Thomas-1

Hej Sussa, förmodligen vill du med din fråga veta precis som du skriver, citat "Vilken är den bästa och billigaste hamnen om man ska lämna båten i vattnet ett tag och flyga till Sverige?". Alltså inte hur långt det är mellan Stockholm och Teneriffa, sådant bör nog piloten i reguljärflygets tjänst ha koll på ändå? Om vi här i forumet skulle försöka återgå till trådens ämne?? Själv lämnar jag sällan Bohuslän och är inte heller rätt person att svara. Förmodligen gör du klokt i att fråga på nåt annat forum. Teneriffa är nog en välbesökt hamn inför "språnget över Atlanten"? Borde finnas gott om forum, bloggar om du googlar exempelvis "safe yacht harbours teneriffa" eller liknande? Vilken dygnskostnad räknar du förresten som "bäst" relaterat till "billigt" i just ditt fall? Förmodligen är tänkbara hamnars dygnstaxa baserad på båtlängd samt en rad andra faktorer. Faciliteter, service, bevakning, sjö&vind-lä med mera. Har du kanske en Maxi 999 eller vad, vore nog bra med mer uppgifter för att ens kunna börja besvara frågan??

Välkommen till forumet! Finns en bords-modell enligt bilden, fast om den är till salu vete katten. Men jag antar att det är en sådan snipa du har? Alltså norsk sörlandssnäcka, tydligen byggd i Grimstad kommun inom Agder fylke?? Hittade en trevlig historik över Herwa, på sidan 3 finns modellen. Fotografen är ju enligt bildtexten knuten till höjskolen i Agder, kanske kan du mejla den högskolan? Finns en mejladress längst ner HÄR som nog leder fram till personer som förmodligen vet det mesta om detta? [själv hade jag absolut testat en artig förfrågan, för hos redaktörerna för "agderkultur.no" finns nog mycket kunskap eller annan vägledning att hämta. Rent av ritningar??] I slutet av 60-talet köpte tydligen A/S fjordplast upp bl.a. Herwa och Selco. Allt enligt kapitlet "Giganten vokser" HÄR.

Har nu surfat runt en vända till i jakten på ursprunget till ordet targabåge. Vad gäller engelska söktermer så tror jag att "boat arch" är effektivt för den typ av båge som George visar ovan. (Förleden radar,fishing eller towing-arch kan nog specificera användningsområde) [Ordet "arch" betyder väl ungefär portvalv, missförstod nog ordet sarga i mitt förra inlägg. Hehe, tänk hellre fönster-sargars bågform snarare än att sarga fiendesoldater eller båtutseende. :-)] Konstigt nog ger även bildgoogling med "boat roll bars" bra träffbild för Georges bågtyp, vadå för rullbar kan man undra? Vad är det som rullar, tror man menar själva båten? [svaret i bilsammanhang är i alla fall störtbåge, alltså den grova förstärkningen av taket främst i rallybilar eller liknande. Nu finns ju knappast hårda diken till sjöss så den funktionen känns onödig utom möjligen vid 60+ knop?] Här en engelskspråkig forumfråga på en sajt för båtkonstruktörer, och de verkar minsann också tvekande. [Frågeställaren har kanske - likt detta forums frågeställare - också nån låg spoiler-liknade båge att att fästa antenner eller annat i åtanke? Litet udda kan tycka att i Australien tycks benämningen "targa bar" vara gångbart - enligt masalais inlägg (strax under trådhuvudet) - tror detta med targa är äldre och urprungligen härstammar från nordiska fornspråk?] Som George påpekade i inlägg #16 ovan kan nog biltillverkaren Porsche varit först att mynta ordet vad gäller fordon, skedde väl närmare bestämt i mitten av 50-talet? Och att tyskar under 30-talet och förmodligen senare var rent ohälsosamt fascinerade av svärdfäktande vikingar och "germanska" norden är ju välkänt. Hmm... min teori över ordets ursprung får bli... någon ur krigsgenerationen som arbetade hos porsche-fabriken myntade ordet "targabåge"? [Och jo, hos wiktionary.org kan man ana samma urprung som i Georges inlägg #16 ovan, alltså Estland, Italien, fornnorska etc? Men som Faderullan påpekade i inlägg 17 så har väl både finnar och ester helt annan (finsk-ugrisk) språkstam, redan i urtiden skild från den latinska så man fattar som svensk/norsk/dansk ingenting. Se här, inte ens krumeluren över a:et i estniskan begriper jag mig på.] Haha, hårklyverier men man kan få långtråkigt på vintern och då tillåtas snöa in på olika detaljer? Vem vet, kanske lär man sig något oväntat och i framtiden nyttigt?

Haha, vem var den däringa herr Targa egentligen? Var kommer ordet ifrån, hittade en godbit enligt bilden nedan. Nånting som ser avsågat eller sargat ut enligt gammal svensk dialekt? Bildkälla här. Men vad heter motsvarande pryl på engelska? [Genom att rå-googla många varianter av sökord som bildgoogling så börjar jag tro att det inte finns nåt motsvarande ord i engelskan? Kan behöva litet hjälp, bäst hittills är "boat antenna and fishing fitting tower" men så många ord behövs väl knappast för den som vet vad prylen verkligen heter?] Angående funktionen, bara en fundering. Bågen är väl visserligen öppen undertill men ändå?... Sprut/vattenavvisare vid framfart i hög sjö och motvind, blir kanske mindre blött att sitta i sittbrunnen ifall det horisontella sprayet stoppas litet?? Gillar annars Faderullans tips, ta bort den under en säsong så märker du nog ifall den alls behövs!

Tag gärna litet bilder om du öppnar impulsgrejen och lägg upp för oss nyfikna. Möjligen krävs speciella detaljer för att vända impulsens rotationsriktning, inte bara omflyttning av befintliga delar? (Har en fungerande som jag kan pilla isär och fota ifall funktionen verkar knepig.) Men fel rotationsriktning hos impulsen stämmer inte riktigt med din beskrivning kan jag tycka. Då skulle den väl smätta enbart om du vevar baklänges!? För vevade jag min tidigare O11:a bakåt så aktiverades inte impulsen, brukade f.ö. utnyttja detta vid tändnings-inställning. Angående tändnings-inställningen så kan man ställa kolven 3 mm under övre vändläget och ställa reglaget i läge högtändning. Blir då automatiskt 3 grader med lågtändning fast med bättre precision. [se kurva 2 i inlägg #3, vid kolvhöjd -3mm f.ö.d. fås dels högtändning=23 grader och dels lågtändning 3 grader eftersom svinget i reglaget är 20 grader. Med bra precision slipper man också smått otrevliga bakslag i startveven.] @ Kalle: Ja, gör gärna ett återbesök. Försök locka hit de sista entusiasterna! :-) Själv följde jag bara forumdelen om mekanik, kanske trä-delen är livaktigare. Förutom du själv så skriver även ST_ANNA (Ingemar) här på MG samt på TA. Han vet det mesta om Albin och är även återförsäljare av albindelar. Och f.ö. också förespråkare för trixet med 3 mm under vändläget.

Ja, antingen något sådant eller en rejäl batteribank. [Ett "hungrigt" standard-blybatteri på 70 Ah slukar väl sällan mer än 10-15 A i praktiken? (En bank på 3 st ger då 3x70=210 amperetimmar och total "slukförmåga" kanske 30-45 A.) Fast sedan skall kanske kylskåp, diskmaskin, radar och tusen andra oumbärliga prylar drivas samtidigt som laddningen sker? ;-)] Kanske kan man spika ihop en sorts grov praktisk tumregel, alltså gällande traditionella kopplingar utan elektroniska nypåfund? Typ så här, vad tycks?... Börja inte ens fundera på en kraftigare generator ifall din batteribank inte är stor nog att - i hungrigt urladdat tillstånd - sluka merparten av ampéren som erbjuds. Och har du plats för solpaneler så är det ofta bättre investerade pengar, den laddar visserligen svagt amperemässigt men är å andra sidan operativ under många ljusa sommartimmar.

@Pentax/ Kalle: Tack för tipset att "Motorrenovering i Kristinehamn" så att säga la beslag på SEM:s reservdelslager för magnetapparatens inre detaljer. Själv har jag ofta undrat varför inte "AlbinMotor" kan sälja detaljer till just SEM magnetapparaten, inte ens slitdelar som brytarspetsar? Kom just på att du kanske inte har noterat hur bra pdf:er det fortfarande finns att hämta hos mitt hat/älskling-objekt träbåtsakuten* innan sajten tynar bort? Tänker särskilt på denna pdf gällande SEM:s olika varianter i E-serien. (*) Att försöka länka till den pdf:en inom träbåtsakutens åldriga forumplattform ger för lång länkadress, radbredden hos alla tidigare inlägg går utanför bild. Fatta att jag tvingats lämna det forumet med litet sorg. Men nu befinner jag mig ju i MG:s moderna forum, går ju plötsligt utmärkt att länka utan problem! :-)

Gjorde ett fynd på YouTube i två avsnitt. Ta isär respektive montera ihop. Som Gelis säger så finns det en brytpinne i den genomborrade motoraxeln och även en ställbar slirkoppling. [Tyvärr framgår det inte riktigt hur man ställer in slirkopplingens anspänning så den börjar slira litet lagom innan brytpinnen ger sig, men men? Snäckdrevets utväxling är förhoppningsvis såpass rejält stor att det upphissade drevets egentyngd inte lyckas spinna igång en fallande rörelse?] Nå, tänk på att avlasta drevets upphissade tyngd ordentligt vid demontering för man kan nog klämma fingrarna rejält om man klantar sig!?

Jodå, gnista varje varv. En form av s.k. waste-spark, gnistrar alltså i onödan då avgaserna pressats ut och insug skall påbörjas. Tog några bilder på gamla prylar. Bilden till vänster är visserligen bara plattan för impulskopplingen utan sina vikter och fjädrar, tvivlar på att man kan montera detta fel. (Två hål verkar igenlödda, kanske används de vid högergående motor?) Fast hela 70 grader fel verkar som sagt skumt, du kanske hade öppna hål på alla positioner? Kolla med bladmått att du har 0,4 mm mellan brytarspetsarna som mest. I så fall sker gnistan vid samma gradtal oavsett ifall impulskopplingen aktiveras eller inte. Nocken är vändbar, skall synas ett L (left) enligt högra bilden. Tog en bild på kuggarna också, den på kammens stora drev är till för att inpassa vevaxeln så ventiltiderna stämmer. Men den markeringen syns i hålet för magnetapparaten och skulle kunna användas för att kugga magneten rätt. Skriver "skulle kunna" för markeringen på magnetens kugge ser hemgjord ut, sitter inte ens tydligt placerad på en specifik kugge för inpassning mellan ettorna? Du kan ju kolla om du ser något motsvarande på din motor.

Säger också välkommen! :) [Frågan ställdes ursprungligen i träbåtsakutens forum. Det forumets tekniska standard är tyvärr under all kritik, bilder sumpas, BB-koder behövs hit&dit, länkar krånglar mm. Finns en gräns när man ledsnar på allvar och måste säga adjö.] Utlovade i mitt sista inlägg där litet skisser och hade närmast denna i åtanke... Där syns magnetapparatens inställnings-möjligheter tydligt, även kolvhöjd relativt gradtal mm. Tror du gjort rätt i princip, men det är svårt att fippla in kugg-ingreppet utan att nåt vrider sig. Själv använder jag hellre en indikatorlampa (nån liten instrument-belysningslampa på max 3-4 watt enligt skissen*) Detta att impulsmekanismen "smätter till" först 70 grader efter Ö.D. är givetvis galet. Det bör ske typ 3 grader F.Ö.D. med spaken i lågtändnings-läge. Tänk på att brytarspetsarnas stipulerade 0,4 millimeter påverkar tändögonblicket, om det avståndet är fel blir det en skillnad i tändvinkel beroende på om den varvtalsberoende impulskopplingen kopplas in eller inte. Gärna följdfrågor, lätt att skriva i detta forum! :-) (*) Den lyser visserligen hela tiden men något starkare då brytarna är slutna.

Tycks vara så att du har en elektromekanisk tilt (bilden), medans trimmet består av hydraulik? Numera är bägge funktionerna hydrauliska men alltså inte på ditt drev? På de moderna dreven finns en "manual release valve" som gör att man kan sänka drevet utan elmotorn. Bra, för då kan man upptäcka ifall det mekaniska av någon anledning går trögt i översta läget genom att försöka ta ner drevet en bit och återigen testa eldrift upp respektive ner. Men detta är väl knappast tillämpligt i ditt fall om själva tilten saknar hydraulik. Vet inte hur överbelastnings-skyddet är anordnat i ditt fall, en enkel brytpinne på elmotorns axel? Du skriver att elmotorn varvar upp - både vid upp- respektive ner-tiltning - hur pass höga varv kan man undra. Låter det som den går helt i tomme, typ som en brytpinne gett upp, eller vad? Bildkälla: verkstadshandbok hos boatinfo.no.

Mja, som LuminaL beskrev i inlägg #3 ovan så kan det vara för sent, oväntade ryck i hårt handhållna linor kan ge brännskador innan man hinner reagera. [Tar väl sin tid för hjärnan att registrera bränn-känsla eller andra inkommande nervsignaler, instinktivt sedan förstå och beordra tröga muskler - via långsamma nervbanor - att genast släppa taget. (Finns f.ö. ett litet kul reaktionstest med en fallande linjal enligt bilden nedan, själv har jag aldrig lyckats fånga linjalen innan den hunnit falla 15 centimeter. Onykter går det - inte oväntat - i genomsnitt sämre!)] Bildkälla här.

Jo, detta med bekväm "greppbarhet" har ju mer med mänskliga händers egenskaper att göra än tekniska brottlaster m.m. [Tunna linor kan väl numera klara högre belastning än förr, typ dynemae som rent av kan ersätta stålvajrar i segelfall. Men linor med liten diameter slinter lätt mellan fingrarna, så i skot - som behöver hanteras vid varje krysslag - är det bättre med grövre linor med minst 10 millimeters diameter.] Enbart bra med "hög ytfriktion" - jämte stor diameter - hos sådana linor som ofta skall vid segling hanteras kan nu tyckas. Mja, vete katten... [Fanns i forntiden så kallade flanellograf-tavlor, litet likt dagens Post-It lappar i den meningen att lapparna fastnade och var flyttbara. Inget klister dock, inte heller kardborreband, närmast ett sorts lätt flyttbart mellanting. Nå, minns att jag brände mina fingertoppar emot en sådan tavla, blev gråt och tandagnisslan och små vätskefyllda hudblåsor. Detaljerna bortglömda, men att det räcker att trycka fingertopparna emot en sådan tavla och hastigt dra handen bara ett par decimeter för att få smärtsamma brännskador minns jag alltjämt gott.] Sedan den upplevelsen i parvel-åldern har jag stor respekt för detta med "hög ytfriktion" visavi brännskador. Linors ytegenskaper kan ha motsatta syften, dels vill man ha högsta friktion i handgripna linor plus hos rullade winsch-varv, och dels minsta risk för brännskador. Handskar en utmärkt skyddsåtgärd. Tips: har du bränt dig så kyl alltid brännskadan omedelbart!! (Tag exempelvis genast upp en hink sjövatten och kör ner näven där, blir mindre eller rent av utebliven brännblåsa på det sättet!)

Mejla bilden till Pilkington med en artig förfrågan? De borde väl åtminstone kunna svara på vad "rankan" och D230 betyder. Är det ett plant eller böjt glas typ en bilruta? [Haha, när jag letar efter nån pryl så hittar jag istället ofta den grunka jag behövde förra gången jag letade. Har satt denna iakttagelse i system, har alltså gärna två eller fler småprojekt på gång parallellt. Bara att skifta jobbfokus när man på det viset "lurat" fram den saknade prylen till förra projektet. Listigt va!? :-)]

Start&Generator-specialisten? Håller tydligen till i Nacka men mest på webben, saknar nog egen verkstad? [i länken har jag testat att fylla i "TAMD31b" i deras formulär, därför kan du se uppgifter om din original 60A-generator (inklusive klicka fram kopplingsschema) och även få förslag på ett par kraftfullare 70- eller 100A-ersättare. Tja, du kan nog med hjälp av bilderna lätt avgöra ifall din generator är av originaltyp eller inte? Även jämföra prisbilden för nyinköp med olika slags renoverings-alternativ, kolla reservdelspris på olika komponenter med mera. Inte så dumt?]

Hmm... förstår att du gärna vill ha en välfungerande motor efter att ha pröjsat 2400 för en ny stator med mera. Men det är en gammal motor, är den kort sagt värd mer investering? [En såpass gammal motor "är slut" på många sätt, dess kylkanaler kan till exempel vara korrosions-drabbade och överraskande börja läcka långt ut på nån holme - givetvis då det blåser hårt och ösregnar? Att spara pengarna och köpa en nyare motor ligger nära till hands, blir nog många gånger billigare/effektivare/säkrare driftsmässigt. (Men det finns ett speciellt konto - kallat "lärpengar" - som kan ursäkta ifall man kastar goda pengar efter dåliga. Då förutsätts att man vet hur ekonomiskt dumt det kan vara att hålla liv i nån musée-pjäs, att man inser grundvillkoren. Lärpengar investerade i nån djäkla "motorkurs" på X stökiga timmar hos nån etablerad kursanordnare är förmodligen ett sämre val. Om man verkligen vill begripa, alltså inte bara få nåt nödvändigt certifikat i bakfickan!)] Men lik förbaskat, den gick att att starta. Och problemen med tjuvstopp som du beskriver känns överkomliga åtminstone i min maggrop, borde gå att fixa utan att tusenlappar fladdrar iväg? [Tanken med kontot "lärpengar" är ju att man skall lära sig saker, krävs naturligtvis då att man börjar fundera djupare på detaljerna som man vill begripa. Har du inte tid eller intresse att fördjupa dina motorkunskaper så skäms inte alls för att sälja rubbet och byta motor. Kommer fler tillfällen! ;-)] Till ämnet: HÄR en gammal favorit som beskriver utbordares stator inklusive triggerspolarna i detalj. Är visserligen bara ett exempel - bland otaliga tänkbara varianter, men två triggerspolar (tvåcylindrigt) känns bekant? Tag gärna foton/film-snutt av motorns detaljer/beteende och lägg upp i forumet, kolla också eventuella motor- eller typ-nummerskyltar och använd som sagt gärna dina "inline spark testers" till att säkerställa sambandet mellan motorstopp och tändningsfel enligt mitt inlägg ovan. (Slocknar de just i ögonblicket då motorn börjar - sin förmodligen plötsliga nedvarvning - så är det nog en tydligt indikation på just tändningsfel och inte nåt bränslefel?)

Hittade en sajt med förklaring till säkerhets-glasens beteckningar... http://www.carwindshields.info/windshieldmarkings Inte för att jag blir nåt klokare på tjockleken, tanken att detta med "M4" betyder 4 millimeter var som väntat alltför enkelt. Dot-nr finns på din ruta men säger heller inget om tjocklek? Varför vill du egentligen veta glasets tjocklek, ta fram skjutmåttet och mät på befintligt glas kan jag naivt tycka? Kanske vill du ha nya korrekta tätningslister i bakfickan inför ett byte som av nån anledning måste ske snabbt?? Angående upp&ned, den automatiska skärmbilds-rotationen kan nog lätt stängas av? Och i så fall visas bilden tvångsmässigt som den "verkligen är", detta jämfört med lurens/plattans tryckta logga?? Om bilden visas rättvänd med avstängd auto-rotation så blir den kanske rättvänd i forumet? Hehe, vete katten, rätt irriterande men nog bara ännu ett betydelselöst "iland-problem" på det hela taget. Post-It lappar med dåligt klister är ett annat klassiskt exempel i den kategorin, YouTube. :-)

Ingen aning om tjockleken, men det borde gå att googla via Pilkington och texten på glaset? (Står "M4", men slutsatsen 4 millimeter är nog förhastad?) Vänder bilden för vi gamla stofiler med riktiga datorer kan nog få kramp i nacken annars. ;-)

Hej, är väl Mercurys tändsystem "type IV" som du har. Boatinfo.no har denna manual för bl.a. 402:an. [Länkad uppslagen på sid 5-36 angående tändsystemet type IV. Läs gärna det kapitlet (5-36 till 5-48) och kolla även i appendixet - sist i boken - som har elscheman och tabeller för ohmtal med mera. Och jo, triggerns spole bör hålla 800-1000 ohm enligt sid 482 (A-20). Att det diffar några ohm är förmodligen inget att haka upp sig på, men osvuret är väl som vanligt bäst.] Hmm... beteendet som du beskriver att motorn går kortare och kortare tid på mellanvarv antyder för mig nåt temperaturberoende fel. Lindade spolar kan bråka när de blir varma, men men?) Att fullgas tycks återställa felet enligt inlägg #13 förbryllar mig extra, vad kan tänkas hända då varvtalet dras upp? Klurar på ändrade vibrationer, g-kraft, glappkontakter med mera, men ingen pollett vill falla ner. Märkligt, både temp- och varvtals-beroende fel samtidigt!?? [Förtändnings-inställning har knappast med saken att göra som Gelis skrev i inlägg #20, men i avsnitt 6 "timing & synchronazing" kan du ändå läsa om detta.] Själv hade jag nog beväpnat mig med en sån här tändningsprovare för 45 spänn. Lyckas du få se hur den slocknar - monterad på endera tändkabeln - då felet uppträder så är väl i alla fall "antagandet tändningsfel" fullständigt bekräftat.

Hej, hittade en sajt med de flesta whitlock-modeller där många pdf-ritningar finns att hämta. Rent av prydligt ordnade efter årsmodeller, scrolla ner i sajten för äldre årsmodeller. Just året 1982 producerades tydligen modellerna Mamba, Cobra, Titan & Orbit. Haha, själv har jag f.ö. rorkult och vet ingenting om piedestaler. Kan knappt stava ordet ens. Men jag tror ändå att sajten kan komma till pass, om inte annat för att utesluta fabrikatet withlock!??

@Rollen: Haha, molekylerna slipper undan för den här gången. :-) Boken är bra, men liknar mest boken "engine body" i mitt exempel nedan. Förgasaren beskrivs därtill tydligt men andra saker får inte mycket plats. Tar exemplet med Pentas 41-serie (diesel visserligen) med 5 st manualer på totalt 428 sidor, alla i länkarna nedan uppslagna på sin innehållsförteckning... 1. Engine body (96 sidor) 2. Intake/ exhaust system, cooling systems (56 sidor) 3. Lubrication/ fuel system (52 sidor) 4. Installation (140 sidor) 5. Electrical system (84 sidor) Inte helt rättvis jämförelse kanske men skillnaden i antalet sidor är stor. Fast kanske kan man googla upp fler manualer för AQ225F - med rubriker ungefär som exemplets? Tillsammans ger de svar på det mesta som man kan undra över efter ett båtköp. :-) [Alla manualer hos boatinfo.no är f.ö. inte med i bibliotekets huvudsajt har jag märkt, hittade exempelvis AQ225-manualen genom att goggla specifikt enbart i deras sajt. Det vill säga avslutade sökorden i sökrutan på goggles hemsida med... site:boatinfo.no ...]

Rollen skrev: Om du går in på boatinfo.no, hittar du säkert verkstadshandboken på engelska! Hittar tyvärr bara en "fjuttig svensk/engelsk bok" på ca 65 sidor hos boatinfo angående denna motortyp. :-( (Fann f.ö. även samma "fjutt-bok" i tryckt skick - inte hos volvo själva - utan hos Elanders för "endast" 480 spänn, antar att du själv kan printa ut de 65 sidorna billigare? Märkligt uselt jämfört med andra motorfabrikat!) Men olika drev finns i sina egna böcker skilda ifrån själva motorn, är det möjligen ett DPE-drev eller vad? Leta gärna själv i bibliotekets huvudsajt. Fast är syftet mest att "läsa på" hur grejorna funkar så duger nog många av böckerna, är ju snarlika grundkonstruktioner. Andra vp-motorer och drev har riktiga handböcker på 600 sidor eller så.

Hej, finns som vanligt en läsvärd verkstadshandbok på boatinfo.no. Avsnitt 3 handlar om bränslesystemet och redan i inledningen nämns beteckningar på olika komponenter som t.ex. injektor-rören. Noggranna mått som synes. Kan vi äntligen lämna Stenmark och rörens beskaffenhet och komma vidare? Läs gärna hela avsnittet så får du nog ett hum om vilka saker du eventuellt kan fixa själv.

Mitt inlägg var ett svar till Thomas-1 och hans påpekande att jag skulle hälsat nykomlingen välkommen vid hans första inlägg här, men då jag surfar med en Ipad ser jag inte hur många inlägg folk har skrivit och dessutom inte bryr mig om det heller så blir det som det blir. Aha, tänkte inte på det! Haha, det borde vara skottpengar på paddor och även smartphones kan jag magsurt fundera. :-) Hoppas TS vågar höra av sig igen, detta med avbärarlisten är ju mest en gissning.

Precis som Bjorns­_snipa säger... rökhatt. Den hindrar också stark värme att nå taket, utan hatt får man lätt en smal och het luftstråle som kan nå långt. Vet detta bestämt eftersom jag har ett gammalt brännmärke i takets vinylmatta som påminner mig. :-) Bild Trålarlampa JR. Själv har jag f.ö. denna modell, den har bara en simpel rör-rökhatt. Hmm... begriper f.ö. inte riktigt hur en sådan klämmes fast i glasröret, men men. (Har slöjdat en egen modell som sitter fast stadigare och är gjord av klippta ölburkar.)