Thomas-1

Välkommen till forumet! [Och litet fy på er forumrävar (@pseudonym) som inte förstår att välkomna nya medlemmar vid deras första inlägg. Behövs troligen litet mer hjälpsamhet inför nybörjare i forumet från oss gamla forumtjötare, är nog inte alldeles lätt att lägga in bilder efter just ha behövt "vela runt" bland editorns alla registreringar och gudvetvad?] Nå, tror likt Beeblebronx ovan att du menar avbärarlisten? Verkar på din båt vara en gråfärgad gummi-list enligt bilden nedan markerad med ett frågetecken? [Om så är fallet... skulle säga att den inte har någon annan funktion än att skydda plasten litet vid tilläggningar. Möjligen också att se vacker ut och dölja skarven mellan skrovets över- och under-del. Den skarven skall väl vara vattentät även utan listen så någon "säkerhets-funktion" har den knappast.] Gissar att detta med "vågighet" har med gummits åldrande att göra, för gummi blir stelt och oflexibelt med tiden? Tänker här att du kanske har upptäckt hur listens kanter börjar verka alltmer slafsigt hängande i just vågor?? Bildkälla f.ö. HÄR...

Tja... jag hade inte kunnat motstå frestelsen att åtminstone krafsa litet i nippelns mystiska propp. Eller snarare ta bort förträngningen helt, skulle det visa sig att där faktiskt bör vara en förträngning så kan man ju lätt fixa en ny sådan. [Hmm, är det månne rött gummi, har i alla fall själv ett flertal sådana röda gummiproppar i arv efter tidigare båtägaren på tidigt 80-tal. (Denne jobbade på nåt oljeraffenaderi så kanske är det orsaken, kanske är det röda labb-gummiproppar avsedda att försegla provrör jag råkade få på köpet?) Nämner detta mest för att jag blir nyfiken på den röda - eller möjligen rostbruna färgen. Vad är det för material i den genomborrade pluggen?] När jag skrev om "pinkestråle" tidigare som bra indikator så tänkte jag på Martecs smala expansionskärl för MD5. [Hade en sådan glykolkylning tidigare, en cylinderformad plastbalja ca 25 cm hög med diameter runt 7 cm. Högst upp ett påfyllningslock med två tryckventiler med nästan lika stor diameter, strax under det en sidoansluten självavluftning som gav pinke/skvallerstrålen. Väldigt lätt att se strålen i ett sådant smalt expansionskärl med locket avskruvat.] Men ditt kärl har ju helt annan utformning, behövs väl nästan övernaturligt lång horisontell pinkestråle för att du skall kunna se den landa med avskruvat lock? :-) Är hyfsat säker på att principen är den samma som martecs, alltså ett trycksatt expansionskärl där bara en liten del av glykolflödet avdelas som automatisk avluftning och skvaller/indikator/pinke-stråle. Kontrollfråga... du "måste" ha - likt martecen - två diskret inbyggda backventiler i ditt skruvlock på exp-kärlet? Det som förbryllar mig är detta med eventuell funktion som indikator-stråle och dess längd för att synas då locket skruvas av? [Tror samtidigt att långa "pinkestrålar" gynnas med förträngningen placerad helt intill mynningen ut i fria luften, jämför olika slag av dysor eller spraymunstycken? I ditt fall vore jag benägen att rensa proppen - som i mina ögon bara sabbar strålen? Om det behövs en förträngning - säger OM det behövs - så borde den hellre placeras i andra änden av din slang vid exp-kärlets inlopp!?] [Ps. Hehe, angående detta med termostat eller inte förr i tiden, glöm det för nu! Skissen i mitt tidigare inlägg saknar denna detalj för att den inte är relevant för att praktiskt visa slangdragningen vid efterkonvertering. Finns ju olika typer av skisser för olika ändamål, exempelvis en reservdelsskiss skulle nog ha visat termostaten. Tips-tack för övrigt till Bhemac ovan, hade litet otur när jag tänkte kring detta. Såg alltså stenhårt en typisk reservdelsskiss. :-)]

Välkommen till forumet! Ser i Coppertails länk ovan att rekommenderad motorstyrka är 60-100 hästkrafter. Framgår även att "vikten" är 650 kg, vad nu det innebär? [Kanske båtens egenvikt (deplacement) - med eller utan motor - eller lastförmåga? (Gäller det faktiskt lastförmåga så motsvarar dessa 650 kg nog "9,3 godkjente personer", för jag tror att man använder 70 kg som en sorts teknisk grov approximation för exempelvis hissar?) Men en båt är naturligtvis ingen hiss, på båtar blir andra faktorer mer gällande. Saker som utrymningsvägar, tillgång till livbåtar m.m. så den delen av din fråga är ännu obesvarad.] Tja, finns nog tekniska standarder - där antalet personer för en viss båttyp angivits - men kanske är Nynäs 510dc för gammal för att ha fått ett sådant "modernt certifikat"? Ett tips kan vara att pm:a forummedlemmen alubatar, en mycket kunnig och hjälpsam kille (tillverkar aluminium-båtar professionellt) men han tar sig som synes även tid till att vägleda oss fåkunniga här på forumet. Skulle tro att han har bra koll även på äldre "konkurrent-båtar" så ett pm kan löna sig!? Smått Off Topic men jag snubblade över en bildserie HÄR på temat hur en aluminium-båt byggs upp. Se gärna den, alltid litet kul att försöka begripa hur saker blir till? [Visserligen annat fabrikat men hela produktionen från A till Ö är skissad i 155 bilder, jösses vad många handgrepp och detaljer en färdig kvalitetsbåt kan innehålla! (Tror f.ö. att beställaren kan vara marinen eller kustbevakningen, detta för att en FLIR (Forward Looking InfraRed) knappast ännu inte hunnit bli vardagsmat hos oss nöjesseglare. Inte ens i Norge? :-)]

fredriklindell skrev: Hur mktt cca behöver man för stt kunna nödstarta motorn om man tänker sig funktionen nödbatteri? Vet fortfarande inte vad du har för motor annat än att den är en "stor fyrtaktare". Men bara för att ta ett exempel så anges för Mercury 225/250 värdena 490 CCA eller 630 MCA enligt bilden nedan. [På moderna utbordare med inbyggda datorer så bör man nog inte snåla med CCA/MCA. Förmågan att ge hög strömstyrka utan alltför högt spänningsfall kan påverka dess "hjärnkontor"? Åtminstone så brukar det ofta stå i sådana motorers verkstadshandböcker - angående elfel - börja alltid med att full-ladda batteriet. Nån ålderdomlig segdragning - läs: stort spänningsfall - är knappast längre tillåten på grund av datorns spänningsbehov?] Tror du tänker dig ett lätt portabelt "nöd-batteri" att alltid ha - fulladdat - ombord ifall allt annat fallerar? En sorts elektrisk startvev/startsnöre om man så vill, fast här på en såpass stor motor att den inte kan startas med handkraft?? Biltemas MC-batteri är nog inte optimalt*. Hmm... får bolla frågan vidare till forumets "batteri-nördar" som har koll på det senaste :-) (*) Gamla traditionella blysyra-batterier är förmodligen inte den bästa teknologin för sådan användning? Självurladdar ju rejält, är tungt med låg energidensitet, kan läcka syra ifall det inte är av gel-typ. Hehe, tänker mig i fantasin ett lämpligt underhållsfritt superduper fickbatteri med 630 MCA och kanske minst 1 Ah för detta ändamål. Finns en sådan "tulipana-ros" ens på kartan? Med dagens allt mer kraftfulla batterier, ni som följer batteriers tekniska utveckling? (Svårt praktiskt att ansluta grova kablar typ 15 kvmm till ett 12-volts pytte-fickbatteri, men man kan väl få fundera över vad naturlagarna kan tillåta i fråga om små lätta "fickbatteriers" tänkbara maxströmstyrka?) Bildkälla här.

Välkommen tillbaka i forumet! [Detta är i skrivande stund ditt andra inlägg någonsin, det första skedde enligt rullorna (sjöboden) så tidigt som 2006. Uttrycket "long time no seen" verkar klart befogat.] Och nej, jag hittar heller inga "zinkanoder" som behöver bytas. [i alla fall inte inuti själva motorns kylkrets, eventuella drev som sticker ner i sjön är naturligtvis en annan sak. (Inget konstigt i det, motorn är glykolkyld så korrosion inuti motorblocket är osannolik. Däremot kan ju värmeväxlares sjövattendelar drabbas, inklusive oljekyl mm, men inte heller där hittar jag nån bra beskrivning.)] Det jag däremot faktiskt har lyckats hitta är en "operators manual" som är fritt läsbar för alla. [Hmm... i kapitlet "maintenance schedule" så borde väl byte av zinkanoder framgå tydligt, kan jag tycka? Hittar dock inget om detta i den manualen - förutom angående drevets nedstickande delar i böljan - så jag börjar tro att "själva motorn" inte har några zinkpluggar alls. (Litet konstigt, visst måste väl åtminstone värmeväxlarnas sjökrets innehålla nån sorts lätt utbytbara "zink/alu/magnesium-pluggar"?) Tycker att detta borde vara tydligt omnämnt i min länkade "instruktionsbok", men kanske behöver jag bara putsa mina glasögon - och bläddra runt litet mer - för att hitta??]

Hej (igen), ser ju som sagt ut att ha fastnat nåt i nippeln? Tror att nippeln matar slangen till den automatiska själv-avluftningen? [En sådan utgår från högsta punkten i motorns slutna glykolkrets där ju luft gärna samlas. Den spottar in luften i expansions-kärlets trycksatta överdel. Fiffig grej, man kan kika ner i expansions-kärlet och se ifall man har en stabil vattenstråle pinkandes tvärs kärlet eller kanske bara "spott&fräs". (Pinkar den smala strålen i en hög båge inuti kärlets överdel så är cirkulationen bra, spottar den inte så är systemet dessutom avluftat. :-)] Det du kanske tänker på angående att avsiktligt "begränsa flödet" är nog något helt annat, en sådan förträngning är vanlig vid efterkonverterade motorer men sitter då i shunt-ledningen. [Alltså shunt lika med "förbi-ledning" vars uppgift är att ha lagom area/motstånd mellan två motsatta krav, dels vara stor nog att inte överanstränga cirkulations-pumpen då termostaten stängs. (Pumpar ogillar ju flödesstopp slitagemässigt.) Dels vara liten nog så att ett tillräckligt flöde genom motorns kylmantel upprättshålls då termotstaten är öppen, i gamla direkt-sjökylda motorer räckte nog kvoten fifty-fifty. (Två lika grova ledningar/nipplar kunde duga för att matande sjövatten ju finns i överflöd och alltid håller låg temp typ 22 grader eller mindre.) Vid konvertering av äldre motorer blir det ofta önskvärt att strypa shunten "litet lagom". Men då sitter den avpassade pluggen alltså i shunten och inte i slangen för automatisk avluftning.] Frågor... 1. Känner du igen detaljerna i skissen nedan? (Den visar volvos egen konverterings-sats men det finns ju piratgrejor.) 2. Har du termostat över huvud taget? (Så kunde det vara förr i tiden, fanns ingen termostat eller ens termostathus. Ingen termostat syns - till min förvåning - till i skissen nedan så därav frågan.) 3. Kan du bekräfta att den igensatta nippeln motsvarar nr 17 i bilden nedan? Saxade bilden delvis norpad HÄR, på den sidan finns även en kortfattad montage-beskrivning.

Aha, då är det väl vibrations-dämparen nr 29 som TS vill lossa. Heter så enligt reservdels-listan. Detaljerna 35 & 36 har ingen benämning, kanske är det en alternativ remskiva respektive vibrations-dämpare? Svängnings-dämparen nr 28 är som sagt den med fjädrarna. Haha, blev lite för många felaktiga benämningar men nu är det väl utrett att frågan gäller nr 29 - eller möjligen 36. :-)

Rollen skrev: Svänghjulet sitter i andra änden på vevaxeln. Gillade ditt inlägg men blev samtidigt litet förvirrad över detta med andra änden av vevaxeln? Kanske finns flera versioner av motortypen men enligt min bild nedan (snodd här) så sitter svänghjul och svängnings-dämpare nära ihop? [Någon undrar kanske vad en svängnings-dämpare är för nån manick? Tror att den enbart dämpar s.k. torsions-svängningar. Med torsions-svängning menas - vad jag begriper - ojämn vridnings-kraft på en axel, kolvarnas framdrivande kraft sker ju plötsligt så långa axlar tenderar att vrida sig litet fram- och åter utefter sin längd. Alltså att vrida sig i "torsions-svängning", inte bara vibrera upp/ner eller sida/sida etc. I bilden nedan vid A syns 6 st fjädrar som jobbar för att utjämna kolvarnas ojämna rotationskraft-tillskott, detta är en typisk konstruktion för svängnings-dämpare. Kul med forum, man tvingas ibland "läsa på" litet och upptäcker nya saker. :-). Tydligen är fjädrarna i en svängningsdämpare olika kraftiga och även olika långa för att på bästa sätt göra sitt jobb. Hittade i alla fall denna YouTube-video, visserligen angående en högvarvig motorcykelmotor men men. (Rätt raffinerad konstruktion, dess klenare fjädrar är långa och börjar därmed jobba tidigt, de kraftigare är kortare och tar hand om andra större svängningar vid lägre frekvens... eller nåt?) Frekvens är f.ö. alltid viktigt när det gäller vibrationsdämpning, saker kan vid olika motor-varvtal hamna i resonans enligt denna demo. Och resonans förstärker snarare än dämpar vibrationer.]

CubaCola skrev: Skulle behöva få av svänghjulet på motorn där kilremmarna går. Lite rostigt och trist och skulle behöva måla upp och snygga till. Det sitter fem skruvar och när dessa är borta sitter det som berget. Hur får man av det? Svar... med ett kraftigt specialverktyg som tål att hamra på. En avdragare eller på engelska "puller". Kilade svänghjul skall alltså helt normalt sitta "som berget" även när förskruvning är borttagen, extra särskilt stora svänghjul som ditt. Avråder ifrån att demontera det kilade svänghjulet utan riktig orsak! [För att måhända bara komma åt att spraymåla det flashigt snyggt? Detta är verkligen ingen prioriterad orsak, ingen motor har väl någonsin behövt skrotas för att svänghjulet rostat bort. Din motor är en arbetshäst, inget man bör "pimpa" utseendemässigt. (Ta bara ett sandpapper och putsa eventuella rostfläckar litet, sedan en pensel och måla det rostiga med original motorfärg, allt utan att demontera. Jobbet klart, snabbt och lätt. :-)] Envisas du ändå med att demontera utan verklig orsak så finns 5 st fina manualer över Volvos 41-serie hos boatinfo.no. I DENNA manuals länk syns tre sidor med olika special-verktyg, en lämplig typ av avdragare/puller måste vara kraftig, som sagt även tåla hammarslag alltefter gängorna dras åt så att dragkraften ökar.

Hmm... kanske är det en gammal mäktig utbordare enligt YouTube- filmerna nedan du fått syn på? Här en kort filmsnutt som visar att det - i så fall - "bara" är en rak 4:a. Här en litet längre snutt (5min 16 sek) som visar egenskaper i sjön. Ps. Jobba vidare med bild-problemet! Ange gärna vad du har för platta/smartphone, iphone eller android. (Eller kanske dator med webbläsare typ Chrome, Firefox, Internet Explorer etc.) Tror att forumets funktioner för bild-inläggning faktiskt funkar bra nu, åtminstone ifall man från början vet hur man skall göra? Det mesta är med andra ord "handhavande-fel" och inte buggar i forumet? Dock inte lätt att klura ut vilka knapptryck som krävs. (Finns ju f-n inte längre några riktiga knappar på paddor, mest skumma menyer som kommer upp vid dubbelklick, gester, skakning eller annat besynnerligt sätt. :-) Men lägger du in uppgifterna ovan så kanske någon med liknande utrustning kan svara och ge tips!?

George_Ohm skrev: Jag har ju svårt att "hålla klaffen" och undrar ju då varför den nya "Hisingsbron" skall vara en lyftbro, och ingen klaffbro, en dubbelklaffbro som Jordfallsbron och som nuvarande enkalklaffsbron ger ju obegänsad segelfri höjd, då den är öppen. Finns en fast bro i Trollhättan (Stallbackabron 28 meter) med samma segelfria höjd. Den nya lyftbron blir väl då upphissad inget extra hinder jämfört med dagens klaff-variant. Hmm... stigbergslidens lutning för spårvagnarna är nog snarare 14 procent? (Låter i och för sig ganska mycket, men fjorton promille vore väl å andra sidan bara en höjdskillnad på 14 meter per 1000 meter rälssträcka.)

Brukar gå att tilta ner manuellt utan batteridrift, om det är det som är problemet. Tror man öppnar nån ventil på tiltcylindern så sjunker riggen av sig själv. Vet inte vad du har för motor men boatinfo.no har många bra verkstadshandböcker där detta brukar beskrivas detaljerat.

Makro skrev: Svensk miljöpolitik är ett stort skämt, det är ju bl.a detta ett utmärkt exempel på, tråkigt nog. Hmm, det är alltid lätt att raljera över politiker hit&dit, kanske även "stadsarkitekter" och andra tjänstemän. [Har - bäst att genast påpeka - själv inget personligt intresse utöver att jag bor i Göteborg och har fritidsbåt (masthöjd f.ö. bara 11 meter så jag slinker under oavsett ).] Men hur man investerar i olika trafikslag inför framtiden är inget skämt, kostsamma saker med pengar ofta tagna ur vår gemensamma skatte-kassa! Som alla nog förstår så finns inga kristallkulor, endast statistik bakåt i tiden och olika gissningar framåt. Vore bra om vi alla på forumet kunde ta frågan på allvar? Slussarna i Trollhättan kan bli olönsamma att ersätta sägs det? [Detta i någon mån för att den tänkta (nu klubbat beslutade?) bron, tänkt att byggas alldeles invid gamla skrotfärdiga "götaälvbron" - bara måste skrotas snarast.] Den nya bron är givetvis också öppningsbar, liksom den gamla, men den måste hissas oftare för sin låga höjd stängd. (Rejält ofta för segelbåtar, men de får naturligtvis vänta på ordinarie schemalagda öppningar.) [Den gamla skrotfärdiga och öppningsbara hade väl i stängt tillstånd ca 19,5 meter segelfri höjd. Tillräckligt också för de flesta fritidsseglares master. Den nya (obs naturligtvis också öppningsbar) blir bara runt 13-14 meter, där slinker bara smärre segelbåtar som min igenom utan att vänta på öppning. Hur ofta bör då bron öppnas, att bilister kan få köa en stund kan väl vara okej. (Men hur blir det för kollektiv-trafiken, den är hårt styrd av sina tidtabeller och numera också med "kundviteskrav" vid förseningar. (Tanken att det är dumt att dela en stor stad som Göteborg "mitt itu" genom många broöppningar envisas med att komma tillbaks i min skalle. Varför måste den nya bron ha så låg segelfri höjd i ohissat tillstånd? Gör bron som en liten kurva istället med längre påfarter (körbane-lutning) utan att området för trafikspagettin vid påfarterna växer?)] Här en Chalmers-students examensarbete (pdf) angående frågan, en bra läsning om man vill förstå mer i detalj. I denna min tråd från 2014 angående nya brons låga höjd så stöts&blöts detta rätt rejält, den mystiska "slulsen" där fartyg sänks för att undvika frekventa broöppningar var rubrikens orsak. (Numera inte alls aktuellt med nån "sluls" vad jag förstår, men det är väl fortfarande tillåtet att fundera litet hej vilt? Vilken är egentligen den optimalt billiga lösningen som håller i framtiden?? :-)

... ett litet avbrott i forumtråden som givetvis hittills sjungit LED-lampors energisnåla lov. Men bara en liten "hint" om att glödlampan dessbättre alls inte är uträknad, nya energi-snåla varianter kan vara på väg? :-) [Trixet är - så vitt jag förstår - att man lyckas "klistra" nån sorts kristaller på glödtrådar. Ingen lätt uppgift, är jäkligt vitglödgat hett. Vidare, ifall kristallerna inte ramlar av eller brinner upp, så kan de utgöra ett optiskt filter. Ett sådant önskvärt filter släpper bara ut synligt ljus, och reflekterar tillbaks IR-strålningen (läs: förlustvärmen). Och ifall detta trix skulle fungera pålitligt så blir glödtråden lika vitglödande med betydligt mindre inmatad energi, lampan förefaller hyfsat kall men lyser ändå bra.] Märklig tanke, men Edison skulle nog "be pleased" ENLIGT DENNA LÄNK?] Just nu råder LED-tekniken. Men kanske svänger "teknik-historien" tillbaks mot glödtrådarna? [i framtiden kanske teknikhistoriker säger - angående glödtråden - att det förekom ett kort avbrott runt 2000-talet till förmån för olika energisnåla experiment typ Light Emitting Diods?] Hehe, fasen vet men jag gillar glödtrådars mysiga ljus. Gärna även att kunna värma händerna runt en energimässigt slösande ljuskälla, typ fotogenlampa eller vedbrasa. [Alla historiskt kända glödande ljuskällor strålar ut både värme och synligt ljus (typ rött vid 800 grader och allt vitare uppåt 1200 grader helt o-filterat frekvensmässigt). Med ett sådant alldeles nykonstruerat kristallfilter kan man kanske reflektera tillbaks den osynliga/onyttiga värmen, spara energi och ändå uppnå "vit-heten" hos en glödtråds superheta yta typ 120W-glödtrådslampa? Blir lika hett, lika ljust, lika synlig omgivning, med bara en bråkdel av "wattstyrkan" förmodar jag. (Vad gäller "mys-faktorn" vete katten, troligen bättre än LED:arnas kalla ljus, men nån IR-värmekälla att "värma handflatorna" vid kan ju aldrig energisnåla lampor utstråla. Allt som värmer handflator kallas ju "förlustvärme" när det gäller ljuskällor, alltså per definition energiförlust ifall lampors syfte bara är att lysa upp omgivningen så ögonen ser omgivningen skarpt.)] Slut på min lilla framtidsspaning som avbröt forumtråden. Åter till vardagen...

@ Kjellman, George­_Ohm... Verkar som sagt vara SMHI igen, åtminstone om Stockholm Radio:s egen sajt är uppdaterad.

Tobbo166 skrev (inlägg #4): Stort tack! Gick fint. Fyllde upp slangen som jag satt på sjövattenpumpen. Den är ca 1,5 m, satte dit den med en slangklämma (2 åt motsatta håll med originalslangen), drog åt lite lagom. Satte tummen på slangen och ner i hinken en cm ovanför botten. Hinken ställde vi 30 cm över sjövatten pumpen ca. Kul att det funkade! [Och ja, pumpen kan nog behöva "mutas" litet vad gäller prajmning genom att hinken höjs relativt pumpen/motorn. Enligt min fundering ovan så har förmågan till "själv-prajmning" på land föga att göra med hur den funkar till sjöss. Gasläckor kring gummi-vingarnas spetsar mot pumphuset vid prajmning är inte automatiskt samma som vattenläckor i verklig drift! Gas har kort sagt en jäkla förmåga att läcka genom minsta hål, till skillnad mot vätskor?] Haha, leker litet med tanken på att hissa hinken hela 10 meter över båten, det vore en rejäl "muta" som borde prajma den lataste pump? (En praktiskt sett inte helt omöjlig idé på landsatta segelbåtar med masten kvar?) Tja, vete katten, skulle en sådan tiometers jättemuta behövas så är det nog ändå hög tid att byta impeller m.m. (Fast ha alltid i åtanke detta med "skilda världar" på pumpars sug- respektive tryck-sida, alldeles självklart hur stor höjd-muta som är lämplig är det knappast?) Angående min länkade filmsnutt ovan om "hundrameters-träden", kollade även den där föreslagna länken "WORLD LONGEST STRAW". Sevärd demonstration även den kan jag tycka! [slänger med en OT-film - av samma kunniga gossar - angående en förbryllande jojo. Kunde själv litet jojo-trix en gång i tiden, svor över "dåliga lager" mm då dessa misslyckades. Filmens trissa har inte ens snöret fäst, och ännu mer förbryllande så kan det "lösa snöret" skickligt kastas upp i luften och åter in fånga trissan?? Kort sagt, vete fasicken hur det går till? :-)]

Tror att du först och främst bör försöka vrida loss hakens krok, gärna med kraftigt nedpressad överkåpa för att avlasta kroken. Grundproblemet är givetvis att kroken nu sitter säkert förankrad i gaffeln, men gaffeln verkar smal så även utan skruv går det kanske att pilla (syl,strumpsticka) tillbaks den i läge för vridning med lagom bred skruvmejsel eller nåt bättre verktyg.) Saxade ihop en bild som kanske förklarar min tankegång tydligare?...

Rekommenderar boken "Vädret ombord : praktiskt för båtägare". Finns visserligen fler bra böcker i ämnet skrivna av seglande meteorologer, men just denna köpte jag till "skepps-biblioteket". Eller snarare skepps-hyllan, för där ryms bara ett tiotal böcker. :-) [Haha, annars lånar jag mest bara böcker på bibliotek. Och bara de som jag verkligen gillar inköps, detta är en sån bok.]

Ja, FinnMicks tips borde funka. Annars kan man logga ur sig och istället använda knappen "Aktiva Trådar". Detta ger trådarna (ca 70 st?) med de senaste inläggen i samtliga forumdelar. [skriver detta som ett tips även för tillfälliga "icke medlemmar" som ju aldrig är inloggade.]

Hur ser vredets axel ut i ändan? [Är ju ett avlångt hål i haspen15 - där skruven suttit - så axeländan borde väl ha en form som motsvarar det hålet?] Har skruven ramlat bort så kanske haspens hål flyttat sig litet i sid- och längs-led. Tänker mig att du kunde försöka med en lagom bred skruvmejsel istället, för då når du längre in ifall haspens hål flyttat sig. Får du dit skruvmejseln så borde du sen kunna vrida med litet kraft för att lossa haspen? Skulle också beväpnat mig med en syl eller strumpsticka, om hålet i haspen hamnat väldigt ocentrerat kanske man först kan få in spetsen i hålet och lirka den i läge för skruvmejseln.

Saxade ihop en bild nedan på låsmekanismen från två olika reservdelsskisser. Nedre skissen... uppenbarligen måste ditt handtag12 ha tappat "vridet" i kontakten med haken15 enligt A. (Går handtaget att dra ur en bit så kan skruven 16 ha lossat litet, såpass att handtaget inte längre greppar i det ovala hålet?) Vad testa? Skulle pressat ner bakre delen av kåpan (för att lätta lasten på haken C). Samtidigt pressat in handtaget i pilens riktning. Ifall man avlastar haken och samtidigt försöker få det mesta möjliga vridgreppet så kanske haken faktiskt behagar att rotera!? Ser tyvärr ut att vara skruvar med muttrar som håller både bakre låset och främre gångjärnet. Det där med "tre utbuktningar i kåpan" skulle jag låtit bli, lyckas du vrida skruvarna (4 eller 13 övre skissen) så snurrar nog muttrarna bara fritt med i alla fall? (Bilderna snodda ur två pdf:er, där framgår även delarnas benämningar samt antal. Top cowling samt bottom cowling. [Ps kanske kan du anlita Sickan i Jönsonligan som sista resurs, han är duktig med sitt stetoskop. Dynamit-Harry skall förhoppningsvis inte behövas. :-)]

En veritabel guldgruva, nog aldrig tidigare skådat! Serien "världens fakta" presenterar äntligen tekniska saker på ett begripligt sätt med många animationer - fast bara just där sådana behövs. [inget beskäftigt tjafs från medieutbildade universal-nollor, inga reklamavbrott, inga ängsliga bort-klipp. Bara vardaglig fakta, genomträngande reportage som tillåts ta sin tid där det behövs. Yrkesfolk får berätta vad de sysslar med, och tempot saktar ner där det behövs och belyser knepiga saker extra noga. Allt redigerat och hopklippt av kunnigt folk som brinner för tekniska saker och vill veta hur saker funkar innerst inne.] Har själv bara sett DETTA AVSNITT av serien ännu men säger ändå "Mycket Nöje". För som ägare till en fritidsbåt undrar man väl ibland hur stora fartyg funkar innerst inne!? (Aha-upplevelserna haglar trots att jag som gammal göteborgare kanske borde ha bättre koll. :-)

Hmm... angående "Off Topic" frågan om olika salters egenskaper... Bra förklaring ovan men jag saknar begreppet HYGROSKOPISKT. [Förmågan att fånga in och binda luftfuktighet, kort sagt torka luft till priset av att själv bli genomblöt. En grusväg förblir sedan fuktig och därmed dammfri tack vare den bundna luftfuktigheten.] Kalciumklorid (sommarvägsalt) är extra bra på detta, men natriumklorid (vintervägsalt eller vanligt bords/havssalt) har också den egenskapen fast inte i lika hög mån. [För salt havsvatten gäller... Har man exempelvis plurrat i spat - så värmer inte kläderna längre som de skall, blir liksom aldrig hundraprocentigt torra. Måste sköljas i rikligt med sötvatten för att lösa saltkristaller och samtidigt späda ut salthalten i en stor mängd sötvatten (läs: i praktiken maskintvättas för då blir de ju rena samtidigt). Görs inte detta känns kläderna ständigt småfuktiga och värmer inte som de skall.]

"Harre the devil" vad många sorters plastsmäck-clips det finns! En bildgoogling med söktermerna "double end auto plastic clips 6mm hole" ger några hyfsat snarlika. Ofta leder sådana här bildlänkar till nån grossist som inte säljer styckvis, snarare säckvis. Möjligen kan man spåra upp nåt bilmärke som använder prytteln och sedan gå på deras reservdelsnummer? [Hmm... fast vad i en modern bil kan vara fäst med "double end", knappast dörrpaneler. Den stora längden 32 mm i din bild antyder att det är två tjocka föremål som fästs ihop. Behövs rätt långa borrhål för bra grepp. Förslag någon?]

Hej, förmodligen har impellern helt enkelt tappat sugen - om ordvitsen tillåts? :-) [En pump med gummi-impeller är normalt såpass tät på sugsidan att den kan "prajma sig själv". Med det menas att den genom "frenetiskt luft-viftande" faktiskt kan lyfta det tunga ämnet vatten en smula. Men då krävs att den är fräsch och sluter tätt emot pumphusets väggar, samt att inga luft-läckor in i sugsidans slang förekommer. Att en sådan impellerpump funkar bra i sjön är därför på intet sätt en garanti för att den också kan "prajma" sig själv på landbacken. (Förmågan att pumpa när den väl vattenfyllts i sjön kan vara utmärkt, detta alltså trots halvkass gastäthet.)] Gummit i impellern är känsligt för överhettning ifall det inte vattenkyls, men för all del knappast värre än att det tål några sekunders "luftvispande". Men ju mer du kör motorn på land - utan att pumpen lyckas prajma sig själv - desto större risk för dålig prajmnings-förmåga i framtiden. Angående hinken så är dess position över- eller under motorn naturligtvis mycket betydelsefull, sänks den exempelvis långt under motorns nivå så ökar lyfthöjden desto mer. Angående detta med ifall slangen i hinken skall stoppas ner till botten eller inte så gäller vad jag begriper svaret JA. [Det spelar ingen roll tryckmässigt så vitt jag begriper, det är vattennivån i hinken relativt motorn som avgör, inte slangändens höjd där den råkar befinna sig inuti hinken. (Detta oavsett vilken höjdnivå hinken befinner sig i relativt motorn, hävertverkan eller inte. Och då blir det ju praktiskt med slangänden i hinkens botten så den inte suger torrt onödig tidigt.)] Teoretiskt sett så är det en jäkla stor skillnad mellan pumpars tryck- respektive sugsida. Skilda världar om man så vill. Går att stegra absolut-trycket nästan oändligt mycket, men att minska är värre. Det som vi vardaglig kallar "sug" är vakuum, luft/gas-tomhet. Eller med andra ord, nåt "sug" existerar inte, bara atmosfärens påtryckande förmåga. Och det trycket - som beror på lufthavets tyngd - har i genomsnitt absoluttrycket 1013 hPa. Hehe, nu har ju knappast ditt problem med tappad sug nåt med vädret att göra. Men litet bakgrundsteori skadar väl aldrig om man vill begripa saker grundligt. Här en tänkvärd film med ett knepigt exempel på omöjlig sugförmåga... gränsen för lufttryckets förmåga att trycka upp vatten går på 10,3 meter, och därför kan man ju undra hur jätteträd på uppåt hundra meter kan "suga" upp vatten. Hoppas du blir mer hjälpt än stjälpt av detta svar!