Thomas-1

Hur är det med faran för felaktigt placerade "vändkanter" i cylinderloppet? [Har nånstans hört att envist mes-körande gör att vändkanten - som väl alltid bildas när tidens tand får gnaga - hamnar på fel ställe i loppet? Alltså några mikrometer för lång ner vad gäller cylinderloppets övre vändkant. Börjar man sen plötsligt gasa på ordentligt så krockar kolvringen med kanten.] Hittar ingen bra beskrivning men här är en allmänt läsvärd blogg med bra foton. [scrollar man ner litet tills några regnbågsfärgade vevstakar syns så kan man läsa om vändkanterna (ridges). Tydligen är belastning mer än varvtal avgörande, detta för att vevstaken sägs ändra längd en pytte-smula??] Haha, gamla favoriter och alla har kanske redan sett YouTube-videon "varva diesel"? (De bokstavligen predikar synden i att skruva upp pumpen och sjunger därtill lågvarvets lov.) Dessa gossar å andra sidan struntar helt i rådet, hastighets-plöjning i Laholm. Ryker en smula otäckt och avgasröret bli rödglödande, men men.

Efter många om och men så gissar jag alltmer på... fel och för kort rotor-arm!!? För sådana "tomte-skägg" kan nog bara bildas ifall rotor-armens kontakt inte når hela vägen (läs; att onormalt långa kontaktgnistor bildas). [Detta med "gnist-skägg" anser jag som mystiskt, onormalt i meningen "vanllgt förekommande" hos fördelares yttre rotorkontakter, men ändå en naturlig konsekvens vid förgasad metall. För inuti gnistor/blixtar blir hettan såpass stor att metaller kan förgasas och överflyttas i gnistgapet, finns många exempel på att sådant förekommer. Dock - så vitt jag vet - inte i fördelares yttre rotor-kontaktpunkter, har i alla fall inte tidigare sett sådant tomteskägg.] Mitt tips får därför bli... kolla att rotorn har rätt armlängd - för din fördelardosa - och inte är för kort. Annars kan det bli tomteskägg??

Välkommen till forumet! Originaldelar blir med tiden allt svårare att få tag i, men för begagnade delar testa gärna CarolinaE:s telefonnummer enligt inlägg #8. Vad gäller kondensatorer så kan man förmodligen rulla en sådan "cigarr" själv om det kniper? Eller enligt DENNA LÄNK fixa nån bättre typ av konding än de gamla cigarrerna. [Original innehåller de klassiska två elektriskt ledande folie-remsor med en remsa av nåt isolatormaterial emellan, hoprullat och instoppat i ett fukttätt hölje enligt min skiss nedan. Ingen raketteknik precis, men för bra funktion måste vissa elektriska värden uppfyllas, främst kapacitans och spänningstålighet.]

Bra råd av Bhemac, Transportstyrelsens hemsida verkar också innehålla det mesta om behörigheter.

Boatinfo.no har verkstadsmanualer för MD1-2-3B respektive MD11C/D, MD17C/D. Litet jämförande bläddring i dem kanske ger ytterligare ledtrådar?

Peter_K skrev inlägg #13: Är det här rätt..? Bra förslag, så ser i alla fall "mastfoten" ut på de fåtaliga bilder av vegan jag amatörmässigt lyckats googla? (Snodde Peters länkade bild nedan och saxade ihop den med en annan "mer normal" nedre mast-ända?) [ingen skivbox för inre nedragna fall, trämaster har naturligtvis aldrig sådana, så i övergången mellan trä- och alu-mast kan nog litet udda kontstruktioner sett dagens ljus? Menar med "udda" här inget negativt, bara att vi kan ha råkat ut för begrepps-förvirring? (En sak som jag inte begriper är hur en skoning/fot/ whatever med skivbox skulle kunna trilla överbord, i sådant fall skulle de uppknutna fallen förhindra detaljen från att falla överbord??]I Peters länk och CaptianKongo:s inlägg tycks själva maströret (alu-profilen) passas in direkt i det "däcksfasta beslaget" vid påmastning?] @BlackSparow: Tja, nån bild på den del som försvann kan vara svår att "lägga upp" eller återskapa. Är du absolut säker på någon del faktiskt försvunnit, såg du den plumsa i sjön, beskriv gärna den förmodat bortappade detaljen mer noga. (Typ längd/höjd-mått, ungefärlig vikt etc.) I ditt beskrivna scenario låg alltså masten längs däck i x-bockar och "krockades bort" enligt dig, okej? Däcksfasta beslag för masten - typ Peter_K:s föreslagna - kan därmed knappast befunnit sig i krock-zonen eller hur? (Förstå att denna din frågetråd kan verka smått underlig, men tvivla för den skull inte på att vi här i forumet tar frågan på allvar. Seglats till kanarieöarna är inte ofarlig, för att inte tala om ett skutt över atlanten). Ps. Slänger med ett par länkar till mina gamla ikring detta med mastfötters stora vertikala belastning - i ditt fall på 2-3 ton som värst. Länk 1 och länk 2. Kolla inläggens bilder, typ tankefigurer?

Ålrajt, shit happens! Alla båtägare vet nog detta. Det som slagits bort och sjönk var alltså mastens nedre beslag. Är masten oskadad i övrigt? [Detaljen kallas tydligen "skoning" enligt Seldén, i bilden nedan visserligen en variant utan blockskivor som illustrerar hur viktigt det är att avlasta maströrets profil från den höga vertikala belastningen. (Masten pressas av alla stag ner mot däcket med maximalt storleksordningen 2-3 ton i ditt fall).] Bilden norpad ur denna pdf. Hittade en mast från båtskrot för Albin Vega HÄR, kanske kan du övertyga dem om att lossa och sända ett paket med "skoningen" till dig? Var noga med mastprofilens mått, dumt ifall du köper fel grejor. (Masten är då inte längre säljbar som komplett, räkna med att de vill fortfarande ha uppåt 2500 bara för skoningen?) [Hehe, jag leker litet löst med tanken att du tar bussen tillbaka där skoningen tappades. Och på nåt vänster försöker få upp den, måste ju ligga kvar på botten hyfsat nära där den tappades. Är det sluss-kanaler stängs kanske dessa nattetid och trafiken avstannar, är det en smal kanal så kanske nån fiffig tung dragg skulle kunna fiska upp den? Tror alltså inte på detta, men man har väl rätt att fantisera litet. Tja, bara du vet hur det såg ut där den tappades, nämner detta med "draggning" eller rent av dykning mest som en kul sidofundering. (Om inte annat skulle fransoserna få nåt att snacka om, en "galen svensk" försöker dragga efter nån alu-klump. Inte illa att kunna spektakel-roa lokalbefolkningar dit man kommer? :-)]

Litet off topic men hur gör egentligen KBV och Polisen med sina AIS? Stänger de av dem ibland? Lite dumt att annonsera sin ankomst för lyckad bov-jakt kan tyckas. Fast å andra sidan även bra att synas naturligtvis. Kanske kan de snabbt byta till nån diskretare AIS-identitet, någon som sett nåt sådant?? Själv har jag inga negativa erfarenheter alls att rapportera efter 33 års kajkande längs bohuskusten, och det får väl räknas som positivt. Sjöfartsverkets officiella verksamhetsfilm med Helge Skoog som berättarröst är litet småkul... youtube.

Seawolf skrev: Lite väl mycket skämtvarning i denna tråd..... Hmm, förstörd mastfot är väl knappast något som föranleder skratt? Trådskaparen är tydligen på väg mot kanarieöarna och råkade ut för en "rejäl malör". Om jag rätt begriper beskrivningen i den senare länken ovan så låg masten bunden på däck för kanalfart då eländet slog till? Det är därför knappast mastfoten (däcksfasta beslaget) som är skadat, utan själva mastens ändbeslag som sopats överbord? Litet bilder hade som sagt underlättat, gärna också mått på mastprofilen! Tror att det kan vara en gammal Seldén-mast du har, och den firman har några franska återförsäljare. Inte för att jag tror de kan hjälpa dig med en såpass gammal mastprofil - men ibland kan man ju faktiskt ha litet tur. Tror att den delen som slogs bort kallas "mastsko" eller kanske "skoning". [skon måste passa mastprofilen bra för att fördela den höga vertikala påkänningen skonsamt till maströret. Men själva skon kan pop-nitas för den sitter ju normalt rejält i kläm och kommer ingenstans. (Fast då har man förstås inte tänkt på risken att krocka med masten vilande längs däck på x-bockar.)]

Tråkig historia naturligtvis, fast vi trådläsare kan nog förstå bägge parter? Säljarens erbjudande om att återta hela båten och därtill återlämna 12000 kronor (40% av köpeskillingen?) visar väl i alla fall på litet god vilja? Köp är ju köp, nån ångervecka existerar knappast. Säljaren kanske var helt ärlig, kände inte till skadan alls eller förstod inte att motorn är närmast skrotfärdig? [Om man skall vara riktigt krass - ur din synpunkt - så kan ju säljaren vara en båtskojare. Sälja samma båt upprepade gånger och varje gång återköpa och inkassera 18000, skratta hela vägen till banken åtminstone tills bluffen spricker. Ur en ärlig säljares synpunkt så kan ju å andra sidan du vara nån sorts bluffmakare, även om köpare väl saknar varje incitament att frivilligt köpa "trasiga grejor" för fullpris i nåt sorts spekulationssyfte?] Detta med båtjuridik är som ni nog märker inte min grej. Däremot så har jag starkt utvecklad känsla för "rättvisa", inbillar jag mig i alla fall? [Hade du köpt båten av mig så hade jag erbjudit återköp för hela köpebeloppet, utan snack. Men denna "generositet" är nog mest för att jag numera har råd att avstå 30" utan att förlusten känns inpå skinnet. (Annat var det när jag i forntiden sålde en yamaha motorcykel, mc:n i fråga var nog en sorts motorcyklarnas svarte-petter? Varje ny ägare fick själv dra sina slutsatser angående kvaliteten hos vissa detaljer. Därefter sälja till marknadspris, trots att man visste om bristerna. Kände man inte en hågad köpare personligen - eller denne inte frågade specifikt om problem, så tvingades samvetet av penningbrist att tillåta... tja principen svarte petter!? (Inget ont om gamla Yamaha utbordare, var bara ett exempel.)] Ps. Kollade vad ett nytt "motorblock" kan kosta (nr 2 "crank case ass"), finns inte att nyköpa längre men storleksordningen 1000 dollar? Stora pengar att satsa på en såpass gammal motor, men kanske är alternativet svetsning ändå en framkomlig väg? Ingen har tidigare i forumtråden föreslagit reparation, ändå vet jag att det finns många skickliga svetsare bland läsarna. (Bara en hastig tanke om att varje utväg bör uppmärksammas.)

Hej, det röda vredet och skruven verkar vara en "manual override" till primern. Bilden f.ö. snodd ur en verkstadsmanual hos boatinfo.no.

Jo, kolla gärna ifall mittstiftet kan fjädra ut, ser bränt ut? Men ett friskt mittstift kan tydligen (enligt wikipedia) se ut så HÄR. Nyskick i bilden, ändå fjädrar det inte ut? (I varje fall inga 5 mm som jag skrev i bildtexten ovan.) Knepigt, visst skall väl fördelarlocks mittstift fjädra ut mer än i ditt fall? Vad säger ni andra motorintresserade? [Tror att mittstiftet förr i tiden var av mjukt kol, ett material som leder ström bra - tänk bara på släpkontakter i generatorer och startmotorer där det fortfarande används. Men det är som sagt mjukt och slits ungefär lika fort som en blyertspennas spets, för att ge nån fingervisning för den som aldrig pillat med släpkol. Man brukar kompensera den stora slitagehastigheten med lång fjädringsväg så bytesintervallerna blir hyfsat långa.] Hmm... kanske är materialet i mittstiftet inte längre "kol", utan nån hårdare metall? Ser ut som svart bränt kol i din bild men men?? [strömstyrkan i Ampere vad gäller motorers högspännings-delar är ytterst minimal så detta med resistans/ spänningsfall blir underordnat, spelar nog ingen större roll om det är 1 eller rent av 1000 ohm? För ofta har man i högspänningskretsen typ 1000 ohm i serie bara som radioavstörning, så några ohm hit eller dit i fördelaren är väl knappast hela världen?]

Välkommen till forumet. En givare för "alarm" (lampa, ljud-alarm) för lågt oljetryck har bara switch-funktionen av/på, alltså antingen larm - eller också inte larm - mellanting förbjudna. Kort sagt en enkel strömbrytare som styrs av oljetrycket. En givare för ett tryckvisande instrument är nåt annat, dess instrument (gauge) har en visarnål som ständigt pekar på aktuellt tryck längs sin skala. (Givaren måste alltså visa "mellantingen" och det gärna detaljerat och hyfsat noga. I praktiken innehåller nog sådana givare ett variabelt motstånd, dess ohm-tal ändras steglöst.) Du undrade: Frågan jag nu ställer mig är om någon vet om det är olika givare mellan displayen och lampan samt om ngn har en förklaring till varför lampan lyser trots bra tryck på displayen? Skulle säga ja, det är "olika" givare - även om de ofta är kombinerade i en o samma "givar-plugg" in i motorns oljekrets. (Ofta är dessa givare sammanbyggda, blir då rätt klumpiga med minst 2 el-anslutningar - både nr 33 och 40 HÄR kan vara klumpiga nog att ha sådan dubbelfunktion?) [Att du har dubbla motorer plus dubbla styrplatser gör kanske frågan mer intrikat (behövs t.ex. separata ljus/ljud-larm, räcker väl att man får reda på att endera motorn har problem så man kan dra ner gasen och undersöka?).] Nå, angående oljelarms givare... uppenbarligen kan du avläsa bra värde via mätare, ändå få larmande lampa på flybridge. Så vilken givare är mest benägen att ljuga kan man fundera... gissar inbyggda "switchen"? [Fördelen med riktiga visar-instrument är att de ständigt är aktiva och inte beckar ihop bortom kontroll, man ser oljetryckets värde och märker då också på ett tidigt stadium varje form av mätkrångel !?]

Hej, det saknas ingen skruv. Förgasaren används nog till andra motorer också och då kanske det får nån funktion. Är rätt ofta så att det finns anpassningsbara standard-detaljer med flera möjliga funktioner. Det är en Walbro WME enligt verkstadshandboken som visserligen bara täcker upp till 2005. Står "WME" på din förgasare också tycker jag mig se. Bilden norpad ur dess vänsteruppslag HÄR, och även den har hål bredvid tomgångs-blandningsskruven.

Christphero skrev: Det hade blivit som ärg/små taggar på stiften i fördelarlocket. Se bilden. Nu är nästa fråga:) varför blir det så ? Tack för länkade bilden ovan, där kan vi alla kan se - istället för att bara prata/fundera om - fördelarens kontakter i just din motor. Ordet kontakt kanske för är mycket sagt, ordet "närhet" räcker oftast gott i dessa sammanhang där gnistor kan överbrygga. (I fördelarlock gäller högspänning typ 20000 volt, gnistor överbryggar lätt de mesta oxidskikt jämfört med vanlig "12-volt". Man har ju exempelvis avsiktligt tusentals ohm i serie med tändstifts-kabeln som "radio-avstörning", så eventuella milliohm i tunna oxidskikt räknas liksom inte för en gnista bildas alltid över korta gnistgap?)

Aha, det finns ett samband mellan franska dieseltillverkaren Indenor och andra fabrikanter som Peugeot, Penta m.fl. (enligt wikipedia) så din medskickade handbok kan gott vara relevant. (Det märker du nog bäst själv, svårt att googla fram en riktig gratis-verkstadshandbok över en motor man inte ens sett.) I min tidigare länkade forumtråd syns - i inlägg #(Posted: Tue Feb 04, 2014 12:27 pm) - bilder på instrumentets sida, i det fallet inskriptionen "12V/233Hz 4zyl/4takt". Innan vi avfärdar instrumentet som hopplöst för din motor vore det bra ifall du letade efter en liknande inskription. (Kan möjligen stå nåt helt annat, stick en mobilkamera under panelen och fota runt litet - är alltså ute efter eventuell inskription på kanten närmast panelen!?) [Och ordet fiasko är knappast aktuellt efter 500 avverkade sjömil med glad min! (Nu vet jag i och för sig inte vad du slantade upp för båten, men det faktum att du fortfarande ställer frågor om "lyxdetaljer" likt varvräknaren visar väl också att det inte är nåt större fel på båten.) Tror många av oss läsare på forumet har varit med om - eller läst - betydligt värre saker, riktiga fiaskon. Men reder man upp det så har man lärt sig nya saker och belastar sen - i efterklokhetens namn - bara det oundvikliga kontot "lärpengar" och rycker på axlarna. Troligen klart billigare och effektivare lärometod än vilken annan kurs/sjöutbildning som helst? (Alltså om man verkligen vill begripa saker grundligt, inte bara skaffa olika fyrkantiga licenser eller skrivna bevis hit&dit.)]

Hittade den här TVÅSIDIGA FORUMTRÅDEN med litet bilder. Tycks vara helt snarlikt ditt med hela 7000 RPM som max och en ställbar visare (för lämpligt varvtal att växla hos bilar). Original för MD21:an var väl annars ett instrument med max 5000 RPM kopplat till den dyra givaren enligt inlägg #3 ovan. De pratar också om nån diod vilket stämmer med Kurts schema ovan. Förmodligen är dioden och den luftlindade spolen till för att kapa spänningstoppar och filtrera störsignaler? Det schemat är smått obegripligt men visar väl att instrumentet tar sin signal från tändsystemet. Fast i dieselfall återstår bara generatorns W-uttag eller "dyra givaren". Det är nog ett olämpligt instrument för diesel som ju saknar tändning, dessutom är 7000 rpm onödigt högt. Har det någonsin varit inkopplat och fungerat?

Bergsmag skrev: Tack för ytterligare svar. Skall pröva "banka"-metoden till våren för nu är båten täckt med pressenning. Blir nog bra, ta gärna nån bild på slutresultatet och återkom i tråden med ett inlägg plus nån beskrivning på verktyg etc. Hur pass vass var din körnar-spets kanske blir en undran, tror man bör undvika de spetsigaste? Alltid kul med forumtrådar där man får veta "hur gick det sen"! :-) Volvo_Penta skrev: Midjan på beslaget i bilden som TS bifogat är INTE avsett för någon o-ring oavsett vad Thomas-1 anser. Håller med och pudlar, midjan verkar alldeles för djup, bred och helt enkelt ensam för det. Hade alltså fel vad gäller o-ringarnas funktion i mina bilder (inlägg #3 och #9), de är inte avsedda att täta regnvatten, bläddrade vidare i katalogen och hittade en rimligare förklaring enligt bilden nedan. [Finns tydligen många finurliga grejor i kapellbågs-branschen om man bläddrar i katalogen. Haha, fasicken vet om det snart inte går att förverkliga "julaftons-filmen musse pigg", tänker på scenen där han sömnigt drar i en spak och trädgårn, jättekuliss, rubbet vecklas ihop och försvinner in i nåt litet stuvfack? ] Om nån undrar... Fabrikatet "Makefast" står bakom produktserien i min tidigare länkade katalog, svensk importör/grossist är firman Asperö handels AB i vars "katalog 2016 med konsumentpriser" jag fann bilden i mitt första inlägg #3. Bergsmag:s bild i trådhuvudet tillhör nog nån annan produktserie, men litet kul ändå att jämföra. Att jämföra är ju dessutom helt gratis, ibland hittar man kanske ledtrådar till varför billigare produkter har fått sitt utseende/konstruktion? (I förlängningen få bättre förståelse för billiga produkters ursprung, vilka egenskaper dessa billiga kanske saknar och därmed... tja, mer högaktningsfullt kunna strunta i de dyrare men nu med örnkoll på vad man eventuellt missar funktions/hållbarhets/annat-mässigt?)

Tänker som jan-af-lisoe ovan, är det verkligen en riktigt tvåtakts-loppa - á la 70-talets moppar - på en stor fyrtakts Mercruiser? Minns dåligt men det som kännetecknade just tvåtaktsloppan var att en hård spets växte ut mellan tändstiftets elektroder just där gnistan sker. Beror nog på överhettning och förgasad metall, sker därför vid höga varvtal vad jag kan begripa. [Finns andra tändstifts-fel där sot tränger in i stiftets sockel, särskilt om sotet löses i bensin vid t.ex. kallstarts-flödning. Sot innehåller kol som är elektriskt ledande. Men då bildas ingen metallisk spets mellan dess elektroder, och det fenomenet är inte förknippat med höga varvtal eller överhettning, snarare tvärtom?] Nå, har du faktiskt "loppa" på stift 5 så beror det rimligen på lokal överhettning just där? Fråga: får du en ganska hård brygga enligt bilden? [Haha, minns från moppeåldern att de var ganska metalliskt hårda, kartonpappret hos en tändsticks-ask förmådde sällan fila av dem. :-) Orsaken till "äkta loppa" enligt länkade bilden ovan är alltså i mitt huvud överhettning, kanske även tvåtaktsoljan i bränslet hade betydelse men men. För övrigt var nog ofta loppan självförvållad hos oss moppeslynglar, alltså orsakat av "ställbart munstycke" där trixet var att utmagra i medlut tills motorn tjöt av övervarv. (Men kanske ibland även fel tändförställning typ spikning, även om jag inte begriper hur just cylinder 5 drabbas i TS fall. Men detta med att just en specifik cylinder är drabbad tar kanske å andra sidan död på de flesta skrivbords-teorier?)] Vad skulle då kunna orsaka överhettning hos cylinder 5 i en fyrtakts Mercruiser, jag gissar här bränsle-utmagring men "cirkulationsrubbning" hos kylvattnet är också en möjlighet? Gissar mager bränsleblandning, särskilt till cylinder 5? [Orsaken till att mager bränsleblandning ger överhettning är att bensin-sprejet som förgasare levererar består av pyttedroppar som sen avdunstar till riktig gas av motorns värme. Avdunstning kyler kraftigt som nog alla som duschat märkt. Finns inga droppar att avdunsta vid het motor så blir resultatet därför risk för överhettning.]

Aha, fjorton volt betyder att laddningen funkar såpass att laddlampa/ summer borde vara nöjd. Varningsfunktionen reagerar bara på spännings-skillnad, busenkelt och driftsäkert. [Men hur mycket effekt som produceras är i och för sig okänt, för ha koll på det så måste man känna till strömstyrkan. Tror dock vi kan glömma kilremmens 10 eller 15 mm, det laddar ju. (Knepigt att laddlampa och larm säjer annorlunda, som sagt ganska finurligt och säker indikering detta med laddlampa/ summer.)] Men varför kan inte motorn varva upp? Är det för att det går trögt nånstans eller typ för att nån gasreglage-arm helt enkelt ramlat av? Fråga... verkar motorn gå tungt? [Man kan märka skillnad mellan att motorn inte ens försöker varva upp respektive inte orkar för att det går trögt. Kolvslagen låter litet annorlunda, kraftfulla kolvslag som genast bromsas, ger därtill särskilda vibrationer - s.k. torsionssvängning (*).] Verkar som två helt olika fel uppkom då "larmet gick", dels falsklarm om laddning och dels oförmåga att varva upp motorn. Är ju sällan som två saker - som borde vara oberoende av varann - pajar vid en och samma händelse. (Jag vill ju gärna klura ut nåt klokt som förklarar bägge felens samhörighet men kan nog få "kontemplera" detta nåt dygn eller två. :-) Tar för givet att du inte har nåt modernt motorstyrsystem med mikrodator, för då kan de mest skumma saker hända!? [Leker litet med tanken att du tar bort generator-remmen och testar att varva upp motorn, gärna med växel ilagd - om bryggförtöjningen tål detta. Kylningens cirkulationspump står då också stilla men ett KORTVARIGT test är knappast nåt problem. Nåt turboaggregat är väl inte aktuellt. Ifall motorn då varvar upp på normalt sätt så är det lik förbaskad generatorn som orsakar trögheten att varva upp. Känns smått otroligt att så skulle vara fallet - för en skapligt stor diesel som din med sitt erkänt goda vridmoment - men bevis vore bra ändå? Kanske tvingas man inse att generatorns fel inte har ett dugg med varv-ovilligheten att göra, totalt slumpartat analytiskt sett att felen råkade uppkomma samtidigt? (Fast motorn kanske gungade till i sin upphängning när nåt fastnade i propellern, nån generatorkabel skadades - shit happens - orsaken omöjlig att "analysera" sig fram till i forum men ett samband finns ändå?)] *) Med torsionssvängning menas att vev- och propeller-axel VRIDS hit&dit i sin längd p.g.a. belastning, inte bara vibrerar upp/ner eller sida/sida på vanligt sätt.

Hittade en matnyttig pdf HÄR. Har saxat ihop en bild från sidorna 4 och 8. Knepigt, ser ut som de faktiskt popnitar rätt nära pluggens ända? Normalt hopfogas väl bara rätt tunna objekt med popnit, den bör ha fritt utrymme att expandera på "osynliga" insidan?? Men kanske "klöser" sig en sådan nit fast tillräckligt i ett borrat håls konstanta diameter ändå? Eller finns det andra sorters nitar som bara påminner om popnitar? Ordet "rivet" betyder just nit, vad jag känner till. Mja, ni får säga vad ni vill men jag tror fortfarande att spåret är avsett för eventuell O-ring. Ifall kapellbågen lutar neråt kan den vid vissa montage möjligen regnfyllas. Om det å andra sidan krävs att fästet kan rotera så får man fixa denna funktion med en annan sorts ändbeslag? [Är kapellbågen av aluminium bör f.ö. eventuell popnit vara av materialet monel, inte rostfritt. Ger lätt korrosion mot aluminiumet annars.]

Vad menar du mer exakt med att "det tjuter"? Är det en varnings-summer eller remmen som tjuter? [i det senare fallet är det nog remmen som är dåligt spänd. Den skall bara gå att trycka ner 10 mm mitt mellan kilremshjulen enligt verkstadshandbok (vänsteruppslaget HÄR, punkt 6 under fig 108). Finns även en uppsjö av andra fel som kan drabba en generator, t.ex. regulator eller dioder enligt texten HÄR.] Låter f.ö. märkligt att motorn inte vill varva upp? Går den bara på riktigt låga varv så kanske laddningen inte kommer igång ordentligt, detta även om generatorn fungerar helt normalt. Låter som motorn har nåt annat fel - för dålig generator kan väl knappast orsaka att motorn inte varvar upp. En kraftig generator kan visserligen vara tung att driva på låga varvtal men knappast för en MD2030. Och då bara när den laddar riktigt ordentligt vilket den ju uppenbarligen inte gör.

Hmm... Klippans ångbåtsbrygga? Är hyfsat säker på att det åtminstone tidvis bor folk ombord där?? Skulle kontaktat KBBF, fråga kan man ju alltid. Troligen en fördel om du har en träbåt, eller en båt som på nåt annat sätt är kulturhistoriskt intressant. Eller kanske kan hjälpa föreningen med nånting praktiskt, typ snickra eller bevaka. Räkna med att det ofta går folk på bryggan och nyfiket tittar på båtarna, för att inte tala om blickar från (litet lyxiga) restuarang Sjömagasinet vars veranda ligger vid bryggans landfäste. Eller flanörer från det närbelägna Novotelet, ibland även från turistbussar. Eller "vanligt enkelt folk" från Majorna som ligger strax intill. Dessutom kan det gunga rejält enligt kbbf-länkens filmer, men det är åtminstone centralt med goda kommunikationer (Älvsnabben typ 250 m, spårvagn 400). El finns på bryggorna, gissar att föreningens större stålbåt har primitiva duschmöjligheter? Många frågetecken, men ett vet jag säkert, det är aldrig nån trängsel vad gäller båtplats på bryggan. Trots att en sådan alls inte "kostar skjortan" vad jag kunnat begripa? Skulle som sagt hört mig för litet hos KBBF, för man kan väl knappast få nåt värre än ett gapskratt som svar på en vänlig förfrågan?

Knepigt att googla detta, bäst är nog att fråga nån kapellmakare(*). Hittade 2 varianter enligt bilden nedan, visserligen rörskarvar men de bevisar åtminstone att ändarna skall stickas in i kapellbåge-röret. Det enda som syns blir väl en smal kant vid de röda pilarna. Hur de hålls på plats framgår alltså inte. Fast friktion från de två O-ringarna i nedre varianten kan nog fastna ganska rejält? (Men varför är det då mindre diameter mellan respektive par av O-ringar, material/vikt-besparing?) *) Kanske pm:a kapellmakare och forummedlemmen "Frewi".

Hej, har du försökt "läsa på" i verkstadshandboken? Förmodligen är det nåt enkelt åtgärdat fel som gör att den vägrar tilta upp? Finns en gratis VHB hos boatinfo.se som nog är relevant. Risiga foton men du som har grejorna IRL kan nog bäst identifiera vad som beskrivs? Avsnitt 9 beskriver trim/tilt och högeruppslaget HÄR beskriver funktionen översiktligt. Har inte grottat ner mig men det verkar finnas ett flertal ventiler, minst 4 stycken enligt den texten?