därmed vill att gamla fjärreglaget skall passa även om man byter motorfabrikat. Men även olika standardlösningar kan nog förändras över tid? Detta förhållandet, alltså där motortillverkaren har släppt ansvaret till andra firmor som tillverkar/säljer egna fjärreglage är både på gott och ont. Exempelvis blir det svårt att hitta rätt reservdelsskiss för en enskild båtägares fjärreglage. Du skriver att din knapp på gasreglaget fastnat, då blir de naturliga frågorna... 1. Kan du inte helt enkelt pilla loss och på nåt sätt smörja upp den så den funkar i fortsättningen? 2. Är knappen i sig en elektrisk strömställare eller troligare en mekanisk knapp som friställer nåt kugghjul eller motvarande internt inom själva fjärreglaget? 3. Tror det är bra ifall du lägger upp en bild på ditt fjärreglage, någon i forumet kanske har råkat ut för samma fel på en likadan och sitter inne med lösningen?
  3. Tack heimlaga, babbitslager* menade jag såklart! Var mest ett slarvigt valt exempel på forna tiders hantverksmässighet, behöver nog inte ens bytas i detta fall? Och nja, långt ifrån mytiskt ouppnåeligt, ville mest bara varna litet för att det tar tid och kräver intresse för att väcka gamla motorer till liv. TS Emilperolov verkar dessbättre ha mek-resurser ikring sig utan att det kostar skjortan, kan ju vara annat för tillfälliga läsare av denna forumtråd. Själv har jag nog hyfsat koll på detta med magnetapparater, i alla fall har jag tjötat en hel del tidigare om detta med tändstiftgnistor i forumet. (Googla gärna typ magnetapparat "thomas-1" site: maringuiden.se så märks nog detta.) Nå, magnetapparater kan vi återkomma till. @Peter_K: Gissar att telefonnumret i din bild ovan är starkt föråldrad? (*) Bitumen är ju nåt asfaltsliknande smältfoliematerial i t.ex. ljudisoleringsmattor. Haha, börjar på "b" i alla fall, minnet bra men kort. 😉 )
  4. Hej, du har ärvt ett stycke motorhistoria av din farfar. 🙂 Rekommenderar dock att du genast glömmer idén att själv sätta den i stånd för återstart. För sådan renovering kan nog endast skickliga nördar med specialintresset "motorhistoria" fixa? Sådana ideella entusiaster finns dessbättre, de har därtill goda verkstadsresurser. (De kan svarva, svetsa, eller passa in bitumenlager hos vevaxlar, även linda om magnetapparater, kort sagt tusen ting.) Så, släng inte motorn! Låt den istället bli reservdelskälla för andra fortfarande fungerande grästorpare. Tråkigt när IRL-ljudet av den sista grästorparens sista kolvslag ebbat ut kan jag tycka. (Lägg måhända ut den på blocket, sök upp nån motorhistorisk sajt och ge bort till nån lämplig nörd, men släng den inte!) Hos youtube går det fortfarande att uppleva en fungerande grästorpare. Givetvis en skitmotor vad gäller prestanda i dagens läge, men historiskt sett ändå vida spridd då det begav sig i motorismens barndom. (Snarkförgasare, fettsmord vevaxel, visst har motortillverkarna hunnit långt sedan dess?)
  5. Hej och välkommen till forumet! Du verkar vara inne på rätt spår vad jag kan begripa. [För tar bensinen slut i förgasares inre bränslekammare/flottörhus* vid fullvarv bör ju pumpproblem misstänkas, typ läckande pumpmembran eller kanske oöppnad luftskruv hos bensindunken. (Eventuella tändningsproblem däremot kan ju förekomma men knappast orsaka tömd "glaskropp"?)] Tag gärna egna foton på din motors detaljer och lägg upp i forumet, det är ju en åldrig motor med nästan inga bilder alls på hela internet!? 😉 Fotnoter... (*) Inre bränslekammare/flottörhus: Med risk att låta som "docent Åke Tråk" så vill jag ändå försöka påminna om förgasares grundläggande funktionsprincip, för de eventuella läsare som ännu inte vet... Varje förgasare (2- eller 4-takt) är beroende av en noga fastställd intern bränslenivå runt flottörhuset, detta för att dess konstruktion bygger på att en viss vätskenivå måste upprätthållas helt nära runt dess munstyckskanaler. Man kan betrakta flottörhuset som en sorts sista minitank innan förgasning och förbränning. Förgasen måste internt hålla en konstant vätskenivå, gärna millimeternoga. Förutom flottörhusets noga fastställda ytnivå måste därtill en tryckutjämnande kanal till omgivningens** lufttryck finnas. [Denna helt nödvändiga tryckutjämnande luftkanal kan till luftsinuget läcka ut bensin, inte bra. (Särskilt inte hos inombordare där kölsvinet kan bli gasexplosivt, utbordare däremot spiller i sjön.)] (**) Angående utjämnande av omgivningens lufttryck så är ju det väderberoende, typ 960 till 1030 hPa vid havsnivån, men även en utbordare bör ändå vara förberedd för att fixa exempelvis extrema Titicatasjön på 2000-meters höjdnivå?
  6. Aha, du har en tvåtaktare. Sådana sägs lätt börja "fyrtakta*". [Med det menas att de bara tänder/arbetar vartannat vevaxelvarv i likhet med riktiga fyrtaktsmotorer. Ungefär halva motoreffekten försvinner därmed per definition. Orsaken till sådant "fyrtaktande" är alltför fet bensingasblandning vilken blir svårantändlig för tändstiftsgnistan, alltså såpass svårantändlig att vartannat vevaxelvarv inte hinns tändas vid högt RPM/varvtal.] Skulle i ditt läge kolla närmare på bensinförsörjningens olika detaljer, särskilt då hur bensingasen kan bli för fet/bensinrik. För OM din tvåtaktsmotor verkligen fyrtaktar p.g.a. överfet bensingas så tappar den som sagt halva motoreffekten. Hade tittat närmare på möjliga felorsaker typ... 1. Är kallstarts-choken månne trög och inte urkopplad som man tror? 2. Är den inbyggda bensinpumpens membran** månne sprucket, har mikrosprickor? Tja, vete katzingen. Men detta är i alla fall mina funderingar så här långt. (*) Tidningen Ny Teknik har en läsvärd läsarfråge-artikel angående fyrtaktandets orsaker. Vill man lyssna på "fenomenet fourstroking" så finns mycket på youtube. (**) Bensinpumps-membran: Hos tvåtaktare hämtas bensinpumpens drivenergi ur det ständigt växlande trycket i vevhuset. (Tänk som en jämförelse på utbordares typiska handblåsa, en flexibel kammare som då växlar volym med nävkraft. Energi tillförs pulsmässigt.) Bägge dessa varianter har därtill och givetvis envägs-ventiler på insugs- respektive utpumpssidan för att alls kunna fungera. Men små sprickläckage hos inbyggda vevhuspumpars membran kommer att läcka ut bensin till vevhuset, alltså okontrollerat öka bensingasens "fethet", kanske orsaka fyrtaktande? (Och ja, jag fattar att vid större läckor i sådant vevhus-anslutet membran så kommer pumpen sluta fungera. Snackar här mikrosprickor så små att pumpen fortfarande gör sitt pumpjobb.)
  7. Välkommen till forumet! Verkar enligt din beskrivning som att du kan ha nåt temperaturberoende fel som dessutom orsakar lite slumpvis gaspådrag-upphakningar*? [Gissar förgasar/reglage-problem främst för detta med `upphakningen´ men även tändning/gnista kan minsann krångla ytterst temperaturberoende.] Behövs nog lite fler uppgifter, svara gärna på dessa frågor... 1. Ungefärlig årsmodell, 2- eller 4-takt!? (Kolla efter och ange om möjligt nedan motornummer-skyltens modellbeteckning.) 2. Styrs din 9.9-hästare via fjärreglage vid förarplats eller eventuellt direkt invid motorn med inbyggt rorkults/gasreglage!? 3. Leta gärna och ange reservdelsskisser hos boats.net som ser ut att stämma med din motor! Kolla/bläddra runt litet kanske du hittar något igenkänligt matnyttigt hos boatinfo.no (kräver PC), länkar här två verkstadsmanualer gällande alla yam-utbordare 1984-1996 respektive 1997-2003. (*) Med ordet `upphakning´ avser jag detta att ändringar i gaspådrag - i sig - tycks utlösa felet? Temperaturberoende tändningsfel - på typ kondensator eller annat - reagerar knappast på gaspådragets läge. (Möjligen undantaget jordningsfel hos vridbara tändplattan under svänghjulet??)
  8. Lite oklart formulerat, om du ursäktar? Tror att du klarlackat ditt träbåtskrov, men man kan ju lätt få intrycket att du målat/färglackat exempelvis ett motordrev? (Att du själv föreslår ett bilvax typ "sonax flytande hårdvax" bidrar f.ö. till min tveksamhet.) Bra om du fastslår vad trådfrågan egentligen gäller, alltså antingen klarlackat träskrov eller färglackat motordrev, kan jag tycka?
  9. Skulle hört mig för hos Bellaboats lokala återförsäljare! Eftersom jag vet att du är stååckholmare (enligt dina tidigare inlägg) så har jag saxat ihop en bild nedan. Just återförsäljaren "marindepån" har en webbshop, månne hittar du en nyckel eller nyckelämne* där? *) Ett `nyckelämne´ är en otandad sak som går att föra in i många besläktade lås. Låssmeder kan sedan slipa till tandningen för att passa individuella båtägares lås. (Fast hur pass individuellt utformad behöver en nyckel till kabeltrasslet under instrumentbrädan egentligen vara, skall nån sno kabelhärvans kopparkablar? Tja, tjuvkoppla tändningslås mer trolig inlåsningsorsak, men men.) Bildkälla: hopsaxad, men kartan hämtad hos finska firman bellaboats.com. (Som så sent som november förra året tycks ha sålts till Nimbus.)
  10. Välkommen till forumet! Köper man en ny produkt förpackad i kartong så återfinns oftast även en läsbar produktbeskrivning i samma kartong? (I sådana köp-inkluderade installationsmanualer finns text som dels fastslår vilka mojänger som skall ingå i kartongen, dels beskriver hur eller var eventuella extra plastadaptrar kan behövas i vissa installationsfall.) Mitt tips får bli; läs först av allt den förmodligen medskickade installationsanvisningen noga! [Bör alltså av den framgå vilka detaljer som ingår, även hur dina överblivna detaljer eventuellt kan behövas i särfall. Honda exporterar många utbordare världen över och vissa lokala marknader kanske kräver speciella anpassningar? I sådant fall blir det nog lättare för motortillverkare att bipacka diverse billiga adaptrar - som oftast inte behövs - bara utifall att!?]
  11. Har kollat i boatinfo.no:s fritt läs/länk-bara verkstadshandbok och saxat ihop en bild nedan. Tydligen är det normalt att påfyllning tar rejält med tid och att man inte bör bli otålig och starta motorn? Den som har PC kan själv bläddra i verkstadshandboken. (Dess 16 sidor i kapitlet "group 26" handlar enbart om kylningen. Matnyttig läsning kan jag tycka?) Bildkälla: boatinfo.no (saxat från bokens sida 39 respektive 41, mina rödunderstrykningar).
  12. Tack för bra svar på mina frågor ovan. Och som svar på din fundering ovan - angående fjäderbelastade ställbara munstycken generellt - så finns hos moderna motorer bara ett enda sådant ställbart munstycke! Nämligen i lågfarts/tomgångsblandnings-kretsen. (För om vi backar bandet litet så återfanns sådana ställbara munstycken även i äldre tiders motorer hos förgasares mellan/högfartskretsar*.) Numera är sådana fippliga skruvmunstycken sedan länge reducerade till att enbart gälla lågfart/tomgång. För just på lågfart/tomgångsvarvtal är förgasen mest känslig för kolvslitaget, för minsta pyspunka påverkar ju främst vid lågvarv! (Tänk så här, hur länge efter att en kolv stannat i kompressions-toppläge behålls det höga trycket? Handlar som bäst om nån/några sekunder innan det trycket förflyktigas alldeles, likadant med undertrycket i insugsfasen? Därför är det jäkligt lämpligt med ENBART ställbart lågfartsmunstycke, motorn går så långsamt att slitagets lilla pyspunka med tidens slitage utgör allt större skillnad.) *) Ett famöst exempel på ställbart högfartsmunstycke labbade jag likt mina kompisar med på min moppe anno 1970-tal. Och visst, genom att ligga krökt i sadeln för ständig fintrimning så gick den fortare, ingen berättade att detta även var receptet på överhettning/slitage. För det är så här; alltför mager bensininblandning då motorn jobbar för högvarv orsakar exraordinär hetta. (Bensin/luft-blandningen i cylinderns insug kyler metallen gott eftersom dess små spraydroppar förgasas på vägen till cylinderns förbränning. Alla som har duschat har nog upptäckt den rejält avkylande effekten när smådroppar förgasas. Ännu mer avkylande effekt för den som skulle duscha i lättflyktigt bensin. I alla fall varnas numera för utmagring hos motorer i högvarv-kretsen av denna orsak, ställbart högfartsmunstycke därför sedan länge förpassad till historiens skräphög!?)
  13. Mycket bra invändning av Ginger ovan! Tjutande larm betyder vanligen typ "stoppa motorn och det helst omedelbums!". Har alltså också svårt att föreställa mig att en sådan perifer orsak som att oljenivån i PTT alls kan ha tillräcklig prioritet för att orsaka ljudlarmande! @ Gumman: Välkommen till forumet! Min fråga1: Vilket inu-drev har du egentligen, kanske Mercruisers Alfa- eller Bravo, eller nåt helt annat fabrikat? Ange också gärna ungefärligt tillverknings-år för drevet oavsett fabrikat. (Finns diverse gratis läsbara verkstadshandböcker för inu-drev att välja bland.) Min fråga2: Har du månne någon sorts digital display där mindre akuta felmeddelanden kan tänkas dyka upp? (Typ `error 33´ eller whatever). Tag gärna ett foto på din förarplats instrumentbräda och lägg upp nedan! (I så fall kanske vi i forumet bättre kan tyda tänkbarheten av eventuellt display-meddelande genom att jämföra diverse handböcker hit&dit??)
  14. Välkommen till forumet! Hittade förgasartypen i en verkstadshandbok hos boatinfo.no enligt skissen nedan. Har du riktig dator så kan du klicka på min länk och läsa dess mekartips. Annars kan nog någon annan på forumet läsa och förklara den engelska texten. Fråga1: Man bör innan rengöring försiktigt skruva in ställbara munstycken tills de bottnar och notera antalet varv/bråkdelsvarv så man kan återställa detta sedan. Hur gjorde du med skissens "28. Low speed mixture screw"? (Annars får man leta i verkstadshandboken efter ett generellt rekommenderat utgångsvärde, typ 3/4 eller 1,5 varv etc.) Fråga2: Vilket hål satte du fingret över mer exakt? (Beskriv exempelvis hålets position i skissen nedan som typ `strax till vänster under 1:an i skissens objekt xx´ eller liknande.) Bildkälla: boatinfo.no (vänsteruppslaget sidan 115/592)
  15. Halloj och välkommen! Här på forumet skriver ibland "alubatar" som tillverkar specialanpassade aluminiumbåtar. Det han inte ännu vet om aluminiumbåtar kan nog skrivas med trubbig blyerts på lillfingernageln? Mitt tips får bli: 1. Läs in dig litet i ämnet alu-båtar, detta i alubatars äldre foruminlägg*. Hittar du inte något klockrent svar bland dessa så kan du drista dej till att... 2. PM:a alubatar så det klingar till i hans mejlbox. (Bifoga i så fall gärna en länk till denna forumtråd, alternativt nämn forumtrådens `topic 92807´ så svarar han nog i tråden nedan. Vi är ju fler som kan vara nyfikna, någon annan har kanske liknande problem?) PS. Tror att någon speciell forumtråd för framgångsrika renoveringar inte finns!? [Men om du köper båten och framgångsrikt/misslyckas med att renovera skadorna så kan du mer än gärna berätta detta i tråden nedan. (Finns eller fanns en sorts flagga som i själva trådrubriken markerade "löst**", självklart blir sådana löst-markerade problemtrådar googlarens guld. (Detta eftersom de flesta diskussionstrådar på internet tycks utmynna i att trådskaparen glömmer att återrapportera "hur gick det sen" och forumtrådar vanligtvis därmed utmynnar i ett sorts `jaha-antiklimax´.)] (*) Alla tillfälliga forumbesökare kan f.ö. oinloggade alltid hitta enskilda medlemmars äldre inlägg genom att klicka på profilbilden, detta i vilket som helst av äldre inlägg som denne gjort. (**) Sådan löstflagga i trådrubriken kan bara du som inloggad trådskapare fixa till. (Forumtidsbegränsningar typ 2 timmar för inläggsredigeringar spelar knappast roll här, ingen brådska. Om du - eller annan trådskapare - får lust att rubrik-flagga "löst" månader senare efter senare inlägg så bör det funka!?
  16. Nja, knappast hundraprocentigt säkert det heller. Gasläckor kan nog uppstå spontant även utan att nån igångsatt värmelåga som sedan antas slockna? Problemet är kanske främst att man har trycksatta flaskor (typ gasol) ombord där det flytande bränslet pyser ut som gas vid minsta läcka. Min rekommendation för hundraprocentig säkerhet får bli: Ingen luftvärmare av förbränningstyp alls ombord, istället bara ett portabelt spritkök (utan tryckbehållare*) för matlagning, försiktigtvis släckt och måhända ändå flyttat utomhus inför nattsömn, först då kan vi börja snacka `hundraprocentig säkerhet´ avseende kvävningsdöd i sömnen!? För bra sovkomfort neråt noll grader, glöm sovsäck och fixa istället ett luftigt tjockt duntäcke! I Sverige under båt-sommarsäsongen sjunker utetempen knappast under noll grader och för att få god sömnkvalitet krävs väl därför inga sovsäckar á la nordpolsfarare? [Själv hatar jag sovsäckar, de är först och främst krångliga att slinka ner i, och vänder jag mig flera gånger - måhända under nattsömnens försök att byta sovställning - så snor säcken ihop sig tills man knappt kan röra sig alls.] Med ett duntäcke däremot kan man lätt sticka ut ett ben eller fot för att kyla av sig, dessutom är det lätt kasta av sig täcket för att exempelvis komma upp och pinka. Eller för att snabbt fly om brand eller annan paniksituation skulle utbryta. (*) Javisst, spritkök sotar kastruller och värmer dåligt jämfört med exempelvis gasolkök. Men hur bråttom har vi fritidsseglare egentligen? (Förvisso sägs själva påfyllningen av ett spritkök vara förenat med viss explosionsrisk, det kan eventuellt finnas glöd kvar i luddburken/tanken. Av denna anledning brukar man rekommendera att påfyllningen sker utomhus.)
  17. Hmm... i hela mitt avlånga 60-åriga liv har jag misstrott detta med sugkoppar som fästmetod! För sådana kommer - förr eller senare - att läcka ut sitt vakuum, gissa hur liten läcka som krävs längs dess stora periferi-kontaktyta, alltså för att luft skall läcka in som upphäver vakuumet/fästförmågan? Riktiga sugkoppar, sådana med kraftigt pålitligt och långvarigt grepp, måste rimligen alltid ha nån slang ansluten till en vakuumpump* som kompenserar oundvikligt läckage? Är alltså skeptisk till sugkoppar (utan vakuumpump) som fästmetod mot nån aldrig så jämn och blank yta, förr eller senare kommer det att läcka in luft och sugkoppen därmed släppa!? Är även skeptisk till "båtägares allmänna ovilja att borra i båten". Visst bör man undvika att borra, särskilt under vattenlinjen, men sådant går ju som sagts ovan lätt att att laga!? (*) Såna vakuumpump-anslutna "sugkoppar" fann jag senare i min yrkesutövning, det handlade då om maskiner där fotografisk film greppades sekundkort för att i nästa ögonblick lyftas och släppas. [Och då jävlar, så länge vakuumpumpen jobbade satt filmen stenhårt fast, ett ryckförsök hade garanterat resulterat i att nån annan mekanisk del i maskinen förstörts! (Vakuumpumparna hade f.ö. en integrerad mekanisk undertrycks-avkännare som begränsade undertrycket, detta för pumpmotor-trivsel så de inte jobbade ihjäl sig.)]
  18. Nja, öppna upp kylkåpan är ju litet bökigt. Föreslog kastrulltest av termoswitcharna mest för att det är enkelt gjort, himla retligt när man grävt för djupt i motorn för att sedan upptäcka att felet egentligen var buslätt att fixa. [Förmodligen är sannolikheten låg för att en av termoswitcharna pajat men de ser frestande enkla ut att dra ur och kastrulltesta. Dessutom är det väl inte fel att veta exakt vid vilken temp just dina termoswitchar reagerar, de har ju rätt stor tillverknings-tolerans mellan 84 till 90 grader?] Tror jag hittat den youtube-video angående yamaha 115 du referar till. Länkar den HÄR med direktstart en bit in i filmsekvensen. (Termoswitchen är f.ö. lätt identifierad, dess kablar är färgade B=black respektive P=pink.)
  19. Hmm...varmgång topplock? TS Maximen beskrev det så här. Citat: Startade motorn en MD 21B, åkte ut en bit och larmet går, tempmätaren är då på slutet av det gröna och jag kastade mig ner och öppnade kranen och temperaturen började sjunka.
  20. Välkommen till forumet! Du kan vara helt lugn angående motorns trivsel, det värsta som kan hända är att du behöver byta impellern. Och det bör du göra efter hela 10 minuters torrgång. Tag gärna ett foto på pumpen och lägg upp i forumtråden, kanske har du inte originalpump? Lättare att ge råd angående impellerbyte om fotot visar pumptyp och hur trångt det är för verktyg etc.
  21. Välkommen till forumet! Hur är egentligen skicket på pumpens impeller, har den bytts nyligen? En tänkbar felorsak kan väl annars vara falsklarm, alltså att en av de två termoswitcharna inte håller måttet. Det verkar hyfsat lätt att kolla detta, bara att försiktigt dra ut dem och värma sakta i kastrull enligt länkad verkstadshandbok nedan. Sannolikheten för att en sådan pajar vet jag inte men testet verkar i alla fall enkelt utfört. (Liknande kastrulltest kan f.ö. göras med termostater men när sådana får "vaxpunka" blir problemet nästan alltid alltför kall motor.) Termoswitcharna skall ha en tillslagstemperatur (=noll ohm mellan dess kablar) på 84 till 90 grader enligt karakteristiken i bilden nedan. Ligger den tempen av någon anledning under 84 grader får du nog falsklarm när motorn jobbar hårt. Bildkällor: Verkstadshandbok boatinfo.no (kräver PC) USA-baserade webbshoppen boats.net. Priset inkluderar två stycken switchar vad jag begriper. (Notera f.ö. den långa listan "related fitment", vill du googla på hur vanligt switch-problem kan tänkas vara så har du alltså många motormodeller att välja på.)
  22. Svar: Troligen 1969 och 37,19* kg! Eller just den vikten är inte orimlig, rentav trolig? Kåpans bågform verkar typisk för decennieskiftet 1960-1970? Ett annat sätt att få veta vikten kan ju annars vara att ställa motorn på en badrumsvåg. Har botaniserat i biblioteket hos boatinfo.no:s gamla flashiga reklambrochyrer och saxad ihop mina fynd i bilden nedan. (Biblioteket hos boatinfo har förutom matnyttiga verkstadsmanualer alltså även många gamla brochyrer ordnade efter utgivningsårtal. Tyvärr är de litet suddigt inscannade, men men.) En bra konverterings-sajt för enheter bl.a. massa "lbs till kilogram". (*) Din motor verkar ha ganska lång rigg, troligen 20-tummaren? Bildkälla: boatinfo.no/lib (kräver PC)
  23. @Georg_Ohm: Bra synpunkt, det hade jag inte koll på! Men det vanligaste är nog kortslutnings-principen, åtminstone hos äldre Johnson 6-hästare (Seahorse?)? TS problembeskrivning har väl sina brister, men men. Har försökt fånga två av mina funderingar i bilden nedan. Bildkälla: Biltemalänk enligt tidigare
  24. Hej, vet inte hur du kopplat men "ena tampen skall inte vara på ´jord´och den andra på minus"? Skulle kopplat Biltemas art.nr 25-809* parallellt med befintlig dödare enligt skissen nedan... (*) Den är av "slutande typ passande för utbordare" enligt produktbeskrivningen, och det innebär rimligen att den sluter kontakten vid nödläge!? Bildkälla: boatinfo.no (kräver PC)
  25. Nja, termostater som pajat* brukar väl statistisk sett oftast ge öppet flöde. Alltså kyla motorn i övermått så den går alltför kall. Men TS Mats problem är det motsatta, överhettning. *) Kylartermostater består av en kapsel vax som kämpar mot en spiralfjäder. Principen är att vaxet ändrar volym kraftigt vid en viss avsedd temperatur, alltså den temp då det smälter till vätskeform. I sådan varm vätskeform ökar risken för vaxläckage, varvid spiralfjädern vinner och termostaten ohjälpligt öppnar/överkyler. Termostaten måste då bytas.
×
×
  • Skapa nytt...