Thomas-1

Njaä... inte särskilt begripligt. Men med litet följdfrågor så kan nog den saken fixas. Ser i ett av dina äldre inlägg att du nog har en Windex 92:a? Två frågor: 1. Har du en Windex 92:a? 2. Vad är egentligen syftet med din fråga? Vill du måhända förstärka däcket under förliga skottet för att fästa ett inre förstag?? Bildkälla: sailguide.com

Hejsan, har du måhända för lång rigglängd? Vet att du under förra årets sommarsäsong hade problem med propellern enligt tidigare forumfråga. Kan det vara så att din 4takts-motor jobbar alltför tungt, alltför djupt under havsytan? Vete katten, bara en fundering. Har nedan klippt ihop en bild med detaljerna hos denna min fundering. (I fig 1:s bildkälla kan läsas att max rekommenderad motorstyrka är 20 Hk. Viss ´övermotorisering´ rekommenderas ibland s.a.s `mellan skål&vägg´. Så här... har du den lätta öppna motorbåt (bildfig 1 nedan) så är 30 Hk full tillräckligt, alltså även inräknat viss övermotorisering!. Örnvik 450 förekommer i senare och moderniserade - tyngre varianter- där kanske 30 hk är i underkant enligt skribent Freez ovan. ) Bra ifall du kan bekräfta att just din "örnvik 450" ser ut enligt fig 1 nedan, detta eftersom senare varianter av båtmodellen kan ha tyngande överbyggnader etc!? Bildkällor: (fig1 respektive bildens fig2.

Knepigt. Skall dock påpeka att i min skärmdump ovan var det en slump att inställningen råkade stå på expanderad vid min skärmdumpning. (Testade de två alternativen hit&dit, kan alltså få själva "alternativ-knappen" att indikera antingen komprimerad eller expanderad. Men knappen är ju verkningslös trots att den tycks reagera.) Bra att du har rapporterat till Stavhammar!

Hittade DENNA FILM (10 min) på YouTube. Det var ungefär så jag gjorde. Som påpekas i filmen så anpassar sig ögonen när dubbelbilden nästan justerats bort. Kanske är det denna individuella anpassningsförmåga som gjorde att vissa sa "skitkikare"? Minns att jag försökte vila blicken på nån ljuspunkt fjärran för att sedan snabbt lyfta upp kikaren till ögonen. Alltså för att försöka lura min egen ögonanpassning genom att vara snabbare än den. Gick tydligen inget vidare även om jag själv tyckte att kikaren blev bra.

Mysko! Har också FF. Fast för mig är det tvärtom, kan inte få expanderad visning. Brukar f.ö. starta MG med denna länk upplagd som favorit, du kan kanske testa den om du hellre har "tvärtom-problemet" tills Stavhammar fixat.

Hej, jag har kollat lite i verkstadshandböcker. Tror att man skall tolka de orden enligt min bild nedan. Men angående priset för reparationen så vet jag intet, men om en firma redan har många uppdrag i sin kalender så är de kanske inte så angelägna. Om du inte är beredd att betala bra, en offert blir väl därefter? Bildkällor: Fig 1: boatinfo,no/lib (krävs dator för att kostnadsfritt bläddra.) Fig 2: Youtubevideo

Är också skeptisk. Har justerat gamla kikares prismor så jag tyckt att de är perfekta. Bara för att få höra kommentarer typ - vad är det här för skitkikare. Tror det beror på att strålgång inte blir "objektivt" parallell när man använder sitt individuellt subjektiva synintryck vid justering? Har fixat nedanstående bild för att förklara vad jag menar... Bildkälla: wikipedia

Fast detta med att `orka med´ är nog bara halva sanningen för det gäller ju även att få maximal framåtskjutande båtfart också. Kollade i en verkstadshandbok enligt bilden nedan. Verkar som att Bravo1-drevets nedväxling funnits i tre varianter betecknade C, F, H. Kanske kan du hitta en sådan bokstav instansad på gaffeln (yoke) ungefär därmin gröna pil visar? (Enligt texten kan man efter isärplockning också räkna kugghjulens tänder för extra kontroll.) Vete katten, har inte fördjupat mig i `inu-drevens underbara värld´. Men propellrar bör väl som grundregel snurra på så lågt varvtal som möjligt för bästa framåtskjutande effektivitet. (Annars går nog motorns energi mest åt till plaska runt och skapa bubblor och virvlar?) Så det är knappast förvånande att dagens högvarviga motorer behöver nedväxlad propelleraxel - här inuti drevet - för att uppnå bästa verkningsgrad. Nå, mitt tips får bli att kolla efter instansade bokstäverna C, F, H ungefär där min gröna pil pekar? PS. Peter_K var ovan inne på propellerns egenskaper vilket naturligtvis är mycket viktigt. Men din fråga gällde väl just drevets varvtalsreduktion? DS. Bildkälla: boatinfo.no/lib (Kräver dator för att läsas.)

Aha, hade ingen koll på ifall fyllnadsmassan kan vara porös eller inte. I bilden från 2014 nedan kan man förresten ana varför jobbet skämtsamt kallas `arkeologisk utgrävning´. Tandläkarborr anbefalles? (Har ett svagt minne att någon betydligt tidigare gick lös på en CDI där fyllnadsmassan var typ stenhård epoxy. Men han visste exakt var den söndriga komponenten befann sig så det behövdes bara en `partiell utgrävning´. Borrade visserligen sönder komponenten i den stenhårda massan men den skulle ju ändå bytas. Patienten överlevde operationen.) Bildkälla: äldre MG-forumtråd

Hej Nils Olof, som Guestsson skriver ovan så finns det nog inga enkla elektriska mätmetoder, med hjälp av vanlig multimeter, som ger helt entydiga svar. Tändsystem är nog i grunden utprovade av fabrikanter genom omfattande praktiska tester typ `trial and error´. (De stora motorfabrikanterna värnar om sitt `varumärke´ men tackar nog knappast nej till lönsam reservdelsförsäljning om de kan komma undan med det? Skeptiskt hållning gentemot säljare är nog aldrig fel?) CDI:er var förr dyra - hermetiskt ingjutna kretskort - där komponenterna egentligen var skitbilliga standardkomponenter. Skall här påpeka att `íngjutning´ är fullt motiverad av isolationsskäl, handlar ju om potentiellt dödlig högspänning - åtminstone för hjärtsvaga personer - och det handlar även om fuktinträngning och därmed vidhängande risk för driftavbrott. (Jag minns dock att ekonomiskt sinnade här på forumet gjorde en sorts `arkeologiska utgrävningar´, de borrade sig in i cdi-blocket/bytte enskild komponent/ återlimmade och detta med framgång. Inget jag rekommenderar, men förståeligt med tanke på kostnadsbesparing.) Till saken: Skulle testat att minska tändstiftsgapet för att utröna ifall din uteblivna gnista beror på död CDI/högspänningskrets eller bristande energi i dess matning. Så här; skulle du få gnista med minskat gnistgap - till strax under 0,4 millimeter - så antyder det att cdi:n är okej och att felet istället finns hos energimatnings-spolarna? Bara en fundering men ett sådant test är ju snabbt utfört.

Hej Emil... Mja, en flotte har knappast rätt egenskaper för att kunna `plana´? Med ordet `plana´ menar jag här närmare bestämt en farkosts förmåga att resa sig ur vattnet och därefter närmast flyga fram. (Sådan planings/flygförmåga beror nog på skrovets `hydrodynamiska utformning´ och även på propellerval.) Ursäkta om jag tycker din idé med 40-hästare på en "flotte" verkar besynnerlig. Tänker att ifall din flotte inte råkar ha planande/flygegenskaper så gäller väl den gamla vanliga regeln för deplacerande båtar. Alltså tumregeln att vattenlinjelängden i meter grovt räknat motsvarar maxhastighet i knop. (Exempelvis en 5 meter lång deplacerande båt/flotte gör ju typ max ca 5 knop enligt beprövad erfarenhet.) Övermotorisering, utan planande egenskaper hos farkostens skrov, leder bara till jättestora svallvågor!? Avråder alltså bestämt, 6 hästar verkar klart rimligt, detta eftersom 40 hästar på en `flotte´ nog bara driver upp svallvågor utan att öka hastigheten. Men kanske har just din flotte oanade egenskaper, kanske kan den lyfta och börja plana? (Ett foto eller närmare konstruktionsbeskrivning av flotten vore nog bra ifall du önskar mer exakt svar?)

Vadå 6 meter lång mast? Snackar vi samma motorbåt, masten ser ut att vara ca 3 meter lång?? Bildkälla: pinterest.se

Hittade en tänkvärd men smått skrämmande film på tuben. Detta med jordens magnetiska poler och navigation är nog bara ett smärre problem ifall polerna skulle flippa/mångdubblas? För ifall jordens magnetfält då samtidigt försvagas så får solvinden mer fritt spelrum ner till jordytan, menar här alltså de laddade partiklar från solen som orsakar det vackra norrskenet/polarskenet. Kan i så fall slå ut elektronik, rent av elektrisk energiförsörjning i form av långsträckta kraftledningar? Kort sagt göra det mänskliga teknologibaserade livet besvärligare, detta då i samverkan med det redan förutsedda - vida accepterade - klimatproblemet. Tja, forskartanten* i filmen påpekar som tröst att det inte verkar vara dags ännu för det kaos som verkar bli av jordklotets eventuella `magnetflipp´ i el/elektronikens tidevarv? [Blir ändå litet dystopisk, ursäkta... Själv är jag snart pensionär och slipper nog efterverkningarna i min framtida begravda urna, men det vore väl ändå bra ifall dagens ungdom görs uppmärksamma på detta, troligen går det att undvika både klimatkris och (eventuell) magnetflipps-kris? (Med klimatsmart konsumtion och smart anlagda elnät/datanätverk kan god livskvalitet säkerställas för många fler efterkommande generationer!?)] Fotnot*: Menar här Alanna MItchell, författare till boken "The spinning planet". Läs gärna den boken, själv har jag ännu inte gjort det men men.

Men varför vill du ha en annan rigg? Bra om du kan beskriva målet med riggbyte närmare kan jag tycka. Gissar att du vill få en mer bekvämt säker överfart till Bohusläns rika skärgård? Snarare än en korrekt rigg passande kappseglingars regelverk?? Tja, en J17 är ju en liten båt för uppgiften att segla mellan Danmark och Sverige - åtminstone över Kattegatts bredare havsyta. (Själv har jag seglat en marginellt större segelbåt - en Amigo23 - mellan Göteborg och främst Läsö ett flertal gånger, och har därmed gott förstått att själva havsöverfartens väder&vind kan verka skrämmande i en liten båt.) Haha, sjömärket Läsö trindel kunde vara svår att navigera till, detta alltså innan GPS uppfanns. Återfärderna blev desto lättare, för man kan ju knappast totalmissa hela sveriges västkust. ) Tror det kan gynna din forumtråd ifall du besvarar frågan ovan, alltså vad är syftet med ditt planerade riggbyte? Sjösäkerhet eller tävling??

Är 60+ och urgöteborgare. Känner inte riktigt igen TS föreslagna uttal i denna gamla forumtråd? Däremot begreppet "kuddong" från typ 60-talet. Men det var ju en omskrivning på preventivmedlet kondom.

Länkar Seaquip:s användarinstruktioner. Tja, vanlig tamp har väl funkat bra hittills. Fast kanske har man `tagit höjd säkerhetsmässigt´ gentemot sällsynta bränder på uppläggningsplatser, kätting brinner ju inte?

Ja, just detta att propellerbladen tycks ha likadana skador på bägge sidor verkar märkligt. Man kan ju tycka att bladets `akterliga sida´ inte borde utsättas för undertryckets/vakuumets kavitationsrisk lika frekvent, man backar ju båten bara helt sällan. Hittade en bra svenskspråkig wikipedia-artikel angående kavitation, bilden nedan är hopsaxad ur den. I texten talas om `typ tusen inhamrade nålspetsar´ som orsak till metallslitage, jag översätter ordet nålspets med implosions-jet enligt det rödmarkerade? Är dock fortfarande - som du - förbryllad över hur slitaget kan bli lika stort på bägge sidor av propellerbladen? Men inte att det kan bildas tydliga zoner/skadecirklar, som här i Lasse-L:s fall, en bit ut från propellernavets centrum... tja, bildens virvlar är ju runda så förmodligen?? Hur vanligt är kavition, behövs särskilt extrema förhållanden för att kavition/jet/tusennålar skall uppstå? Nja, om man sidoklickar i ovanstående wikilänk till den fylligare engelskspråkiga varianten så sägs `forskarsamhället vara överens om att berg eroderas även av kavition´? Helt nytt för mig, detta att inrullande havsvågor verkar kunna skapa kavition mot klippor?? I så fall är kanske kavition mycket vanligare än man kan tro? Vete katten, men alltid kul med funderingar i novembermörkret.

Frågan gäller väl den gråa och litet diffusa cirkeln runt propellerns periferi? Någon sådan har jag inte heller sett tidigare. Om jag förstorar bilden så kan jag ana skador i form av pyttesmå urgröpningar - detta just i den cirkeln? Skumt, men detta med benämningen kavitationskada* är jag skeptisk till!? Varför skulle undertrycket/vakuumet i en uppenbarligen välformad propeller koncentreras till just en sådan ring runt propellern? Vi i forumet vet ju sedan tidigare att du håller till i salt västkustvatten (saltet extra korrosionsrisk) samt att du ofta vinterförvarar båten i sjön (viss isbrytning lär ha förekommit?). Tja, vete katten....säkert att du inte trasslat in propellern i nån järntråd som sedan rostat bort? För som sagt, någon sådan `skada´ har jag heller inte skådat i mitt jämförelsevis korta 60+liv. Vafan kommer ringen ifrån, ös på med funderingar! *) fotnot om kavitation. Propellrar gräver sig fram i sjön, `akter om bladet´ stiger trycket vilket pressar båten framåt. Men `för om bladet´ sjunker då trycket, vattnet riskerar att förgasas. Vattnet kan alltså slitas isär till bubblor av vattenånga. Man får i så fall det välkända fenomenet kavitation. Gasbubblorna i sin tur imploderar våldsamt och just upprepade implosioner kan med tiden orsaka slitageskador. Hehe, en favofilmsnutt i ämnet kavitaition, kräftan/räkan benämnd `pistol schrimp´ slår på nåt märkligt vänster ut sina byten genom skicka en boll av förgasad vattenånga??

Bra fråga! Har hittat följande... Fokus för produktens säljargument ligger ju helt naturlig på katastroftätning, samt att senare lätt kunna göra en varaktig permanent lagning (utan problem som ´katastroftätningen` eventuellt har skapat.) Det närmaste en "bäst före datering" jag har hittat är den i bilden nedan. (Shelf-life är väl dock mest ett tips för återförsäljare, typ hur gamla burkar vågar jag sälja? Snarlikt ´bäst före datum´ men utan att ange något datum på förpackningen.) Vi som nordligt båtfolk kan ju undra.... Tydligen är kyla - som så ofta - allmänt bra för produktens hållbarhet/shelf-life, men hur är det med vinterns köldgrader? Är upprepade infrysningar om den ligger kvar i båten bättre för hållbarheten än om burken tas hem?? (Den frågan gäller ju f.ö. alla produkters hållbarhet, även t.ex. fogskum.) Bildkälla: Denna PDF, hämtad här.

För ´nytillkomna lyssnare´ som kanske undrar vad pendling är för något... Tja, båten studsar och vrider sig när den är förankrad i bara en punkt med flexibilitet. (Menar med ordet flexibilitet här lång förtöjningslina i kombination med lång fjädrande förmåga - typ en ankarkätting som lyfts.) Hehe, en trevlig egenskap att båten pendlar litet ifall man ligger på soldäck och gonar sig, har jag tänkt. Utsikten förändras ju litet sakta hela tiden och blir därför inte långtråkig. Men varför pendlar båten, min personliga fundering består av 4 steg enligt bilden nedan?... Angående förtöjningars säkring så skall rimligen linan ta smällen om det töjbara försvinner... Bildkälla fig 2: äldre MG-forumtråd

Bra utredning ovan kan jag tycka. Men hur rengör man på enklaste sätt en fastbeckad polsko? Kan becka fast rejält, skruvarna kan sitta fast såpass att man inte vågar vrida runt muttrarna då hela batteriets plastskal tycks svikta betänkligt. I så fall bör man kemiskt försöka lösa upp ´becket´. Men hur? Fick ett gott råd av en gammal pensionerad bilmek från en märkesverkstad, tillika gårdvar på min lokala marina. Och seglarvän. Han sa: ... "Vi brukade alltid dränka polskon i varmt vatten, kanske lägga på genomblöta trasor för att låta vattnet verka extra länge." Testade detta tips själv, hade dock inte tillgång till varmvatten då det begav sig, men även vanligt kallvatten gjorde förvånansvärt stor skillnad efter några timmars indränkning. Polskornas muttrar gick plötsligt lätt att lossa. Kan därmed intyga att märkesverkstadens rutin verkar fungera! Internet är fullt av tips där någon vill sälja något speciellt preparat (t.ex. syror, bakpulver), och vanligt kranvatten är nog obekvämt att sälja i småflaskor, så någonting måste väl säljnissarna hitta på för att lura av slantarna hos oss konsumenter? Kan jag fundera?? Bilden f.ö. norpad här:

Snälla Medoch13 - försök förstå syftet med forumtrådar... Trådskaparen är alltid `kung´, och kungens fråga skall alltid besvaras på bästa sätt! Tänker att vi alla är människor med olika bristande erfarenheter som försöker begripa båtlivets mysterier. Kort sagt: Ibland vill inte ens erfarna seglare som TS googla fram svaren utan söker bättre råd här på mg-forumet. Då blir det vår uppgift att försöka fylla i trådskaparens/kungens kunskapsluckor med egna kunskaper/hugskott, detta är nog andemeningen med forumet - och i mitt tycke det som gör forumformen fråga/svar-upplägg intressant? Hmm... Mitt tips; försök bidra med dina kunskaper i sakfrågan på ett tydligt sätt, hellre än att slarvigt bara hänvisa till "på sån här alla vet hur det är". (Du verkar ha bra erfarenhet av segelsömnad, försök tydliggöra dina erfarenheter hellre än att slarv-svara!!?) Kan jag i all välmening fundera.

Hej Lars, välkommen till forumet! Mja, din länkade sats universal-mellanlägg från Biltema för 600 spänn kan nog vara prisvärt ibland!? (Att tass-underlägg ´tål hela 5000 kg´ verkar kanske i förstone imponerande men säger knappast något för din del kan jag fundera) Avskyr att krångla till forumtrådar med detaljer i onödan, men detta med "motortassars avvibrerande verkan" har nog sina båtspecifika och även motorspecifika egenheter. Hmm...gissar utifrån dina tidigare inlägg i forumet att du har en gammal Maxi 77, troligen med en volvopenta dieselbordare? En motor som du månne nu vill byta ut till nåt modernare, möjligen till en Yanmar?? Bra vore ifall du beskriver ditt fall närmare kan jag tänka, är exempelvis min långsökta gissning Maxi 77 och motorutbyte Penta till Yanmar ovan i rätt härad? Gärna foton också. Så här, motortassar är dyra men slits ju som allting annat. Kan därför gott tänka mig att nya mer högfotade tassar - eventuellt - bli ekonomiskt bäst i ditt fall, istället för mellanlägg typ biltemas? [Motor-gummitassar tillverkas numera i myriader av varianter, motorfabrikanter har historiskt haft sina egna utvalda (läs kassa-kor) från tid till annan. Hmm...tanken på "oauktoriserad motortass-pirat" känns som möjligt alternativ i ditt fall, detta då hellre än pallra undre gamla utslitna ´låg-motortassar via mellanlägg´!?]

Hej Tobbe, appropå inte kunna båtspråk. Du är inte ensam! 😉 Själv visste jag faktiskt inte ens att ordet ´kastdäck´ exiterade innan ditt inlägg. Vad är egentligen funktionen hos ett kastdäck, anar dock att det har med spinnspö-fiske att göra? Att kunna stå högt och att fritt kasta draget långt i olika riktningar, kunna kliva runt litet trots vinglighet hos en liten motorbåt? Googlade och hittade t.ex. denna youtube-pärla! Men inget sägs egentligen om själva meningen med ett kastdäck, förmodligen såpass uppenbart i fiskekretsar att jag knappt vågar fråga? (Håller annars med om plastningsarbeten inte är särskilt svåra som skrevs ovan men kanske i synnerhet så håller jag med i BoatMcRill:s konstaterande "Nu framgår det lite dåligt vad det är för båt osv.") Förmodligen bör du passa på att förtydliga din fråga med båttyp, foton etc innan du plastar fast saker mer permanent?

Välkommen till forumet! Som du säger så tog väl Taube sig en del ´konstnärliga friheter´. Blir vanskligt att utreda ett hypotetiskt fall, men ändå litet kul? Finns nog spår av sanning i sångtexten, tidsbestämningen ´julafton sjuttiotvå´ ger ju dessutom det bestämda beskedet julen 1872!? (Ni flaskskeppsbyggare har ju också er ´konstnärliga frihet´ men vill såklart vara så autentiska som bara möjligt.) Givet året 1872 så fanns ju ännu inga maskindrivna räddningsfartyg, knappast i Smögen i alla fall!? Vilka andra sjösäkra segelbåtar kunde ha funnits till hands på Smögen för att rädda besättningen? Troligen nån tidstypisk fiskebåt med samtränad besättning, vete katten?? Ursäkta fippelbilden ovan, trodde jag kunde lägga in nedanstående länk som bild i forumet, hur jag raderar den vet jag inte men men. Nå, en tidigare mg-länk från 2011.04.03 (topic 54086, innehåller Thåströms version) där jag undrade hur/var/varför den diktade förlisningen kunde ske. Evert Taube var ju segelvan även i västkustvatten och hade - förutom diktarfriheten - bättre tillgång till muntliga vittnen än vi idag?